NYHETER INOM DET IMMATERIELLA VÄRDESKAPANDET
Det strömmar in nyheter, som vi försöker förmedla. Nu med en SOMMARHÄLSNING!
RÄTTEGÅNGSREGLERNA FÖR SVENSKA PATENTTVISTER MÅSTE REFORMERAS
Detta är rubriken på en skrivelse vi i dagarna sänt till regeringen. Den når också Näringsutskottet via detta Nyhetsbrev. Skrivelsen bifogas, som bilaga. Se sid 7.
Ingen mindre aktör har vunnit en rättegång om ett väsentligt patent i Sverige mot ett större etablerat företag under decennier.
Vi konstaterar att för en mindre aktör, som vill hävda sina patenträttigheter, gäller:
- att Patent och Marknads Domstolsvägen regelmässigt leder till en förlust av målet
- att UPC-vägen leder till höga kostnader,
- att Medlingscentret vid UPC bara är lämpligt, när parterna är ekonomiskt jämnstarka och
- att möjligheten för allmänt åtal enligt Brottsbalken i praktiken saknas.
Sex av riksdagens partier har i motioner 2021 och 2022 samlats kring ett utskottsinitiativ och föreslagit en utredning om de svenska rättegångskostnaderna vid patenttvister. Den antogs av riksdagen. Den måste snarast initieras. Annars får regeringens Manifest En samlad inriktning för immaterialrätt inte någon effekt, eftersom mindre aktörer saknar juridiskt stöd för att hävda sin rätt vid intrångsprocesser.
Kommentar: Eftersom start-upp-företag och universitetsforskare står bakom flertalet genombrottsuppfinningar spelar de en synnerligen viktig roll för introduktionen av högproduktiv ny teknik och nya tjänster. Dåliga ramvillkor för dessa aktörer har direkt negativ inverkan på landets konkurrenskraft och produktivitet.
MANIFESTET HAR MISSAT DE FREKVENTA TVISTERNA
I april 2026 presenterades regeringens manifest En samlad inriktning för immaterialrätt. Det är ett mycket välkommet ställningstagande kring regeringens syn på immaterialrätt. Tvister är dessvärre mycket vanligt förekommande om immateriella rättigheter och företagshemligheter. Ett förhållande som är väl känt men som Regeringskansliet och berörda myndigheter nogsamt undviker att informera om. I Manifest omnämns varken begreppen tvist eller rättegång. I verkligheten rapporterar var tionde SME-företag att de utsatts för patentintrång i EU[1]. Riskerna för intrång är naturligtvis störst för attraktiva patent.
Kommentar: Manifestet och dess praktiska förverkligande återkommer vi till. Några patentexperter har förvånats över att planen sträcker sig tre år framåt och hade önskat ett högre tempo. Det önskar vi alla.
Ett förslag vi tidigare tagit upp är att bjuda in några internationella experter för en översyn och en rapport med intryck över vårt immaterialrättsskydd. Vinnova och dess föregångare har gjort sådana granskningar sedan 1990-talet. Det är enkelt att arrangera och ger snabbt en indikation om Sveriges styrkor och svagheter i ett internationellt perspektiv. Vår förhoppning är att Vinnova arrangerar olika aktiviteter sinom ramen för sitt regeringsuppdrag, såsom work-shops med praktiserande jurister och immaterialrätts-expertis för att skapa basen för nya strategier. Tillgången på kompetens är synnerligen god. Decennier av myndighetens passivitet måste brytas.
”DET KOSTAR INGET ATT HA FEL I FLOCK”
Detta är ett vanligt citat inom journalistkåren, men som också kan nyttjas om tjänstemän eller experter av olika slag. Så länge alla tycker likadant behöver ingen skämmas för att ha fel. Forskningsdebatten om ökade medel, ökad frihet och organisationsformer är levande. Debattglädjen kring entreprenörskap och start-upp-aktiviteterna är också god. Det kan jämföras med tystnaden kring det immateriella värdeskapandets roll inom innovationspolitiken.
Kommentar: Vi vill bara stimulera debatten bland innovations- och immaterialrättens vänner. Varför då endast en halvfärdig studie om de mindre aktörerna och immaterialrätten. I studien Att försvara ett patent – Den lilla aktörens utmaningar i patenttvister,[2] analyseras 1 427 rättegångar i 40 länder, inklusive Sverige, där svenska företag deltagit i olika rättstvister. Där kan man läsa:
En sammanfattande slutsats är att små aktörer och deras rådgivare saknar erfarenhet av och kunskap om patentintrångsmål, och att dessa aktörers patentstrategier inte primärt är utformade för att i slutänden lyckas upprätthålla patentet i domstol, utan snarare för att lyckas övertyga exempelvis inkubatorer, riskkapitalister och samarbetspartners om värdet av teknologin.
Dessa problem har gällt under flera decennier och har kostat många mindre aktörer förlorade livsverk samt skadat landets ekonomi i form av minskad konkurrenskraft. Den enda artikeln ovan fokuserar på kompetensbrist. Som framgår ovan finns också uppenbara brister i den svenska lagstiftningen.
HISTORISK BEGÄRAN OM FÖRHANDSAVGÖRANDE FRÅN UPC (UNIFIED PATENT COURT)
Förhandsavgörandeförfarandet – och den dialog det skapar mellan nationella
domstolar och EU-domstolen – är en grundbult i utvecklingen av EU-rätten.
Genom denna dialog säkerställs inte bara en enhetlig tolkning av unionsrätten,
utan även dess fortlöpande utveckling i takt med nya rättsliga och tekniska
utmaningar. Att UPC nu aktivt träder in i denna dialog är därför av stor betydelse, både för domstolens egen rättspraxis och för EU-rättens fortsatta utveckling. Att UPC är behörig att hänskjuta frågor till EU-domstolen är otvetydigt däremot är det långt ifrån självklart att EU-domstolen kommer att ta upp samtliga frågor som UPC skickar. Det råder här dock inga skillnader mellan UPC och nationella domstolar.
Detta kan man läsa i en klargörande artikel av Anna Horn, som beskriver det komplicerade förhållandet mellan nationell rätt, unionsrätt och UPC. Förhållandet är avgörande den framtida rättskipningen inom UPC, som väntas dominera om ett decennium. Den intresserade kan också ta del av författarens avhandling.
Kommentar: Vi har tidigare påpekat att rättsutveckling inom UPC blir en komplicerad resa eftersom UPC bygger på olika rättsprinciper och undantag samt 18 länders rättstraditioner. Nu adderas ytterligare en dimension.
INNOVATIONSUPPHANDLING ÅNYO PÅ KOMMISSIONENS BORD
Vi som följt den svenska och europeiska innovationsdebatten under några decennier känner tyvärr igen en gammal käpphäst, men det gör inte frågan mindre viktig – tvärtom. IVA rapporterar att
Nästan en femtedel av Sveriges ekonomi utgörs av offentliga upphandlingar, ungefär 1 200 miljarder kronor per år. Motsvarande andel i EU-blocket är 14 procent. —
I november 2025 presenterade EU-kommissionens expertgrupp för innovationsupphandlingar sin slutrapport, där de konstaterar att EU använder upphandling som drivkraft för innovation betydligt mindre än andra ledande ekonomier. Av all offentlig upphandling som sker i EU-området utgör innovationsupphandling endast 10,54 procent.
För vidare information se Factual Summary report reveals demand for more flexible and strategic EU procurement framework. Under rubriken Professor: Viktig svensk forskning når aldrig mottagarna framförs snarlika synpunkter med inriktning på svensk innovationspolitik.
Kommentar: Här gäller att i avtal som tecknas måste tydligt framgå vem som äger de immateriella rättigheterna, som är resultat av dessa projekt. Det är viktigt att den part som både kan och vill kommersialisera dessa rättigheter prioriteras och att denne part kan lita på rättssystemet. Samägande bör undvikas. Det är också känt att mindre företag ibland hamnar utanför den offentliga upphandlingsprocessen.
”VAR VARKEN NAIV ELLER PARANOID”
Detta kan man lära av Sarah van Santens doktorsavhandling från Chalmers. Hon har undersökt hur uppstartsföretag inom digital teknik och hållbart mode arbetar med immateriella rättigheter. Hon menar att en användbar strategi bör åtminstone kunna besvara dessa fyra frågor:
- Vad har vi som är värdefullt?
- Vem behöver tillgång till det för att företaget ska kunna utvecklas?
- Vad behöver vi kontrollera för att överleva?
- Vilka beslut riskerar att låsa fast oss för tidigt?
Avhandlingens titel är Managing tension in open and open-ended innovation: The role of intellectual property in digital and sustainable entrepreneurship.
Kommentar: Här finns lättillgänglig kunskap och kom ihåg att misstagen ofta är mycket kostsamma.
IP-BACKED FINANCE IN EUROPE
This foundational study goes beyond identifying the state of play of European IP-backed finance. It identifies concrete areas where policymakers, regulators, and market participants can work together to unlock the full potential of IP-backed finance. By doing so, we can help create an environment in which innovation thrives, investment flows more effectively, and European companies can scale and compete globally.
Detta är anslaget i ytterligare en rapport som exemplifierar EUs strategi för att öka Europas konkurrenskraft. Här analyseras exempelvis bristen på professionell kompetens för att värdera immateriella rättigheter.
Kommentar: På grund av den mycket aktiva start-upp-scenen i Sverige kan vi kanske kommit en bit på väg, när det gäller värdering. De flesta patentkonsulter och advokatbyråer har utvecklat kunnande inom området. Det nordiska och svenska finansieringssystemet, som fokuserar på egenkapital i förhållande till södra Europa, som sedan länge fokuserat på lånefinansiering, ger oss en fördel.
FOLKBILDNING SOM FUNGERAR
Det klassiska kebabhaket Rosa Pantern i Uppsala behöver lägga ner sitt varumärke.
Detta meddelar Sveriges Radio. Här får ni också höra Christina Wainikka förklara varumärkes- och upphovsrätten. Detta är folkbildning av hög klass. Här en annan nyhet av samma karaktär.
Ferrari tvingar pizzeria på Orust att byta namn
Hästen på loggan är sedan tidigare borttagen, men det räckte inte, enligt artikeln.
SVERIGE I VÄRLDSTOPP PÅ FORSKNING – MEN TAPPAR AFFÄREN
Skriver SEPAFs (Patentombudens förening) ordförande Anna Tofvesson i Dagens Industri,
Problemet är inte immaterialrätten i sig, utan att det saknas kompetens, kapital och stöd för att använda den strategiskt och göra affär av forskningen,
———
Regeringens arbete med en samlad inriktning för immaterialrätt pekar i rätt riktning. Men frågan måste också få genomslag i de praktiska systemen för finansiering och kommersialisering.
Kommentar: Det år synnerligen välkommet att en företrädare för nyckelspelare deltager i debatten. Frågan är viktig och flera decenniers försummelser väntar på kraftfulla åtgärder från både regeringen, myndigheter, akademin, bransch-organisationer och andra opinionsbildare. Landets uppfinnare och entreprenörer samt skattebetalare har rätt att ställa stora krav på ramvillkoren för innovations-verksamheten.
PRV HAR HÖGT ANSEENDE
Enligt Varians myndighetsbarometer 2025 placerar sig PRV på tolfte plats. Detta efter Kustbevakningen, Valmyndigheten, SMHI, Strålskyddsmyndigheten, Folkhälso-myndigheten och några till. ”Vi är mycket stolta över att allmänheten har fortsatt stort förtroende för PRV” säger Andrés Delgado Lopez, avdelningschef för HR och kommunikation på PRV.
Kommentar: Vår tolkning av detta goda resultat är att myndigheten gynnats av en passionerad generaldirektör, Anna Jardfelt , ett första steg på en ny informationsstrategi och den frekventa medierapporteringen kring upphovrättsbrott. Tvister kring mönsterskydd har också fått mycket uppmärksamhet.
SVERIGE ÄR BRA PÅ STARTUPS – MEN SÄMRE PÅ ATT SKALA UPP
Detta anser Magnus Henrekson i en artikel. Han påpekar bland annat att när innovationspolitikens skall leverera i form av välstånd gäller att innovationerna når fullskalig produktion, som ger arbetstillfällen, företagsvinster och skatteintäkter.
Kommentar: Här vill vi bara understryka att det förutom svaga ramvillkor inom immaterialrätten finns andra problem, som måste adresseras inom tillväxtpolitiken.
VÄRDEN I KRIS – IMMATERIELLA TILLGÅNGAR OCH OBESTÅND
Detta är rubriken i marknadsföringsmaterial från en av de ledande advokatbyråerna inom immaterialrätten. Här påpekas hur viktigt det är vid strategiarbetet att tänka igenom vad som händer vid en konkurs.
Kommentar: Samarbets- och licensavtal stadgar normalt vad som händer om någon av parterna går i konkurs. Om man följt några tvister kan man notera att det inte är ovanligt att ena parten är helt övertygad om ett patents svaga värde före en konkurs, men sedan är mycket intresserad att förvärva patentet från konkursboet.
KONTAKTER MED RIKSDAG, REGERING OCH ALLA INNOVATIONSINTRESSERADE
Kontakter och kommentarer är mycket välkomna. Vi kommer också att kontakta berörda. Meddela om Du vill bli struken från denna mailinglista.
Peter A Jörgensen Kjell Jegefors
Båda ledamöter av Uppfinnarkollegiet och tidigare bl.a. verksamma vid Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) och Svenska Uppfinnareföreningen
peter.jorgensen@innovationeurope.se kjell.jegefors@gmail.com
www.innovationeurope.se
BILAGA
2026-06-23final ref Regeringens skrivelse 2024/25:75
Peter A Jörgensen Kjell Jegefors
peter.jorgensen@innovationeurope.se kjell.jegefors@gmail.com
justitiedepartementet.registrator@regeringskanliet.se
kn.registrator@regeringskansliet.se
utbildningsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se
Justitiedepartementet
Statsrådet Gunnar Strömmer
Statssekreterare Mikael Kullberg
Ämnesråd Louise Petrelius
Kanslirådet Marie Häggkvist
Klimat och Näringsdepartementet
Statsrådet Ebba Busch
Statssekreterare David Sikström
Utbildningsdepartementet
Statssekreterare Oscar Wåglund Söderström
Näringsutskottet
RÄTTEGÅNGSREGLERNA FÖR SVENSKA PATENTTVISTER MÅSTE REFORMERAS
Ingen mindre aktör har vunnit en rättegång om ett väsentligt patent i Sverige mot ett större etablerat företag under decennier.
Vi konstaterar att för en mindre aktör som vill hävda sina patenträttigheter gäller:
att Patent och Marknads Domstolsvägen regelmässigt leder till en förlust av målet
att UPC-vägen leder till höga kostnader,
att Medlingscentret vid UPC bara är lämpligt, när parterna är ekonomiskt jämnstarka och
att möjligheten för allmänt åtal enligt Brottsbalken i praktiken saknas.
Redan 2021 presenterades flera partimotioner i riksdagen om de höga rättegångskostnaderna och fem av åtta riksdagspartier anslöt sig till förslaget om en utredning och Näringsutskottet beslöt
Utskottet föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden om kostnader i mål om patent. Utskottet anser att regeringen bör se över handläggningstider och kostnader i civilrättsliga mål om patent med inriktningen att dessa ska hållas nere. (Näringsutskottets betänkande 2021/22:NU22)
Senare motionerande S för förslaget. Den av riksdagen föreslagna utredningen måste snarast initieras. Annars får regeringens Manifest En samlad inriktning för immaterialrätt inte någon effekt, eftersom mindre aktörer saknar juridiskt stöd för att hävda sin rätt vid intrångsprocesser. Detta påverkar i allra högsta grad landets konkurrenskraft.
En mer detaljerad skrivelse bifogas. (Se sid 3.) Se sid 9
Peter A Jörgensen Kjell Jegefors
Tidigare bl.a. teknisk attaché i Kalifornien Tidigare bl.a. ordförande i Aktietorget
Båda ledamöter av Uppfinnarkollegiet och tidigare bl.a. verksamma vid Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) och Svenska Uppfinnareföreningen
RÄTTEGÅNGSREGLERNA FÖR SVENSKA PATENTTVISTER MÅSTE REFORMERAS
Ingen mindre aktör har vunnit en rättegång om ett väsentligt patent i Sverige mot ett större etablerat företag på decennier.
1. Sammanfattning
Det är sällsynt att mindre aktörer stämmer etablerade förtag vi patentintrång. Skälet är att i Sverige förlorar dessa aktörer regelmässigt sådana tvister. Sverige är här ett notabelt särfall. Under 2023 etablerades en gemensam rättegångsordning för 18 europeiska länder – Unified Patent Court (UPC). Ett av syftena med UPCs regelverk är att vara ett fördelaktigt rättssystem för mindre aktörer. Till exempel för de som utsätts för patentintrång. En mindre aktör som utsatts för överträdelser som rör patent har idag två handlingsalternativ. Antingen att stämma motparten vid den svenska Patent och marknadsdomstolen (PMD) eller att stämma vid UPC. Vid PMD är sannolikheten stor att målet förloras. Vid UPC är praxis idag oprövad och det tar lång tid att etablera en sådan. Processen i UPC riskerar dessutom att bli mycket kostsam. Mot denna bakgrund, som skapar en stor osäkerhet för rättsinnehavaren vid val processväg, är det angeläget att rättegångsreglerna för tvister om patent och företagshemligheter vid PMD reformeras.
2. Regeringens manifest – En samlad inriktning för immaterialrätt.
I april 2026 presenterade regeringen manifestet En samlad inriktning för immaterialrätt.
Regeringens övergripande målsättning på immaterialrättsområdet
är att stärka svensk innovationsförmåga och konkurrenskraft samt främja och trygga ett rikt kulturutbud både nationellt och globalt. En strategisk hantering och skydd av immateriella tillgångar genom bland annat immaterialrätt är särskilt viktigt i en geopolitisk turbulent värld med en global kapplöpning inom strategiska teknikområden.
Manifestet är senkommet men välkommet. Kan noteras att USA införde liknande regler 1980, Finland 2009 och Singapore 2013.
Den svenska utvecklingen skall ledas av Justitiedepartement, som skall samordna tio departement, en lång rad organisationer och nio myndigheter. Samtliga lärosäten och deras inkubatorer ingår också. Regeringen har samtidigt uppdaterat regleringsbreven för berörda myndigheter och lärosätena. Dessutom lämnade regeringen 2026-02-26 Uppdrag att genomföra kunskapshöjande insatser om immateriella tillgångar och rättigheter till Vinnova och PRV. De har redan 2026-03-30 presenterat Övergripande plan för genomförandet av regeringsuppdraget kring förbättrad hantering av immateriella tillgångar . En plan som löpande skall uppdateras.
3. Mindre aktörer och de immateriella tillgångarna
De mindre aktörerna är här definierade som – start-upp-företag, universitetsforskare, småföretag, uppfinnare och entreprenörer – och har en mycket viktig roll inom innovationspolitiken. De står ofta för genombrottsuppfinningar. Inom OECD har olika stödformer skapats för dessa kategorier dels i form av anslag dels med olika skatteincitament
2025 års mottagare av Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne Joel Mokyr, Philippe Aghion och Peter Howitted understryker betydelsen av uppfinnare och entreprenörer. Deras innovationer har under 250 år medfört en jämn produktivitets- och välståndsutveckling. Historien visar hur högproduktiva lösningar ersatt gårdagens mindre produktiva teknik så kallad kreativ förstörelse. Forskarna påpekar också att etablerade företag med produkter, som riskerar att bli obsoleta, har skäl att motarbeta ny teknik och verka för ett patentsystem och rättsregler, som förhindrar kreativ förstörelse och ökad konkurrenskraft. Se Vetenskapsakademins presentation av bakgrunden i Sustained economic growth through technological progress
As the rate of creative destruction a firm faces in the future decreases its value, an incumbent firm has an incentive to lobby for policy that makes entry or R&D activity harder. (Sid 29)
Patenttvister är dessvärre mycket vanliga. Ett förhållande som Regeringskansliet och berörda myndigheter nogsamt undviker att informera om. I regeringens Manifest omnämns varken begreppen tvist eller rättegång. I verkligheten rapporterar var tionde SME-företag att de utsatts för pantintrång i EU[3]. Riskerna för intrång är naturligtvis störst för attraktiva patent. I studien Att försvara ett patent – Den lilla aktörens utmaningar i patenttvister, (Marcus Holgersson et al, MGMT, 2023) analyseras 1 427 rättegångar i 40 länder, inklusive Sverige, där svenska företag deltagit i olika rättstvister. Här framgår hur illa förberedda mindre aktörer är inför rättegångar i såväl Sverige som utomlands, särskilt i USA. Det är anmärkningsvärt, hur ofta de förlorar dessa tvister.
Nedan tar vi upp tre civilrättsliga vägar att lösa tvister – PMD, UPC och Medlings-centret vid UPC. Dessutom Brottsbalkens hantering av patentintrång.
4. Civilrättslig prövning
4.1 Mindre aktörer förlorar regelmässigt svenska patent-rättegångar vid PMD och PMÖD.
I Sverige gäller, som i stora delar av Europa, att den tappande parten ådöms att betala den vinnande partens advokatkostnader. Dessa varierar mellan en och tio miljoner kronor, vilket en sammanställning för åren 2016-2019 visar. Till detta skall partens egna kostnader adderas. Vetskapen om att de mindre aktörerna regelmässigt är den förlorande parten i svenska patenträttegångar har medfört att antalet rättegångar, där mindre aktörer stämmer, är mycket få vid en internationell jämförelse. En slutsats som kan dras är att betalningssvaga aktörer saknar förtroende för det svenska rättssystemet och avstår från att försvara sina rättigheter. Småföretag i Tyskland, som lever under ett gynnsammare rättssystem, stämmer andra företag för intrång sju gånger oftare per capita i jämförelse med Sverige och är dessutom framgångsrika.[4] Även England och Wales har sedan tidigare gynnsammare rättsregler för de mindre aktörerna.
4.2 UPC (Unified Patent Court) blir dyrt för mindre aktörer
UPC etableras 2023 och omfattar idag 18 länder. En dom gäller alltså i alla dessa länder. Regelverket UPC har fokus på att vara mer gynnsamt för mindre aktörer och att effektivisera tvistelösningen inom Europa. Syftet är att bidra till en förbättrad europeisk konkurrenskraft. Rättens domare fastslår tidigt under processen, det värde som tvisten bedöms omfatta och meddelar det maximala belopp som förlorande part kan ådömas betala för vinnande parts kostnader enligt en fastställd tabell (recoverable cost). Ytterligare en förändring som tillkommit inom UPC är att tidsutdräkten för varje dömande instans får uppgå till längst ett år. Mindre aktörer får även rabatt på domstolskostnaderna.
Domstolskostnaderna blir ändå höga. Här ett exempel som gäller för småföretag med färre än 50 anställda och som stämmer ett större företag. Domaren bedömer att tvisten gäller 10 miljoner €, då blir småföretagets domstolsavgift med 40% rabatt 60 420 €. Då tidsgränsen är ett år per instans, måste merparten av den kärandes argument och bevis presenteras tidigt i processen. De initiala kostnaderna blir därför förhållandevis höga. Till detta skall fogas en stor osäkerhetsfaktor vid UPC rättstillämpning. Systemet är nyetablerat, bygger på 18 länders olika rättsprinciper, undantag och rättstraditioner. Det kommer att ta decennier innan UPC har utvecklat en tillförlitlig praxis. Anna Horns avhandling med titeln Harmonising the Acts of Patent – Infringement in Europe[5] belyser detta. En annan rapport[6] fastslår
Due to the lack of financial resources and expertise, SMEs are not simultaneously challenging patents in multiple countries. For infringement cases that are limited to only one or two countries, litigation before the national courts is likely to be less expensive. Hence, the cost efficiency of the unitary patent regime for SMEs is not unambiguous, and careful analysis of all relevant costs is needed for those SMEs that consider obtaining unitary patents
4.3 Medlingscentret vid UPC
Medlingscentret beskrivs i Potential of the Patent Mediation and Arbitration Centre (PMAC) of the Unified Patent Court (UPC). Centret invigdes i juni 2026 och har sitt säte i Ljubljana och Lissabon. Vår förhoppning är att detta institut utvecklas till ett lämpligt forum för ekonomiskt- och kompetensmässigt jämstarka parter. Även här gäller att Centret måste utveckla en egen praxis.
5. Rättslig prövning enligt Brottsbalken
Sedan 1967 har det varit straffbart att göra ett patentintrång.
Patentlagen 1967, 9 kap 57 § Gör någon intrång i den ensamrätt som patent medför (patentintrång) och sker det uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, skall han eller hon dömas till böter eller fängelse i högst två år.
—-
Brott som avses i 57 b § andra stycket får åtalas av åklagare endast om åtal är påkallat från allmän synpunkt.
Genom lagändring Lag (2005:289). Får åklagaren väcka åtal för brott som avses i första eller andra stycket ”endast om målsäganden anger brottet till åtal och åtal av särskilda skäl är påkallat från allmän synpunkt”.
I patentlagen som trädde ikraft januari 2025 har i 15 kapitlet införts en ny brottsrubrik ”grovt patentbrott” som medför att straffen skärptes, men rekvisitet som krav för allmänt åtal finns kvar.
15 kap 3 § ”Åklagaren får väcka åtal för brott enligt 1 § endast om åtal är motiverat från allmän synpunkt”
På grund av dessa stränga rekvisit som grund för allmänt åtal har, sedan patentlagen trädde i kraft 1967, varken allmänt åtal väckts eller någon förundersökning inletts.
6. Riksdagen beställde redan 2022 efter ett utskottsinitiativ en utredning om rättegångskostnader vid patenttvister
2021 presenterades flera partimotioner i riksdagen om de höga rättegångs-kostnaderna. Fem av åtta riksdagspartier anslöt sig till förslaget om en utredning och Näringsutskottet beslöt
Utskottet föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden om kostnader i mål om patent. Utskottet anser att regeringen bör se över handläggningstider och kostnader i civilrättsliga mål om patent med inriktningen att dessa ska hållas nere. (Näringsutskottets betänkande 2021/22:NU22)
Förslaget byggde på motioner från KD, L, M, SD och V och godkändes av riksdagen. I en kommittémotion har även S anslutit sig till beslutet. I regeringens skrivelse 2024/25:75 meddelas att Skrivelsen inte är slutbehandlad. Det vill säga att tillkännagivandet inte har effektuerats.
Kan noteras att redan 2015 presenterades en ny patentlag med förslag till anpassning av den svenska patentlagstiftningen till det enhetliga patentskyddet SOU 2015:4. I remissbehandlingen svarade och skrev Svenskt Näringsliv[7] och SFIR(2015-10-02)[8]
Harmonisering av den materiella patenträtten inom det europeiska patentsystemet är en övergripande fråga av avgörande principiell och praktisk betydelse för systemets funktion och innovationsfrämjande effekt. Den måste också vara riktmärke för en ny patentlag.
Denna harmonisering återfinns inte heller i den nya patentlagen, som antogs 2025.
7. Slutord och förslag
Vi konstaterar att för en mindre aktör som vill hävda sina patenträttigheter gäller:
att Patent och Marknads Domstolsvägen regelmässigt leder till en förlust av målet
att UPC-vägen leder till höga kostnader,
att Medlingscentret vid UPC bara är lämpligt, när parterna är ekonomiskt jämnstarka och
att möjligheten för allmänt åtal enligt Brottsbalken i praktiken saknas.
Den av riksdagen föreslagna utredningen måste aktualiseras och snarast initieras. Annars får regeringens Manifest En samlad inriktning för immaterialrätt inte någon effekt, eftersom mindre aktörer saknar juridiskt stöd för att hävda sin rätt vid intrångsprocesser. Detta påverkar i allra högsta grad landets konkurrenskraft.
[1] Risks of Illicit Trade in Counterfeits to Small and Medium-Sized Firms , OECD, EUIPO, 2023 sid 42
[2]Andersson, D., Heurlin, R., Holgersson, M. et al (2023). Att försvara ett patent: Den lilla aktörens utmaningar i patenttvister. Management of Innovation and Technology, 2023(1): 3-5
[3] Risks of Illicit Trade in Counterfeits to Small and Medium-Sized Firms , OECD, EUIPO, 2023 sid 42
[4] För få mål går till rättegång, PATENTEYE, 2018
[5] Anna Horn, Harmonising the Acts of Patent Infringement in Europe, Stockholm, 2024
[6] Patent litigation in Europe: intermediate fee shifting and the UPC Open Access
[7] Svenskt näringsliv, Remissvar angående Förslag till ny patentlag, 2015-09-22 se https://www.svensktnaringsliv.se/material/rem_besvaras_ej/rfxke0_remissvar-dnr-78-2015pdf_1097235.html/BINARY/Remissvar%20dnr%2078-2015.pdf
[8] Svenska Föreningen för Immaterialrätt(SFIR) Remissvar angående Förslag till ny patentlag,
2015-10-02 Se https://sfir.se/files/user/remisser/patentlagB.pdf
Lämna ett svar