NYHETER INOM DET IMMATERIELLA VÄRDESKAPANDET
Det strömmar in nyheter, som vi försöker förmedla. Under sommaren har det hänt mycket.
PATENTSYSTEMETS BETYDELSE FÖR LÅNGSIKTIG TILLVÄXT – NÅGRA REFLEKTIONER MED ANLEDNING AV EKONOMIPRISET 2025
Detta är titeln på vår artikel[1] där vi sätter svenskt skydd av patent och företags-hemligheter i ett större perspektiv. Vi påvisar särskilt dels att många nationalekonomer visar hur patentsystemet kan utnyttjas för att hindra ny högproduktiv teknik från mindre aktörer att nå marknaden dels att Sverige under decennier har fått tydliga signaler om brister gällande både lagstiftning och kompetens vilket har ignorerats under minst 25 år.
Kommentar: Artikeln kommer att följas av ytterligare analyser. Se också nedan.
EN SAMLADE INRIKTNING FÖR IMMATERIALRÄTT
Denna plan från regeringen har presenterats tidigare. Se exempelvis förra Nyhetsbrevet och En samlad inriktning för immaterialrätt. Johan Axhamn har också kommenterat regerings plan. Se Den svenska regeringens samlade inriktning för immaterialrätt. (betalvägg) Så här avslutas artikeln
Som avslutande reflektion kan konstateras att publikationen markerar en tydlig ambition att ”ompositionera” immaterialrätten från ett relativt specialiserat
rättsområde till en mer central komponent i ekonomisk och kulturell styrning.
Det som i första hand förändras är dock inte regelverket i sig, utan sättet att
tala om och organisera immateriella tillgångar som policyobjekt.
Kommentar: Regeringens plan är mycket välkommen. Axhamns artikel och citatet ovan ger uttryck för en bred och positiv syn på framtiden. Här ser vi framför oss en välsynkroniserad kammarorkester där tekniker, ekonomer, jurister med flera spelar efter ett gemensamt partitur och resultatet är immateriella värden, som kan liknas vid välklingande musik. Vi hoppas han får rätt, men det förutsätter ledarskap av hela det immaterialrättsliga samfundet. Även en ompositionering kräver dock en lagstiftande rättslig grund att stå på.
Sverige har i decennier arbetat i två kulturer. De ledande företagen och några lysande start-upp-företag har investerat stort i det immateriella värdeskapandet och blivit synnerligen framgångsrika. Kompetens är således igen bristvara. Myndighets-världen och några av lärosätena[2] har inte beaktat det immateriella värdeskapandet utan skjutit det på framtiden.
Att få dessa två kulturer att närma sig varandra kräver ledarskap från professionen och politiska inspel. Se nedan.
DET IMMATERIELLA VÄRDESKAPANDET MÅSTE PRIORITERAS
Detta eller något liknade blir rubriken på vår skrivelse till den regering, som kommer att styra landet under nästa mandatperiod. Vi kommer att ånyo påminna om behovet av en översyn av rättegångsreglerna, så att inte alltid mindre aktörer förlorar vid tvister om patent och företagshemligheter. Skrivelsen kommer naturligtvis också att delges det ”nya” Näringsutskottet.
Vi kommer också att understryka hur viktigt arbetet med utvecklingen av planen för En samlad inriktning för immaterialrätt är. Kansliet måste kompletteras med tre aktiva grupper, som ges möjlighet att bidraga
- entreprenörer, uppfinnare och jurister som praktiskt arbetar med introduktion av nya produkter
- nationalekonomer och andra akademiker, som kan stödja med teoretiska analyser. Se artikeln ovan om Ekonomipriset 2025, som ger en teoretisk bakgrund.
- en grupp med internationella experter inom praktisk immaterialrätt exempelvis från EUIPO, WIPO och några praktiker från Europa. Här finns gott om kompetens.
Mottot måste vara: Serösa problem – hanteras seriöst. Konkurrenskraften är högprioriterad.
PATENTSTATIK FÖR 2025 – ANSÖKNINGAR FRÅN ENSKILDA HAR MER ÄN FÖRDUBBLATS
PRV har nyligen publicerat sin Årsbok. Här gör vi några nedslag
A Statistiken är nu av betydligt högre kvalitet än då vi frekvent studerade den för ett decennium sedan. Nu kan den ge underlag för policyutveckling, men mer underlag är alltid efterfrågat.
B Fördelningen av svenska sökanden i olika storlekskategorier är också analyserad. De större företagen med fler än 250 anställde ligger på ca 775 patentansökningar med en svagt sjunkande tendens. För andra företagskategorier är utvecklingen över tiden relativt stabil. Det anmärkningsvärde är ökningen av enskilda, som söker patent. Under 2024 var antalet knappt 300. Antalet ansökningar har mer än fördubblats under 2025. Kategorin 0-9 anställda har också ökar från 350 till knappt 450. Här ingår många enmansföretag. Det värt att notera att samtidigt finns det totalt 175 345 patent i kraft i Sverige vid utgången av 2025. Här återfinns både svenska och utländska rättsinnehavare.
Kommentar: Detta är inte helt enkelt att kommentera utan mer underlag. Här hoppas vi att någon forskare tar sig an frågan. Detta kan göras inom många områden exempelvis immaterialrätt, företagsekonomi, nationalekonomi, psykologi.
C ”—patentansökningarna 2025 är starkt koncentrerade till ett fåtal
branschavdelningar enligt SNI 2025. Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap
och teknik (N) står för den största andelen med cirka 34 %, följt av tillverkningsindustrin (C) med 33 %. Därefter följer finansiell verksamhet och försäkring (L) med 13 % samt handel (G) med 9 %.”
Kommentar: Intressant att notera hur stor andel finansiella tjänster och handel utgör.
D Medellivslängd visar hur många år ett patent i genomsnitt lever i Sverige.
Elektronik är den tekniska sektor som har längst medellivslängd beviljat av EPO, 14 år. Den maximala livslängden är 20 år med undantag för området medicin där giltighetstiden kan förlängas på grund av de långa tillståndsprocesserna.
Kommentar: De årliga avgifterna stiger år från år, för att inte lönsamma patent längre skall upprätthållas. Logiken bakom detta är att dessa patent inte skall hindra nästa generation uppfinningar. Detta är ett utmärkt exempel på effekten av Schumpeters begrepp kreativ förstörelse, som indikerar de tekniska nyheternas förgänglighet.
SVENSKA ”R&D SUPERFIRMS”
Sverige har under de senaste sex åren placerat sig på andra eller tredje plats i WIPO:s Global Innovation Index (GII). Här gäller dock att i detta index ingår bara så kallade
R&D Superfirms[3].
Kommentar: Det betyder att indexet inte ger någon indikation om framgångarna för de mindre aktörerna. Det är naturligt att vi vill veta vilka är dessa22 R&D Superfirms? Svar: Ericsson, Geely Sweden holdings (Volvo Cars), Volvo AB, Hexagon, Atlas Copco, Assa Abloy, Electrolux, Sandvik, SKF, Swedish Orphan Biovitrum, Husqvarna, Carl Bennet, Elekta, SAAB, Epiroc, Alfa Laval, NIBE industrier, Boliden, LKAB, Svenska Handelsbanken, Vattenfall. Se bakgrundsmaterial här.
Det andra indexet, som ofta nyttjas, European Innovation Score (EIS) har däremot en särskild sektion om SMF(företag med färre än 250 anställda). Här påpekas det goda samarbetet mellan innovativa mindre företag och andra. Dessutom noteras den goda tillgången till finansieringsmöjligheter för start-upp-företag Se här.
IKEA I DESIGNTVIST IGEN
”Textilkonstnär anklagar Ikea för att kopiera hennes design” är rubriken där konstnären Katja Beckman berättar om hur en väggbonad numera säljs på IKEA, som är mycket lik hennes väggbonad. ”Vi är trygga med att verket har utvecklats självständigt och utifrån den kreativa process som ligger bakom det.” svarar en representant för IKEA. Denna tvist har likheter med formgivaren Lukas Dahléns skåp, som han jobbat med i 13 år. I artikeln tas även upp svårigheten att stämma ett kapitalstarkt företag.
Andra designtvister – Elflugan är en elektrisk ljusstake med 19 små lampor, formgiven av Marie Lundgren Carlgrenoch Kina Strandberg. Denna design registredes hos Svensk Form. Den har kopierats i flera hundratusen exemplar. Skaparna har framgångsrikt vunnit tre svenska tvister mot olika företag, som kopierat produkten. Riskerna för formgivarna har varit avsevärda.
IKEA har varit part i flera rättegångar både som kärande och svarande. Det mest kända fallet gäller Maglite och den ikoniska ficklampan, där IKEA förlorade i Högsta domstolen. IKEA dömdes att betala motpartens rättegångskostnader om drygt fyra miljoner kronor och 300 000 kronor i skadestånd. Här var alltså motparten ett stort amerikanskt företag.
VIKTIGT – Läs vad PRV skriver – Ansökan om designskydd — Följ vår checklista och förbered dig på bästa sätt innan du påbörjar själva ansökan.
Kommentar: Inom designvärlden är tvister ett lika stort problem, som inom innovationspolitiken. Även här gäller att de svenska rättegångsreglerna mycket entydigt missgynnar kapitalsvaga aktörer. Observera att dessa regler kan ifrågasättas på samma vis som vi föreslagit en översyn vid rättegångar om patent och företagshemligheter.
INNOVATIONER INOM LANTBRUKET – GEDIGEN PROJEKTKATALOG
Universitet i Linköping bedriver omfattande verksamhet inom de agrara näringarna. Hoppas det intresserar.
SVENSKT NÄRINGSLIV PRESENTERAR EN PLAN FÖR EU-POLITIK
Här kan man läsa ‹ För ökad konkurrenskraft behöver mer data
och AI kunna användas och utvecklas inom EU. Tillgången till kvalitetsdata kräver en ny syn på dataskyddet (GDPR), stärkt skydd av företagshemligheter och immateriella tillgångar. Däremot är det lite svårare att tolka denna skrivning. Det immaterialrättsliga skyddet måste bevaras och stärkas ytterligare. För att öka innovationstakten i EU behöver EU:s lagstiftare
också bejaka en högre nivå av risktagande och se till att ett sådant förhållningssätt återspeglas i regelverkens utformning.
Kommentar: Här är det viktigt att organisationer med kraftfulla resurser, läs Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen, engagerar sig i utvecklingen av immaterialrätten och innovationspolitiken på europeisk nivå. Detta måste prioriteras men ställer krav på kompetens, förankring hos svenska aktörer och tillgång på ekonomiska resurser. Här måste understrykas att de mindre aktörernas röst också måste få genomslag. Deras och våra förslag skiljer sig ibland dramatiskt från de större aktörernas.
MYE FORSKNING – LITE BUTIKK
Detta är en uppmaning från Kathrine Myhre, Director General at the Norwegian Industrial Property Office (NIPO). Detta är bara en påminnelse om att även vår rike västlige granne inte tycker att det immateriella värdeskapandet står högt på agendan.
FORSKARKONFERENS I MARSTRAND
Svenska forskare inom området immaterialrätt träffades i Marstrand för ett fjärde årligt seminarium.
Kommentar: Det finns anledning att tro att regeringens manifest En samlad inriktning för immaterialrätt diskuterades samt det stora behovet av mer kvantitativ forskning, som policyunderlag och behovet av ett välfinansierat forskningsprogram.
KONTAKTER MED RIKSDAG, REGERING OCH ALLA INNOVATIONSINTRESSERADE
Kontakter och kommentarer är mycket välkomna. Vi kommer också att kontakta berörda. Meddela om Du vill bli struken från denna mailinglista.
Peter A Jörgensen Kjell Jegefors
Båda ledamöter av Uppfinnarkollegiet och tidigare bl.a. verksamma vid Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) och Svenska Uppfinnareföreningen
peter.jorgensen@innovationeurope.se kjell.jegefors@gmail.com
www.innovationeurope.se
[1] https://www.innovationeurope.se/wp-content/uploads/2026/08/patentsystemets-betydelse-for-langsiktig-till-6-kopia-3.pdfhttps://www.innovationeurope.se/wp-content/uploads/2026/08/patentsystemets-betydelse-for-langsiktig-till-6-kopia-3.pdf
[2] Här syftar vi främst på forskarsamhällets negligerande av immaterialrätten i sin opinionsbildning och den är som bekant omfattande.
[3] It is important to acknowledge that the data presented focuses on top R&D performers, often referred to as R&D Superfirms. A comprehensive evaluation of corporate R&D performance for 2024 would require additional data, including information from small and medium-sized enterprises that may have found obtaining innovation finance challenging in an environment in which R&D is becoming both costlier and riskier.
Lämna ett svar