NYHETER INOM DET IMMATERIELLA VÄRDESKAPANDET
Denna gång blir det fokusering på sambandet mellan immaterialrätt och produktivitet. Vill påpeka att det vi presenterar är bara en bråkdel av det rika informationsflödet. Urvalet är fokuserat på nyheter, som är policyinriktade.
GENOMBROTT- REGERINGEN TAR ETT STORT STEG
En samlad inriktning för immaterialrätt
Regeringen arbetar för ett innovations- och konkurrenskraftigt Sverige som stärker tillväxt, välstånd och trygghet. Ett viktigt led i det arbetet är att ta ett samlat grepp om immaterialrättsliga frågor. En arbetsgrupp har därför tillsatts i Regeringskansliet med uppgift att samordna frågor om immaterialrätt och bidra till att ta fram en inriktning för regeringens målsättningar på området.
———
Regeringen har därför för avsikt att under året bjuda in svenska aktörer till rundabordssamtal där frågor om immaterialrättens centrala roll för ökat kulturskapande och innovations- och konkurrenskraft kommer att stå i fokus.
Detta meddelades i ett pressmeddelande från Regeringskansliet 2025-02-14.
Kommentar: Denna samordning har vi och andra arbetat för en längre tid. Detta kan bli startpunkten för Immaterialrättens återkomst. Idag är det mycket svårt att finna ansvariga i Regeringskansliet för Immaterialrätten. Nu förenklas det. Genombrott kommer också att stimulera alla berörda opinionsbildare.
KONKURRENSKRAFT
Draghi-rapporten och The European Competitiveness Compass har båda understrukit att Europas konkurrenskraft måste stärkas. Här har juridiken en avgörande betydelse. En rapport om europisk företagsutveckling[1]
The study’s recommendations align with those of the Draghi report and highlight the critical role of intellectual property in driving European competitiveness, wage growth, and innovation. The study also reinforces the need to support businesses in leveraging IPRs as a means to achieve sustainable growth and success
Rapporten visar att 9,8 procent av de mindre europeiska förtagen innehar någon form av immaterialrättsligt skydd. Varav företag med enbart patent utgör en procent. Skillnaden i produktivitet mellan mindre företag, som nyttjar dessa skydd och övriga företag är stor. De mindre företagen med skydd har 44 procent högre omsättning per anställd och 22 procent högre löner. En tidigare studie från 2021 visar att värdena för någon form av immateriellt skydd hos SME var för hela EU 8,71%, för Sverige 8,44%, Tyskland 12,42%, Frankrike 11,08% och Danmark 9,99%.
Kommentar: Den svenska regeringen har också uppmärksammat problemet och tillsatt en särskild Produktivitetskommission för att stärka svensk konkurrenskraft. Studierna ovan och en lång rad andra understryker immaterialrättens betydelse för produktiviteten och konkurrenskraften.
TVEKSAM UPPFÖLJNING AV FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROPOSITIONEN
Entreprenörskapsforum har i en rapport analyserat hur forskningspolitiken påverkar Sveriges konkurrenskraft. Förtjänstfullt har författarna tagit upp immaterialrättens betydelse, men helt missat poängen. De påstår, mycket riktigt, att den svenska immaterialrätten är gynnsam för etablerade kapitalstarka företag. Tyvärr hänvisar de till gamla värden för rättegångskostnader. Senaste sammanställningen för 2016-2019 visar att tvister om patent kostar båda parterna mellan en och tio miljoner och den tappande döms, som regel, att betala för båda. I en tvist om företagshemligheter och BankID dömdes den kapitalsvage parten 2022 att betala 20 miljoner till den kapitalstarke parten. Den svages sammanlagda kostnader blev då ungefär 40 miljoner kronor.
Kommentar: Att de kapitalstarka gynnas av svenska regler medför att nya högproduktiva affärsmodeller enkelt och systematiskt stoppas av de etablerade företagen, nämns inte i rapporten. Att detta är en dramatisk hämsko för produktivitetsutvecklingen borde varit slutsatsen. Rapporten borde också understrukit hur viktig immaterialrätten är för företagsstartare. Rapporten: Patents, trademarks and startup finance: Funding and exit performance of European startups, EPO, EUIPO, 2023 tar upp just detta. I en annan rapport med titeln High-growth firms and intellectual property rights kan man läsa
Formal intellectual property rights (IPRs) such as patents, trademarks and industrial designs can be instrumental for these innovative SMEs to appropriate the value of their ideas and secure a return on their investments in intangible assets.
Författarna har också missat den enda studie som genomförts i Sverige om rättegångar. I studien Att försvara ett patent – Den lilla aktörens utmaningar i patenttvister, analyseras 1 427 rättegångar i 40 länder, inklusive Sverige, där svenska företag deltagit i olika rättstvister. Den visar den svaga kompetensen hos mindre företag och deras rådgivare. Den intresserade kan också läsa våra artiklar i ämnet
- ”I Washington och Peking är immaterialrätt prioriterat – men icke i Stockholm”, Ny Teknik 2024
- ”Immaterialrätten måste fungera” SvD, 2024
- Produktivitet bygger på immaterialrätt och rättssäkerhet, Svensk Tidskrift, 2024
STATLIGA UTREDNINGAR ÄR OSAKLIGA
Det är vi som brukar påpeka den bristande kompetensen och intresset angående immaterialrätt hos berörda myndigheter. Nu har Svenskt näringslivs Christina Wainikka hittat grava fel om immaterialrätt i några statliga utredningar och rapporter. Ett gäller upphovsrätten, att en utredare trott att man var tvungen att skydda sin text genom någon form av anmälning. En annan gäller uppfattningen om immateriella tillgångars betydelse vid finansiering. Vi har tidigare påpekat bristerna i utredningen Innovation som drivkraft – från forskning till nytta, SOU 2020:59 . Den slårfast
Utredningens sammantagna bedömning är att licensiering förekommer men att det är resurskrävande och att det – åtminstone ur högskolornas perspektiv – kan ifrågasattas det kommersiella värdet av arbetet.
Detta är en illa underbyggd slutsats eller rättare sagt allmänt tyckande. Svensk forskning visar också att licensiering ger bättre teknikspridning än företagsstartande.[2] Nu frågar man sig vad kostar denna anmärkningsvärda kunskapsbrist hos Regeringskansliets utredare landet?
UNDERLÄTTA SAMARBETEN MELLAN FÖRETAG OCH UNIVERSITET
Tre Uppsala-forskare har i en SNS-rapport studerat samarbetet mellan akademin och näringslivet och lämnat en rad förslag. Målet är att finna enklare former för samarbeten kring doktorander.
Vår rapport visar tydligt att parterna har stora svårigheter att komma överens om hur fördelningen av immateriella rättigheter ska ske. För detta finns olika lösningar i de avtal vi granskat i rapporten.
—–
Eftersom fördelningen av immateriella rättigheter ofta är komplex, kan dispositiva regler ge parterna en stabil grund att utgå från samtidigt som de behåller flexibiliteten att anpassa avtalen efter specifika behov i olika samverkansprojekt.
Det är mycket glädjande att detta arbete initierats. Här visar både författarna och SNS hur viktig juridiken är.
Kommentar: När det gäller de mycket större samverkansprogrammen bör en genomgripande analys och debatt initieras. De Strategiska samverkansprogrammen finansierar häpnadsväckande 16 000 manår. Totalbudgeten är 16 miljarder kronor. Trots många utvärderingar har ingen juridisk analys gjorts. Det finns inget belägg för att avtalen ger deltagarna och skattebetalarna en rimlig utdelning. Innan nya program sätts i sjön bör en detaljerad juridisk analys genomföras. Samverkansprogrammen bör också jämföras med de stiftelsefinansierade organisationerna såsom SciLifeLab. Här stimuleras både immaterialrätt och företag-startande. Var får skattebetalarna, forskarna och ingenjörerna bäst utdelning för sina insatser?
Uppsala-forskarna förtjänar en eloge. Deras arbete kan nyttjas som föredöme.
DET EUROPEISKA PATENTVERKET (EPO) INFORMERAR OM TVISTER
EPO planerar seminarier kontinuerligt om tvistelösning. Den här gången gäller det invändningar vid granskningen. Detta är positivt i saklighetens och transparensens anda.
Kommentar: Vi har tidigare understrukit PRVs fokusering på de olika immateriella skydden och den måttliga informationen om tvister. Det betyder att patenträtts-innehavare får en förskönad bild av skyddens värde.
”Om någon medvetet begår intrång kan du anmäla brottet till Polisen.”
Detta står att läsa under rubriken Stoppa otillåten användning på Patent- och registreringsverkets (PRV) hemsida, men polisen kommer inte att hjälpa dig. Det har den aldrig gjort trots att patentintrång kriminaliserades 1967. Lagen skärptes 2020, men utan effekt. Detta framgår inte på hemsidan. PRV borde naturligtvis vara ett föredöme när det gäller juridikens betydelse inom forsknings- och innovations-politiken. Detta är bara ett exempel i raden där Sverige, som stolt kunskaps- och innovationsnation sviker sina forskare, entreprenörer och uppfinnare.
EN FÖRETAGSLEDARE AV DET RÄTTA VIRKET
Detta är titeln på en essä av Anders Johnson om Curt Nicolin. Kontrasten mellan Nicolins ledarskap och turerna kring några av dagens gröna industriprojekt kan knappast vara större konstaterar författaren. Nicolin var Uppfinnarkollegiets förste ordförande. Innovationer var hans livsluft. Han engagerade sig personligen i några av förra seklets större patenttvister och stödde med framgång Håkan Lans i bråket med Hitachi. Tvisten mellan Fönsterhantverkarna i Ystad och Fastighetsverket löstes också med Nicolins hjälp. Företaget hade patentskyddat en renoveringsmetod för kittade fönster och fick därefter uppdrag att renovera alla fönster på slottet i Versailles.
Nicolin är författare till en liten skrift: ETIK i samhälle, ledarskap och företagande.
Här kan man bland mycket annat läsa:
Framgångsrika ledare, entreprenörer och uppfinnare kan påräkna endast en bråkdel av värdet av sin insats för egen del. Detta är kapitalistisk etik till gagn för de många och en förutsättning för att höga inkomster skall vara etiskt försvarliga.
KONTAKTER MED RIKSDAG, REGERING OCH ALLA INNOVATIONSINTRESSERADE
Kontakter och kommentarer är mycket välkomna. Vi kommer också att kontakta berörda. Meddela också om Du vill bli struken från denna mailinglista.
Peter A Jörgensen Kjell Jegefors
Båda ledamöter av Uppfinnarkollegiet och tidigare bl.a. verksamma vid Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) och Svenska Uppfinnareföreningen
peter.jorgensen@innovationeurope.se kjell.jegefors@gmail.com
[1] Alla medlemsstater ingår i rapporten och antalet företag är 119 000.
[2] Pontus Braunerhjelm, Roger Svensson, Inventions, Commercialization Strategies and Knowledge Spillovers in SMEs, 2023
Lämna ett svar