NYHETER INOM DET IMMATERIELLA VÄRDESKAPANDET
Denna gång blir det fokusering på Regeringskansliets nyetablerade grupp för samordning och sambandet mellan Företagshemligheter och produktivitet. Vill påpeka att det vi presenterar är bara en bråkdel av det rika informationsflödet. Urvalet är fokuserat på nyheter, som är policyinriktade.
NÄSTA STEG I UTVECKLING AV DET IMMATERIELLA VÄRDESKAPANDET
Vi kan idag glädja oss åt tre aktiviteter, som visar att det immateriella värdeskapandet fått ökad uppmärksamhet hos Regeringskansliet och myndigheterna.
- Regeringen har utsett en grupp som skall träffa intressenter för att ta nästa steg.
- IVA har utsett en utredare, som skall presentera en förstudie för en Nationell immaterialrättsstrategi. Detta sker 9 april. (Som jämförelse kan påpekas att Finland initierade arbetet med sin nationella immaterialrättsstrategi 2007 och Singapore 2010.)
- Produktivitetskommissionen, utsedd av regeringen, analyserar om det immateriella värdeskapandet kan utvecklas så det bidrager till ökad produktivitet och konkurrenskraft. Slutbetänkande skall lämnas under september.
Det offentliga ointresset under decennier har medfört stor skada för entreprenörer, forskare och landets konkurrenskraft. Dessa initiativ mycket välkomna. Vi har tidigare föreslagit att bristerna behöver identifieras innan de avhjälps.
Dagsläget – I nuvarande rättssystem är den mest flagranta bristen att mindre aktörer mycket sällan vinner rättegångar om patenttvister på grund av de höga rättegångs-kostnaderna. Kostnaderna styrs delvis av behovet på sakkunnigutlåtanden. Motsvarande problem har avhjälpts med särskilda rättegångsregler i Tyskland, England och Wales. En äldre studie visar att sju småföretag stämmer etablerade företag om året. Hade vi haft de tyska reglerna hade det varit ett femtiotal varav flertalet förmodligen hade vunnit tvisterna. Än mer anmärkningsvärt är att politiker och myndigheter varken avhjälpt problemet eller informerar om det. Innovations-politikens viktigaste aktörer har alltså det regelmässiga ramverket emot sig och blir inte ens informerade om det. Tvister är mycket vanliga. Var tionde mindre företag inom EU, som innehar patent utsätts för intrång. De värdefulla högproduktiva affärsmodellerna är särskilt utsatta
Faktaunderlag – Något om behovet av faktaunderlag – Underlaget när nya immaterialrättsstrategier skall utvecklas är för närvarande synnerligen tunt. Det finns exempelvis enbart en modern studie hur det gått för svenska SME vid patenttvister i världen. Det finns ingen studie över kostnader för rättegångar i Sverige vare sig om patent eller företagshemligheter efter 2019. Det saknas studier över de offentliga forskningsfinansiärernas kompetens och strategier inom området och än mindre över de skapade immateriella värdena. Det finns inte heller någon studie över alla sekretessavtal som ingås dagligen eller som visar om avtalen fungerar. Det finns ingen sammanställning av de kurser som ges vid lärosätena om immateriellt värdeskapande. Och inte minst, det saknas juridiska analyser av de stora samverkansprogrammen. Listan på faktabrist är lång.
Våra uppslag – Bjud in en några internationella experter som intervjuar beslutsfattare under en vecka. Detta görs rutinmässigt för att utvärdera forskningsprogram. Här gäller det ”den nuvarande strategin för immateriellt värdeskapande.” För att snabbt fylla de stora kunskapsluckorna och etablera ett forskningsprogram kan någon av de stora finansiärerna kontaktas. Ett exempel är Riksbankens Jubileumsfond. Ett större forskningsprogram (40 miljoner kronor) om ”fake news” avrapporterades till fonden nyligen. En annan är Wallenbergstiftelserna. Hos de senare finns ett stort intresse för immateriellt värdeskapande.
NY LAG OM SKYDD AV FÖRETAGSHEMLIGHETER
Regeringen har presenterat ett utkast som nu remissbehandlas. Det är andra gången efter att (Ds 2020:26) presenterades 2020. Synpunkter skall sändas till Regeringskansliet senast 22 april. Därefter lämnas ett reviderat förslag till Lagrådet.
Utkastets förslag: Det ska bli straffbart att olovligen utnyttja eller röja
en företagshemlighet även i de fall personen har lovlig tillgång till
företagshemligheten, t.ex. inom ramen för en anställning. Straffansvaret
ska omfatta tekniska företagshemligheter som avser information
som är ägnad att användas i produktionen eller framställningen av en
vara eller utförandet av en tjänst. Straffansvaret ska gälla den som har tillgång till företagshemligheten genom sitt deltagande i ett företags rörelse eller en forskningsinstitutions verksamhet till följd av anställning eller uppdrag eller på
annan liknande grund. Straffansvar ska även gälla för den som har fått
del av företagshemligheten i samband med en affärsförbindelse med en
näringsidkare eller en forskningsinstitution. Vidare syftar förslaget till att möta det hot som industrispionage utgör mot den svenska industrin och det svenska samhället.
I departementspromemorian Bättre skydd för tekniska företagshemligheter (Ds 2020:26) lämnades bl.a. förslag på ett utvidgat straffansvar för angrepp på företagshemligheter. Promemorian har remissbehandlats. I detta utkast till lagrådsremiss behandlas förslagen i promemorian.
Kommentar: Huvudförslaget i lagen är ett starkt utökat straffansvar. Det ställs mycket höga beviskrav när en kärande hävdar att en företagshemlighet föreligger, både väl utvecklade rutiner och att dessa efterlevs. Ett vanligt problem är att rutinerna föreskriver nyttjande av skyddade datorer, men några tvister visar att det är svårt att leva upp till kraven. Detta gäller naturligtvis både vid brottmål och civilrättsliga tvister. Här några problem:
- Ett start-upp-företag skriver ett sekretessavtal med ett etablerat företag och presenterar sedan sina hemligheter. Någon tid senare avvisar det etablerade företaget kravet på ersättning med motiveringen att de sedan tidigare har känt till hemligheterna. Det åligger då start-upp-företaget att visa att det etablerade företaget inte kände till hemligheten innan start-upp-företaget presenterade den. Detta är Kafka-liknande.
- Vi hör och läser om näringsministern som etablerat en särskild Produktivitetskommission för att öka Sveriges konkurrenskraft. Då är start-upp-företag och universitetsforskare viktiga för att skapa nya utvecklingsprojekt som leder till högproduktiva affärsmodeller. Ett välfungerande rättssystem som stimulerar samarbeten är då en förutsättning. Systemet måste vara effektivt, förutsägningsbart och tvister måste kunna lösas kostnadseffektivt. När man läser det aktuella utkastet tror man inte att näringsministern och justitieministern har samma agenda. När de olika remissinstansers synpunkter har behandlats kan man inte tro att start-upp-företagens konkurrenskraft varit vägledande för justitieministern.
- Att problemen med fulstreaming, där Sverige är Europaledande, leder till en lång rad mål med kraftiga domar, beror på att polis och Åklagarmyndigheten avsatt särskild personal för dessa ärenden. (Se nedan.) Om polis och åklagare inte på motsvarade vis specialiserar sig när det gäller företagshemligheter kommer resultaten att utebli.
PRODUKTIVITETSKOMMISSIONEN OCH IMMATERIELLT VÄRDESKAPANDE
Nyligen träffade vi, Kjell och Peter, Produktivitetskommissionen och diskuterade hur de mindre företagens immateriella värdeskapande i ökad omfattning kan bidraga till landets produktivitet. Först måste man visa att immaterialrätt och skydd av företagshemligheter ökar individernas och företagens innovationskraft. I andra hand gäller det att visa utvecklingspotentialen. Det grundläggande steget är att få start-upp-företagen, universitetsforskarna, uppfinnarna och entreprenörerna att engagera sig i innovationsverksamhet och entreprenörskap. Våra förslag, som koncentrerades till immaterialrättens praktiska tillämpning, framgår av bilagan.
Kommentar: Ett uppenbart exempel är problemet med en gemensam forsknings- och innovationsproposition. Presentera i stället vart fjärde år en ren innovations-proposition, som även inkluderar immaterialrätten. Målet är skapade värden. Forskningen mäts med bibliografi. Någon motsvarande mätning av de immateriella värdena genomförs inte. Dagens ordning missgynnar innovationspolitiken och immaterialrätten.
I två länder har nationella studier gjorts av hur immaterialrätten kan bidraga till produktiviteten. Det är Storbritannien och Australien
- INNOVATION AND GROWTH ,
- Australian Government Response to the Productivity Commission Inquiry into Intellectual Property Arrangements
ERICSSON ERHÖLL 14 MILJARDER KRONOR I LICENSINTÄKTER 2024
Det är en ökning från 2023, då var intäkterna 11,1 miljarder kronor. Se sid 4 i årsredovisningen. Den innehåller mycket material om immateriellt värdeskapande. Här kan vi alla lära oss hur värden skapas. Bolaget står för 39 procent av patent- -ansökningarna från svenska företag och enskilda.
MER POSITIVA NYHETER
Strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft, som presenterades sent 2023. Här får det immateriella värdeskapandet mycket stort utrymme. Hur det går med implementerandet får vi kanske återkomma till.
ÖVER 700 000 HUSHÅLL BETALAR FÖR ILLEGAL IPTV
Illegal IPTV också kallad fulstreaming fortsätter att öka och det är nu över 700 000 svenska hushåll som betalar för illegal IPTV, visar den senaste mätningen från analysföretaget Mediavision. En markant ökning från bara ett halvår tidigare, då motsvarande siffra var 580 000. Inkomsterna för de kriminella uppskattas därmed till hisnande 1,25 miljarder svenska kronor. Se pressmeddelande från Mediavision här.
Rättighetsalliansen anser att det måste bli snabbare och lättare att blockera enskilda illegala nättjänster och att administrativ blockering därför bör införas i Sverige. Det finns idag inte heller någon reell möjlighet att avbryta pågående olagliga livesändningar, så även på det området behöver lagstiftningen uppdateras.
26 APRIL 2025 – IP AND MUSIC: – FEEL THE BEAT OF IP
Varje år firar WIPO och olika patentverk Immaterialrättens dag och i år är fokus musiken. Det blir massor av seminarier. Vill Du ordna Ditt eget evenemang kan Du lägga upp det på WIPOs kalendarium. Det svenska musikundret beror inte bara på talang, ambitioner och Kulturskolan utan också rättsstatens möjlighet att skydda rättigheter.
FÄRRE PATENTANSÖKNINGAR FRÅN SVERIGE – MEN FORTFARANDE EN ANDRAPLATS I EUROPALIGAN
Den europeiska patentmyndigheten (EPO) tog emot nästan 200 000 ansökningar under 2024, vilket är i linje med föregående år. Sverige placerar sig på tionde plats globalt sett men har för första gången sedan 2016 minskat i antalet ansökningar. Trots detta ligger Sverige på andra plats i patentansökningar per miljon invånare, endast efter Schweiz. Detta enligt Patentindex 2024, som publicerats av EPO.
EUIPO Alicante NEWS
Den som vill läsa om Women in IP och hur EUIPO stöttat Ukraina under de senaste tre åren bör läsa detta nyhetsbrev. Du kan också läsa Explore the artworks entering the public domain in 2025 . Här kan Du läsa om Stig Dagermans verk och rättigheterna. EUIPO är europeiska kommissionens expertmyndighet för immateriella rättigheter.
RIKSDAGSDEBATT OM FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROPOSITIONEN
Här bör det immateriella värdeskapandet få utrymma. Dock blir det förmodligen inte något huvudnummer. Den går av stapeln 21 Maj.
DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN INOM DET IMMATERIELLA VÄRDESKAPANDET
Vår förhoppning är att det immateriella värdeskapandet nu kommit in i en fas där regeringen börjat agera. Se ovan. Vi tror därför att vi kan minska vårt engagemang om trenden håller i sig. Det betyder att vi överväger att inte ge ut många fler Nyhetsbrev.
KONTAKTER MED RIKSDAG, REGERING OCH ALLA INNOVATIONSINTRESSERADE
Kontakter och kommentarer är mycket välkomna. Vi kommer också att kontakta berörda. Meddela också om Du vill bli struken från denna mailinglista.
Peter A Jörgensen Kjell Jegefors
Båda ledamöter av Uppfinnarkollegiet och tidigare bl.a. verksamma vid Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) och Svenska Uppfinnareföreningen
peter.jorgensen@innovationeurope.se kjell.jegefors@gmail.com
Bilaga
ÅTGÄRDSFÖRSLAG till Produktivitetskommissionen
A Högre värdeinnehåll
- Stimulera nya och existerade mindre företag att utveckla och sälja produkter med högre värdeinnehåll. Ett populärt exempel är s.k. Deep Tech det vill säga produkter med högt forskningsinnehåll.
B Bättre skydd
· Dagens immaterialrättskompetens hos de offentliga forskningsfinansiärerna har aldrig utvärderats. De kontakter vi haft tyder på allvarliga brister. Går regeringen vidare med det framförda förslaget i Ny myndighetsstruktur för finansiering av forskning och innovation SOU 2023:59 kommer en myndighet att fokusera på innovationer. Här kan då immaterialrättslig kompetens byggas upp.
- Etablera en nationell strategi (se ovan) som inkludera både immaterialrätten och skyddet av företagshemligheter. Fokus måste var att skapa immateriella värden
- Etablera ett råd med entreprenörer, jurister, patentingenjörer och akademiker.
- Etablera ett kunskapscentrum och en statistikfunktion. Vi kan idag inte jämför Sverige med andra länder, när det gäller de olika immateriella skyddens effekter: exempelvis antal patent per företagsstorlek. Likaså är det svårt att hitta statistik om värdeskapandet, tvister, rättegångar och rättegångs-kostnader
- Företagshemligheter rör affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse eller i en forskningsinstitutions verksamhet och vars röjande är ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende för innehavaren. Det nya lagförslaget innebär ändring och straffskärpning i förhållande till nuvarande lag. Båda är välkomna.
- Ett uppenbart problem är dagens propositionsordning med en gemensam forsknings- och innovationsproposition. Presentera i stället vart fjärde år en ren innovationsproposition, som även inkluderar immaterialrätten. Målet är skapade värden. Dagens ordning missgynnar innovationspolitiken och immaterialrätten.
- Utveckla PRVs och forskningsfinansiärernas informationsstrategi till att bli helomfattande. Det vill säga även information om de immateriella skyddens svagheter och begränsningar. Detta är en brist som kostar mindre aktörer stora belopp, då de överskattar sina patents värden.
- Etablera självständiga utvärderingar, som ej finansieras av berörda myndigheter utan av Regeringskansliet, Tillväxtanalys eller Riksrevisionen. Juridisk expertis måste bidraga. Se Att utvärdera nyttor och ignorera problem – En analys av näringspolitiska utvärderingar.
- Översyn rättegångsreglerna hos PMD och PMÖD. Förslagen från 2015 från Svenskt näringsliv och Svensk Förening för Immaterialrätt (SFIR) om harmonisering av regelverken för PMD och PMÖD och UPC bör effektueras. Vi befarar att det kommer att ta decennier för utveckling av UPCs praxis till förfång för mindre aktörer
- En juridisk analys måste genomföras innan nya Samverkansprogram etableras
- Stärk forskningen, etablera ett forskningsprogram kring immaterialrätten och skyddet av företagshemligheter. Bristande forskning medför att policyförslag byggs upp på intuitiv basis. Därför bedrivs heller ingen faktabaserad debatt.
- Utred och utveckla utbildningen. Exempelvis lär idag mindre än fem procent av civilingenjörerna ha genomgått en kurs inom immaterialrätt.
- AI kommer dramatiskt att påverka utvecklingen inom immaterialrätten. Detta kräver utveckling och anpassning. Möjligheterna är stora.
Lämna ett svar