NYHETER INOM DET IMMATERIELLA VÄRDESKAPANDET
Denna gång blir det en uppsjö av nyheter. Vill påpeka att det vi presenterar är bara en bråkdel av det rika informationsflödet. Urvalet är fokuserat på nyheter, som är policyinriktade.
INNOVATIONSPOLITIKEN GROVT MISSKÖTT SEDAN DECENNIER
Sedan 2018 har vi påpekat att mindre aktörer synnerligen sällan vinner tvister om patent eller företagshemligheter på grund av de höga kostnaderna. Detta är förödande för innovationsviljan. Detta förhållande har gällt i decennier utan att regering och riksdag har förbättrat ramvillkoren för start-upp-företag, universitetsforskare, entreprenörer eller uppfinnare. Detta är lämpligt att ta upp vid riksdagsdebatten om Forsknings- och innovationspropositionen den 21 maj.
EN SAMLAD INRIKTNING FÖR IMMATERIALRÄTTEN
Regeringen har utsett en arbetsgrupp med representanter från justitiedepartementet, finansdepartementet, klimat- och näringslivsdepartementet, kulturdepartementet, försvarsdepartementet, socialdepartementet, landsbygds- och infrastruktur-departementet, utbildningsdepartementet, utrikesdepartementet och arbetsmarknadsdepartementet (totalt alltså tio departement.) för att med externa intressenter ta nästa steg kring immaterialrätten. Arbetet leds, som sig bör, av justitiedepartementet. Justitieminister Gunnar Strömmer är personligen engagerad i frågan.
DEN 9 APRIL PRESENTERADE IVA EN FÖRSTUDIE FÖR EN NATIONELL IMMATERIALRÄTTSSTRATEGI
Vi vill först understryka hur välkommen denna förstudie är och sedan skall vi kommentera den. Det stora ointresset för immateriellt värdeskapande under decennier medför ett uppdämt behov av utredningar. Ordet utredning nämns mer än 50 gånger i studien. Vi kompletterar förstudien med ytterligare några förslag:
- Analys av de svenska rättegångsreglerna för att åstadkomma en harmonisering med europeiska rättsordningen Unified Patent Court (UPC)
- Analys av de offentliga forskningsfinansiärernas kompetens och strategier samt av Patent och registreringsverkets (PRV) informationsstrategi
- Analys av allmänhetens låga respekt för immaterialrätten, exemplifierat av det i Sverige omfattande nyttjandet av IPTV (fulstreaming)
IVAs förstudie tar också upp de höga rättegångskostnaderna vid tvister om patenträttigheter och företagshemligheter. Se våra kommentarer i bilagan RÄTTGÅNGKOSTNADER VID TVISTER OM PATENT OCH FÖRETAGS-HEMLIGHETER
WIPO RAPPORTER ATT ATLAS COPCO ÄR BÄST I SVERIGE PÅ ATT SKAPA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR
I dagarna har en rapport presenterats som placerar Sverige på nionde plats när det gäller skapade immateriella tillgångar. Atlas Copco är ledande i Sverige. Till-gångarna utgörs av FoU-resultat, immateriella rättigheter, såsom varumärken, databaser och organisationens kompetens. Detta är alltså bredare än juridiska rättigheter. Vilka andra svenska företag har placerat sig i denna ranking? AB Volvo, Hexagon, Assa Abloy, EQT AB, Evolution AB, Sandvik AB, Epiroc AB, H&M AB och Essity AB. De globala storföretagens FoU investeringar noteras och här finner vi Ericsson, Volvo AB, Geely Swedish Holding (Volvo Cars) och Hexagon i topp. De svenska företagens med högst värderade varumärken är IKEA, Volvo och H&M.
När det gäller skapade immateriella tillgångar hamnar Sverige, som sagt, på nionde plats. Detta skall jämföras med andra plats i Global Innovation Index (GII) med mer statistik om Sverige. WIPO väntas i en rapport i juli att ha analyserat förhållandena mellan dessa två index. Betydelsen av investeringarna i immateriella värden kan inte nog understrykas.
There is significant variation in intangible asset intensities across economies, largely due to the differences in industry composition. In the US, for example, intangible assets make up 90% of the total enterprise value of the top 15 firms, underscoring their role as the primary driver of corporate value in the world’s largest economy. NVIDIA is a standout case, whose meteoric rise in valuation, has been fueled by its proprietary chip architecture that powers advancements in AI, and a substantial surge in R&D investment.
I Sverige utgör de immateriella tillgångarnas värde 78 procent av värdet i de 15 största företagen enligt rapporten.
I den svenska politiska debatten i brukar behovet av att skapa immateriella tillgångar fokusera på FoU-investeringar. Hur väl dessa investeringar verkligen omvandlas till immateriella tillgångar får mindre uppmärksamhet. Även varumärkenas höga värden får begränsat utrymme i den mediala och politiks debatten. Att råda bot på dessa missuppfattningar är ett av syftena med detta Nyhetsbrev.
WIPO HAR LÄNGE UNDERSTRUKIT VIKTEN AV VÄRDERING AV IMMATERIELLA TILLGÅNGAR
Vi har i olika sammanhang föreslagit att värdering av immateriella tillgångar bör var grunden även för utvärdering av innovationspolitiken. Detta gäller både på policynivå och projektnivå. Då WIPO anordnar seminarier i ämnet tar vi upp frågan här. WIPOs grundinställning finns dokumenterad. Detta är ett forskningsfält i sig.
IP Finance Dialogue: The Value of Intangible Assets (May 13) hålls ett seminarium i ämnet.
Metrics on Innovative Start-ups and High-Growth Firms, är titeln på ett seminarium som hölls tidigare i år. Detta gällde i också i hög grad värdering.
EU OCH ÖKAD KOMMERSIALISERING AV FORSKNINGSRESULTAT
Det kallas på EU-engelska Valoristion. Här har kommissionen etablerat en plattform dels för att sprida kunskap, dels för att öppna en dialog med intresserade. Se.
REMISSBEHANDLING AV NY LAG OM SKYDD AV FÖRETAGSHEMLIGHETER
Regeringen har presenterat ett utkast som nu remissbehandlats. Det är andra gången efter att (Ds 2020:26) presenterades 2020. Synpunkter har nu inlämnats till Regeringskansliet. Därefter lämnas ett reviderat förslag till Lagrådet.
Utkastets förslag: Det ska bli straffbart att olovligen utnyttja eller röja
en företagshemlighet även i de fall personen har lovlig tillgång till
företagshemligheten, exempelvis inom ramen för en anställning. Straffansvaret
ska omfatta tekniska företagshemligheter som avser information
som är ägnad att användas i produktionen eller framställningen av en
vara eller utförandet av en tjänst. Straffansvaret ska gälla den som har tillgång till företagshemligheten genom sitt deltagande i ett företags rörelse eller en forskningsinstitutions verksamhet till följd av anställning eller uppdrag eller på
annan liknande grund. Straffansvar ska även gälla för den som har fått
del av företagshemligheten i samband med en affärsförbindelse med en
näringsidkare eller en forskningsinstitution. Vidare syftar förslaget till att möta det hot som industrispionage utgör mot den svenska industrin och det svenska samhället.
I departementspromemorian Bättre skydd för tekniska företagshemligheter (Ds 2020:26) lämnades bl.a. förslag på ett utvidgat straffansvar för angrepp på företagshemligheter. Promemorian har remissbehandlats. I utkastet till lagrådsremiss behandlas förslagen i promemorian.
Vi kan bara påpeka att det nya förslaget inte löser följande allvarliga problem. Ett start-upp-företag skriver ett sekretessavtal med ett etablerat företag och presenterar sedan sina hemligheter. Någon tid senare avvisar det etablerade företaget kravet på ersättning med motiveringen att de sedan tidigare har känt till hemligheterna. Det åligger då start-upp-företaget att visa att det etablerade företaget inte kände till hemligheten innan start-upp-företaget presenterade den. Bevisbördan borde naturligtvis vara den omvända. Se en sammanställning av remissvaren.
PATENT SOM STRATEGISKT VERKTYG – SCANIA OCH FRAMTIDEN
”Min forskning hjälper Scania att tänka annorlunda kring varför de har patent och vilka patent de behöver. Fokus ligger på att anpassa IP-strategin till de nya krav som teknikskiftet medför. Detta kan indirekt innebära att Scania behöver förbättra samarbetet mellan olika avdelningar för att maximera värdet av sin patentportfölj och anpassa sig till de nya utmaningarna och möjligheterna”,
säger Mimmi Hanson, patentingenjör på Scania, som nyligen lagt fram sin doktorsavhandling på Handelshögskolan i Stockholm.
HÅKAN LANS BLIR KOMMENDÖR AV VASAORDEN FÖR FRAMSTÅENDE INSATSER SOM UPPFINNARE
Här hedras en uppfinnare som gjort storslagna tekniska och kommersiella genombrott. Vi gratulerar! Se.
IKEA, VARFÖR HAR NI STULIT MITT DRINKBORD?
”Tyvärr är detta ingen enskild händelse. När ett företag som Ikea lanserar produkter som påminner så starkt om enskilda formgivares idéer, utan erkännande eller kompensation, sänder det budskapet: Det är okej att stjäla. Eftersom Ikea har resurser att hantera juridiska tvister på ett sätt som formgivare och mindre producenter inte har går företaget i praktiken fritt från konsekvenser.”
säger designern Jessica Signell i en tidningsintervju. Detta är tyvärr vanligt inom möbelindustrin.
BROTTSLIGHETEN KVÄVER FÖRETAGANDET
”Bland entreprenörer som utsatts för brott har drygt 30 procent valt att avsluta sin verksamhet – en uppseendeväckande hög andel.”
Detta står att läsa i en artikel om Entreprenörsskapsforum
RIKSDAGSDEBATT OM FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROPOSITIONEN
Den går av stapeln 21 Maj. Vår förhoppning är att Nyhetsbrevet ger inspiration till inlägg i synnerhet om rättegångskostnader se bilagan.
KONTAKTER MED RIKSDAG, REGERING OCH ALLA INNOVATIONSINTRESSERADE
Kontakter och kommentarer är mycket välkomna. Vi kommer också att kontakta berörda. Meddela också om Du vill bli struken från denna mailinglista.
Peter A Jörgensen Kjell Jegefors
Båda ledamöter av Uppfinnarkollegiet och tidigare bl.a. verksamma vid Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) ,Svenska Uppfinnareföreningen
peter.jorgensen@innovationeurope.se kjell.jegefors@gmail.com
www.innovationeurope.se
Bilaga
RÄTTGÅNGKOSTNADER VID TVISTER OM PATENT OCH FÖRETAGSHEMLIGHETER
Tvister om de immateriella skydden (ej företagshemligheter) hanteras enligt två olika metoder antingen som civilmål eller brottmål.
Vid civilmål gäller att parterna svarar för sina ombudskostnader. På grund av behovet av sakkunnigutlåtanden blir dessa rättegångar kostsamma. Som regel döms den tappande parten att betala för båda parternas kostnader. Enligt en sammanställning som gäller 2016-2019 varierar kostnaderna per part mellan en och tio miljoner kronor. Kostnaderna har därefter stigit. Tyvärr finns ingen senare rapport.
Den nya europeiska rättsordningen Unified Patent Court (UPC) gäller sedan 2023. Här kan också patenttvister behandlas och då gäller ett domslut i de 18 anslutna länderna. Ett av syftena med denna rättsordning är att göra rättegångarna mindre kostsamma och därigenom gynna de mindre aktörerna. Tyvärr kommer denna rättsordning att ha fått sin praxis utvecklad först om några decennier. För mer information läs vidare.
Tvister om företagshemligheter hanteras idag i huvudsak som civilmål. Se däremot den föreslagna lagen om företagshemligheter. Listan på möjliga brottmål har ökat. I dagsläget gäller att vid civilmål kan kostnaderna bli ännu högre än vid tvister om patent. Här två moderna exempel:
- Ett mindre bolag erbjöds att tillsammans med de svenska storbankerna utveckla BankID. Parternas ingick en rad sekretessavtal. När bankerna avbröt avtalet stämde bolaget bankerna. Tvisten gällde företagshemligheter. Enligt gällande lag är bolaget (käranden) tvunget att bevisa att bankerna (svaranden) inte känt till de hemliga lösningar bolaget presenterat under samarbetet. Det naturliga hade varit omvänd bevisbörda, det vill säga att svaranden måste bevisa att de känt till ”hemligheten”. Bolaget förlorade målet vilket kostade dem omkring 50 miljoner kronor.
- GreaterThan AB är ett framgångsrikt AI-företag som utvecklat metoder för att mäta förarrisk vid bilåkning och mäta energiförbrukning. Bolaget utsattes för intrång 2024. Företaget beräknar skadan till 800 miljoner kronor och att rättegången kommer att kosta 50 miljoner kronor. Slutlig dom beräknas falla 2027 eller 2028.
Vid brottmål är det Åklagarmyndigheten som på statens kostnader driver processen vilket naturligtvis väsentligt minskar den kränkta partens kostnader. År 2020 beslöt riksdagen att straffen skulle skärpas för de allvarligaste intrångsmålen när det gäller varumärken, patent och upphovsrätt. En ny straffskala har införts för avsiktliga grova brott i alla lagar som rör immaterialrätt. Straffskalan är fängelse i lägst sex månader och högst sex år.
Även inom upphovsrättsliga området har alltså en skärpning skett av lagen. Skärpningen har fått effekt och flera mål har lett dels till allvarliga straff för förövarna och höga skadestånd har utdömts till den förfördelade. Rättighetsalliansenär en aktör som effektivt motarbetar dessa brott. Här ett exempel.
När det gäller patentmål har allmän åklagare inte tagit upp något mål sedan 1967, trots en allmän skärpning av patentlagen 2020 och tillkomsten av en ny brottskategori, grovt patentbrott. Lagen ställer mycket höga krav för allmänt åtal både vad gäller patentbrott och grovt patentbrott. För båda kategorierna gäller att åklagaren endast får väcka åtal om åtalet är motiverat från allmän synpunkt.
I tidigare propositioner i ämnet har också påpekats risken för höga kostnader för statskassan. Detta tolkar vi som en uppmaning till Åklagarmyndigheten att vara återhållsam med stämningarna och det har lyckats i 58 år
I IVAs presenterade förstudie står att läsa (se sid 45)
”För att säkerställa att åtal väcks bör effekterna av åtalsreglerna i de olika immaterialrättsliga lagarna utredas. Ett förslag är att klargöra att registrerade rättigheter ska omfattas av en giltighetspresumtion.”
Vad betyder det? Giltighetspresumtion medför att om ett start-upp-företag anmäler ett etablerat företag till Allmän åklagare för patentintrång skall denna presumera att patentet gäller trots invändningar, exempelvis beroende av bristande nyhetsrekvist, från det etablerade företaget. Dock gäller fortfarande att åklagaren måste bedöma att åtal måste vara motiverat från allmän synpunkt. Hittills har detta inte skett.
Skulle exempelvis två kända fall såsom Håkan Lans GPS-tvist med SAAB eller NEONODEs tvist med Samsung och Apple uppfylla kravet att åtalet måste vara motiverat från allmän synpunkt? Det får tills vidare betecknas som synnerligen tveksamt. Det betyder att resonemanget om giltighetspresumtion blir något akademiskt tills motsatsen är bevisad.
Rättegångskostnader och riksdagen – redan 2022 motionerade sex av riksdagens partier (KD, L, M, S, SD, V) och föreslog en utredning om kostnader vid tvister om patent. Motionerna antogs. Utredningen har inte initierats.
Svenskt Näringsliv och Svensk Förening för Immaterialrätt (SFIR) skrev i remissvar redan 2015 att de svenska rättegångsreglerna vid patentmål borde harmoniseras med reglerna, som gäller inom Unified Patent Court (UPC)-
Stora brister i myndigheternas information om de höga rättegångskostnaderna – se exempelvis Patent och registreringsverkets (PRV) hemsida under rubriken Vårda dina tillgångar. Här förtigs att mindre aktörer synnerligen sällan vinner tvister på grund av de höga kostnaderna. I Vinnovas avtalsguide (Dnr 2018-05237)som bland annat gäller för de stora samverkans-program får kostnadsaspekten mycket lite utrymma. Att mindre aktörer regelmässigt förlorar tvister framgår ej heller.
Lämna ett svar