NYHETER INOM DET IMMATERIELLA VÄRDESKAPANDET
Denna gång blir det en uppsjö av nyheter. Urvalet är fokuserat på nyheter, som är policyinriktade. Dessutom presenteras ytterligare några svårhanterade konflikter, som kräver lösning på politisk nivå.
PRV UNDER HÅRD PRESS
Patent- och registreringsverkets (PRV) nya GD, Anna Jardfelt, presenterade sig på Svenska Föreningen för Immaterialrätts (SFIR) årsmöte nyligen och det var intressanta nyheter. En nyckelfråga för myndigheten är att fungera som PCT-myndighet. Detta kräver att PRV har 100 granskare anställda. Idag balanserar myndigheten nära denna gräns. En ökad övergång till gemenskapspatenten minskar möjligheten att finansiera granskare. Detta minskar också PRVs roll som utbildare av patentkompetens för olika aktörer i Sverige. Detta är synnerligen viktigt.
Dessutom berättade den nya GDn att kostnadsjakten varit intensiv under hennes första månader på myndigheten. Hon underströk också att PRV inte har något samordningsansvar för alla myndigheter som arbetar med de immateriella skydden. Detta bör naturligtvis bli en huvuduppgift för Regeringskansliets samarbetsgrupp att etablera en ordning där ett råd eller liknade får mandat att samordna myndigheterna. Här bör även entreprenörer, praktiserande jurister och akademiker ingå. Alternativt att PRV får en sådan roll. Förutom hos PRV är intresset för immaterialrätt uppseendeväckande svagt bland myndigheterna. Det gäller exempelvis hos de offentliga forskningsfinansiärerna
Kommentar: Här är de mest akuta frågorna för PRV, Regeringskansliet och den immaterialrättsliga samfälligheten:
- PRV och PCT-vägen ökar möjligheten för PRV att behålla 100 granskare, men att rättstvister i princip alltid vinns av kapitalstarka aktörer. En etablerad praxis som kostat Sverige många stoppade utvecklingsprojekt och besvikna entreprenörer.
- EPO-vägen hotar möjligheten att finansiera granskare hos PRV, men som erbjuder Unified Patent Court (UPC)-vägen, med många kostnadsfördelar för entreprenörer, men som samtidigt kommer att behöva decennier innan den skapat en vedertagen praxis.
- Rättegångskostnader och riksdagen – redan 2022 motionerade sex av riksdagens partier (KD, L, M, S, SD, V) och föreslog en utredning om kostnader vid tvister om patent. Riksdagen gjorde 2022 ett tillkännagivande i frågan. Någon utredning har ännu inte initierats.
- Svenskt Näringsliv och Svensk Förening för Immaterialrätt (SFIR) skrev i remissvar redan 2015 att de svenska rättegångsreglerna vid patentmål borde harmoniseras med reglerna, som gäller inom UPC.
- Dessutom gäller stora brister i myndigheternas information om de höga rättegångskostnaderna och att kapitalsvaga aktörer synnerligen sällan vinner tvister varken om patent och företagshemligheter
Dessa fundamentala frågor borde både utredas och debatteras. Kan vi vänta ett utspel från Regeringskansliets samarbetsgrupp i detta ärende? Frågan har väsentlig betydelse för innovationspolitikens utveckling i Sverige. Entreprenörerna, universitetsforskarna och uppfinnare tycker att saktfärdigheten kring lösning av dessa frågor är anmärkningsvärd.
HUR KAN SVERIGES BEDRIVA EN FRAMGÅNGSRIK INNOVATIONSPOLITIK?
Tillväxtanalys och Lundaforskarna Olof Ejermo och Åsa Hanson har visat hur skattereformen 1990/91 har påverkat innovationsklimatet. Detta är en mycket intressant och välkommen rapport som bland annat visar hur ramvillkoren påverkar innovationsverksamheten. Det är närmast en forskarbragd att kunna visa dessa sammanhang. Metodmässigt är detta svårt men resultaten är mycket tydliga.
Kommentar: Studien visar den stora betydelsen skattelagstiftningen har för innovationspolitiken. Vi ser fram mot liknande studier, som analyserar effekten av förbättrade ramvillkor i fråga om rättegångsreglerna. Här har vi inte en dramatisk förändring som genomfördes för 30 år sedan att falla tillbaka på. Andra metoder måste nyttjas.
”START-UPS INOM LIFE SCIENCE ÄR LIKA MISSLYCKADE SOM NORTHVOLT”
Detta är rubriken på en debattartikel. I dessa start-upp-företag har hundra miljarder kronor investerats, men resultaten är klena. Bioartics är ett undantag och föredöme. De har enligt debattörerna valt en framgångsrik strategi genom att tidigt samarbeta med kapitalstarka aktörer.
Danmark och Nederländerna presenteras som föredömen. Här sker tidigt en koncentration till ett mindre antal företag, som får överkritiska resurser. Sverige behöver en ny strategi skriver författarna. Start-upp-företagens kommersialiserings-förmåga får underbetyg. Det är inte helt klart vem som skall utveckla och implementera den nya strategin.
Kommentar: Det är synnerligen viktigt att denna debatt utvecklas. I politikens rampljus är det möjligt att döfödda strategier hålls vid liv i brist både på väl genomförda utvärderingar och debatt.
INNOVATIVA START-UPP-FÖRETAG FÅR VINNOVASTÖD
Senast 26 augusti skall ansökan vara inlämnad. 500 000 kronor kan anslås.
REKORDÅR FÖR STIM – KNAPPT TRE MILJARDER I LICENSINTÄKTER
2024 innebar rekordhöga utbetalningar till svenska musikskapare: 2,9 miljarder kronor. Man brukar prata om det svenska musikundret, men numera kan det kallas för det svenska låtskrivarundret. 54 procent av intäkterna kom från utlandet. Låtskrivarna framstår både som tydliga reklampelare utomlands för svensk kultur och framgångsrika affärsmän/kvinnor.
”RECOGNIZING INNOVATION BACKED BY STRONG IP STRATEGIES”
WIPO har publicerat pristagarna i sin tävling WIPOs Global Award. Här har immaterialrätten större betydelse än som skydd. Det är en grundbult i utvecklingen av projekten. Urvalskriterierna gällde Affärsmodell och IP-portfölj, Internationell IP-strategi, Intern IP-kultur och Påverkan på samhället. Här borde finnars ett hög-klassigt utbildningsmaterial. Vem tar tag i denna stafettpinne? Kanske PRV? Behoven är stora.
”VÄRNA SVENSKA SPRÅKET MED EGEN AI-STRUKTUR”
Detta är rubriken på en debattartikel som understryker hur engelska är det dominerande språket när AI algoritmer tränas upp i exempelvis satsbyggnad. Om algoritmerna inte tränas på svensk litteratur är det en uppenbar risk att svenskan, som AI-modellerna generar förvanskar svenskan. Detta ser både svenska författare och förläggare som en uppenbar risk och föreslår åtgärder.
Kommentar: Detta visar på komplexa frågeställningar som strömmar emot oss. Samtidigt finns en stark oro för att AI modellerna nyttjar upphovsskyddad text utan godkännande och ersättning till författare och förläggare. Detta är ytterligare ett exempel där immaterialrätten ställs inför utmaningar. Detta kommer, som vi påpekat tidigare, bara att öka.
”LÅT INTE TRUMP HOTA VÅRA DATA”
Detta är rubriken på en ledare i Dagens Industri som syftade på Danmarks tunga beroende av amerikansk teknologi. Artikeln pekade på risken att Vita huset skulle beordra de amerikanska molnjättarna Microsoft, Amazon och Google att stänga ned sin verksamhet i Danmark i syfte att sätta press på den danska regeringen, vilket skulle få förödande konsekvenser.
KONTAKTER MED RIKSDAG, REGERING OCH ALLA INNOVATIONSINTRESSERADE
Kontakter och kommentarer är mycket välkomna. Vi kommer också att kontakta berörda. Meddela också om Du vill bli struken från denna mailinglista.
Peter A Jörgensen Kjell Jegefors
Båda ledamöter av Uppfinnarkollegiet och tidigare bl.a. verksamma vid Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) och Svenska Uppfinnareföreningen
peter.jorgensen@innovationeurope.se kjell.jegefors@gmail.com
www.innovationeurope.se
Lämna ett svar