NYHETER INOM DET IMMATERIELLA VÄRDESKAPANDET
Denna gång blir det en uppsjö av nyheter. Urvalet är fokuserat på policyinriktade nyheter.
WORLD INTELLECTUAL PROPERTY ORGANISATION (WIPO) RAPPORTERAR OM ANSENLIG TILLVÄXT AV DE IMMATERIELLA TILLGÅNGARNA
Under åren 2008 till 2024 har företagens immateriella tillgångar generellt stigit tre gånger mer än de materiella. Detta gäller sammantaget för 27 industriländer. Mer detaljer kommer att presenteras vid en lansering 9 juli kl. 0830. Anmäl Dig om Du är intresserad.
PRV VILL TILLSAMMANS MED FORSKNINGS-FINANSIÄRERNA FOKUSERA PÅ DE IMMATERIELLA TILLGÅNGARNA
I artikeln ”Patent- och registreringsverket: Så kan vi skydda svensk forskning” ger Patent- och registreringsverkets nya generaldirektör Anna Jardfelt en förändrad och positiv syn på myndighetens roll. Hon skriver bland annat
”Därför vill vi på PRV bidra aktivt till regeringens satsning på ansvarsfull internationalisering. Vi ser fram emot att samarbeta med Vetenskapsrådet, Vinnova och andra aktörer för att säkerställa att immateriella tillgångar – forskningsresultat, tekniska lösningar och affärsmodeller – blir en del av lärosätenas riskbedömningar och innovationsstrategier.”
Kommentar: Vi har i en replik understrukit
”Det är vår förhoppning att regeringen satsar på Patent- och registreringsverket, så att generaldirektören kan skapa ett modernt patentverk anpassat efter immaterialrättens ökade betydelse. Framtidens utmaningar och dagens brister kan bara lösas med ökat samarbete mellan Sveriges stora och små företag, entreprenörer, myndigheter, uppfinnare och lärosäten.”
Vi påpekar särskilt att informationsstrategin även måste behandla de immateriella skyddens svaga värde för de mindre aktörerna. Det vill säga de företagare som ej har råd att bekosta en rättslig prövning.
SVENSKA UNIVERSITETSLÄRARE ÄR AKTIVA UPPFINNARE – GLOBALT LEDANDE
PRVs generaldirektör avser att förbättra samarbetet med forskningsfinansiärerna och lärosätena. Detta är självklart välkommet, men det betyder inte att starta från noll. Redan 2016 publicerade Evangelos Bourelos, Maureen McKelvey och Olof Zaring artikeln Akademiska patent – Om svenska forskares innovationsförmåga[1]. Artikeln visar att forskarna är mycket aktiva uppfinnare, drygt sex procent av patenten i Sverige har universitetsforskare som uppfinnare. Siffran är något högre än i USA. I Frankrike och Italien handlar det om tre respektive fyra procent. Av de svenska patenten där universitetslärare är uppfinnare ägs omkring 80 procent av företag.
Merparten av dessa akademiska patent härrör sannolikt från långvariga
samarbeten, exempelvis inom centrumbildningar med deltagande från både
näringsliv och universitet. SID 123
Kommentar: Vilka ekonomiska värden dessa patent skapat har ännu inte utvärderats. Detta är anmärkningsvärt. Att utvärderingar är nedprioriterade inom både immaterialrätten och innovationspolitiken är dock inga nyheter. Behovet av utvärderingar har påpekats flera gånger och vi kommer nog att återkomma till det.
REGERINGEN HAR FASTLAGT EN NY INDUSTRISTRATEGI
Denna presenterades 12 juni Här kan man läsa
Teknikledarskap förutsätter också strategisk hantering av immaterialrättsliga
tillgångar och skyddsvärd teknik. Utvecklad forskningssäkerhet, ökad
kunskap om strategisk hantering av immateriella tillgångar och ett strategiskt
cybersäkerhetsarbete är centrala instrument för att stärka svensk säkerhet,
innovation och konkurrenskraft. Forskares och företags förmåga att
identifiera forskningsresultat och innovationer och skydda dem på lämpligt
sätt är här avgörande. Bristande skydd kan leda till teknikläckage och
försvåra nyttiggörande och möjligheter till kommersialisering, samt öka
exponeringen mot antagonistiska aktörer som aktivt söker tillskansa sig
skyddsvärda tillgångar och teknik. SID 12
Som första åtgärd
Inrättandet av en arbetsgrupp inom Regeringskansliet med uppgift att
samordna frågor om immaterialrätt och bidra till att ta fram en
inriktning för regeringens målsättningar på området SID 18
Kommentar: Här får det immateriella värdeskapandet stor och välförtjänt uppmärksamhet.
TREDJEPARTSFINANSIERING AV TVISTER ÖKAR
I en artikel berättar advokat Pontus Scherp att tredjepartsfinansiering i första hand gäller större ekonomiskt intressanta mål med rättegångskostnaderna i 40 miljoner klassen. Scherp tar inte särskilt upp tvister om patent eller företagshemligheter. Finansieringsformen har emellertid använts i det uppmärksammade BankID målet. I Sverige finns ett fåtal finansiella aktörer som engagerar sig i immaterialrättsmål.
Kommentar. Det är viktigt att påpeka att immaterialrättens dåliga ramvillkor för mindre aktörer inte förändras av tredjepartsfinansieringen. Med andra ord de svaga ramvillkoren gäller fortfarande.
WIPO FINANSIERAR STUDIER AV DEN STORA OJÄMLIKHETEN MELLAN KÖNEN INOM IP-SEKTORN
Se Call for Papers: WIPO Global Research Experts Meeting on Improving Women’s Participation in Innovation, Creativity, and Intellectual Property (November 24–25, 2025)
NY STATISTIK FRÅN DE KREATIVA NÄRINGARNA
Kulturella och kreativa näringar bestod av mer än 140 000 verksamheter, sysselsatte ca 250 000 personer och genererade en sammanlagd omsättning på över 650 miljarder kronor 2023. Den genomsnittliga omsättningen per sysselsatt var 2,6 miljoner kronor. Detta och mycket annat kan man läsa om i en ny rapport. Observera att allt detta värdeskapande bygger på immaterialrätt i olika former, då särskilt upphovsrätt. Vad ingår i denna sektor enligt rapporten?
Arkitektur
Arkiv, Kulturarv & Museer
Dataspel
Design
Film & TV
Foto
Konst
Konsthantverk
Litteratur
Litterärt och konstnärligt
skapande
Mode
Musik
Möbler
Press & Radio
Reklam & Kommunikation
Scenkonst
Kommentar: Detta är en mycket intressant och välkommen statistik. Rapporten visar tydligt hur viktigt statistiskt underlag är när man vill driva opinionsbildning. Tror att många blir överraskade av siffrorna.
”VÄLKOMMEN TILL SVENSK SCENKONSTS UPPHOVSRÄTTSDAG 2025”
Detta är ett exempel på hur olika organisationer bidrager till kunskapsspridningen. Det måste ses som en gigantisk utmaning att utbilda upp till 250 000 intresserade branschmedlemmar.
HUR FINANSIERAR MAN BANBRYTANDE OCH RISKTAGANDE FORSKNING?
Detta är en fråga som bekymrar forskare och anknyter till debatten om forskningens frihet och höjda basanslag. Så här skriver David Brax
I början av maj bjöd Vetenskapsrådet in till en hearing då vetenskapssamhället kunde komma med inspel rörande hur uppdraget bäst bör tolkas och utformas. I den här texten presenterar jag några reflektioner baserade på deltagande i denna hearing, vilka kan sammanfattas i två generella rekommendationer:
1) Överför riskerna från forskarna till finansiären.
2) Uppvärdera erfarenheter av misslyckanden.
På ungefär samma tema men med uppfinnarögon kan man läsa:
”Vi har byggt ett system som inte lyssnar på ingenjören” – Sverige var förr ett uppfinnarland. I dag krävs affärsplan och akademisk affiliering för att ens få chansen att testa sin idé. Är det rimligt att Sverige inte har ett enda dedikerat innovationsprogram för fristående uppfinnare? skriver Jan-Erik Nowacki.
Kommentar: En återkommande och ständigt aktuell fråga. Hur organiserar man sig för att ge det oväntade en chans? Vi ser alla fram emot Vetenskapsrådets förslag i ärendet. Kommer måhända nästa Forsknings- och innovationsproposition att adressera dessa frågor?
KONTAKTER MED RIKSDAG, REGERING OCH ALLA INNOVATIONS-INTRESSERADE
Kontakter och kommentarer är mycket välkomna. Vi kommer också att kontakta berörda. Meddela också om Du vill bli struken från denna mailinglista.
Peter A Jörgensen Kjell Jegefors
Båda ledamöter av Uppfinnarkollegiet och tidigare bl.a. verksamma vid Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) och Svenska Uppfinnareföreningen
peter.jorgensen@innovationeurope.se kjell.jegefors@gmail.com
www.innovationeurope.se
Lämna ett svar