NYHETER INOM DET IMMATERIELLA VÄRDESKAPANDET
Det strömmar in nyheter, som vi försöker förmedla.
LEGO PATENTET FIRAS VARJE ÅR OCH I ÅR ÄR DET 68 ÅR
1958-01-28 klockan 13.58 stämplades det epokgörande LEGO-patentet. Detta firas varje år och patentet är grunden till företaget, som 2024 omsatte 74,3 miljarder danska kronor. Vi har avstått från att värdera företaget. Här presenterar företaget sin egen historia
REGERINGEN HAR SATT NER FOTEN – TAR ETT STEG FRAMÅT
2026-02-26 lämnade regeringen Uppdrag att genomföra kunskapshöjande insatser om immateriella tillgångar och rättigheter till Vinnova och PRV. Uppdraget betyder en ny politisk inriktning och fokusering på det immateriella värdeskapandet och de mindre aktörerna. Det har vi arbetat för i ungefär ett decennium. Andra har naturligtvis också bidragit. Uppdraget är ett stort steg för rättsstaten, de mindre aktörerna och ett svenskt immateriellt värdeskapande.
Skälen för regeringens beslut
Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 uttryckt att Sveriges förmåga
att hantera immateriella rättigheter och tillgångar samt att få bättre utväxling
på de investeringar som görs i forskning och innovation är av stor vikt för
landets konkurrenskraft.
—–
Tidplan
PRV och Vinnova ska senast den 30 mars 2026 ge in en plan för arbetet,
senast den 20 september 2026, 20 februari 2027 och 20 februari 2028 lämna
gemensamma delredovisningar och senast den 31 mars 2029 en gemensam
slutredovisning till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet).
Den första gemensamma delrapportering från PRV-och Vinnova bifogas till detta Nyhetsbrev, som bilaga i PDF-format.
Kommentar: Vi kan notera att regeringen tydligt ger uttryck för de immateriella värdenas betydelse och att de mindre aktörerna ges särskild uppmärksamhet. Men att mindre aktörer även i framtiden är predestinerade att förlora rättegångar, trots bättre strategier, berörs inte i direktiven. De kommer även i framtiden att ha rättegångsreglerna och kostnaderna emot sig. Frågan om översyn av de svenska rättegångsreglerna avser vi att åter aktualisera på den politiska nivån.
Delrapporteringen fokuserar på lärosätena vilket framgår av språkbruket[1].
Delrapporten tar inte upp behovet av ökad forskning inom det immateriella värdeskapandet. Dagens strategier för att skapa värden både på projekt- och policynivå saknar evidens, vilket vi har efterlyst.
Under planeringen av de kunskapshöjande insatserna bör naturligtvis svensk expertis konsulteras. Det finns flera aktiva organisationer. Ett exempel är Svensk förening för immaterialrätt (SFIR). Även internationella expertorgan bör konsulteras såsom euroepiska kommissionens expertorgan EUIPO och WIPO. Flera decenniers försummelser skall avhjälpas.
INNOVATIONSPOLITIK – IMMATERIELLA TILLGÅNGAR -VAD ÄR DE VÄRDA?
Detta är en återkommande fråga i debatten och därför tar vi upp lite elementa. Detta berör också regeringsuppdraget ovan.
ÖVERGRIPANDE:
Värdet är inte absolut. Det styrs av bland annat köparens strategier (självklart) men också av säljarens ekonomi. För en kapitalsvag rättsinnehavare är värdet lågt eftersom denne inte har råd att försvara sina rättigheter. (Om detta har vi skrivit otaliga artiklar.) Med andra ord rättsinnehavarens ekonomi styr värdet av den immateriella rättigheten.
PRAKTISKA VÄRDERING
Dagligen görs denna typ av värderingar i synnerhet när företag söker finansiering. De har naturligtvis också betydelse när man överlåter eller licensierar rättigheter.
PRVs hemsida ger pedagogiska analysverktyg. En annan rapport har tagits fram av World Intellectual Property Organisation (WIPO) Valuation Basics for
Technology Transfer Professionals. Vi tror att patentbyråer och även advokatbyråer kan bistå – Här har vi valt Bergenstråhles värderingsmodell . Observera att redovisningstekniska frågor inte tas upp här, trots att de kan vara centrala.
TEORIER
Det finns en uppsjö av teoretiska analyser, som är centrala inom nationalekonomin, när de immateriella egendomarna ska värderas. Vår förhoppning är att några nationalekonomer engagerar sig i dessa frågor, då de är centrala inom innovations-politiken.
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Kommissionen använder värderingsmodeller som ett viktigt verktyg för att utveckla innovationspolitiken. Ett centralt dokument är Code of practice on the management of intellectual assets for knowledge valorisation från 2023.
SVENSK INNOVATIONSPOLITIK OCH IMMATERIELLA VÄRDEN
Se ovan angående Uppdrag till Vinnova och PRV att genomföra kunskapshöjande insatser om immateriella tillgångar och rättigheter. Här gäller bland annat att myndigheterna skall
föreslå hur insatsers effekter och berörda målgruppers kunskap och förmåga kan följas upp, inklusive förslag om lämpliga indikatorer som möjliggör en systematisk uppföljning.
Notera att regeringsuppdraget innebär ett paradigmskifte för svensk innovationspolitik. Tillämpningen bör ta ett steg till så att innovationspolitiken och immaterialrätten inklusive frågor om företagshemligheter slås samman inom Regeringskansliet, enligt brittisk modell.[2] Till detta får vi nog anledning att återkomma.
UTVÄRDERINGAR
Vi har tidigare föreslagit att låta internationella experter göra en översyn över hanteringen av skydden av patent och företagshemligheter, då är koden ovan en lämplig utgångspunkt. Det är även viktigt att lärdomar från tidigare synnerligen negativa erfarenheter från innovationspolitiska utvärderingar inte återupprepas. Både beställaren och utförarna måste var oberoende. (Se Christian Sandströms tidigare analyser.)
Uppskattning av de immateriella värden, som skapas inom innovationspolitiken är svåra att hitta (eller omöjliga) i utvärderingarna. Målet är att skapa sådana värden vilket inte tycks vara ett tydligt mål enligt uppdraget. Det är ett problem i sig.
Ett särfall är de stora samverkansprogrammen. Som framgår nedan arbetar cirka
5 000 forskare och ingenjörer årligen i dessa program som till hälften är finansierade med skattepengar. Hur kan vi då tillåta oss att inte veta vilka värden dessa program skapar?
Kommentar: – Sveriges Forsknings- och innovationsbudget på över 50 miljarder kronor syftar i hög grad till att skapa immateriella värden, men det utvärderas inte. Förhoppningsvis kan regeringsuppdraget vara en ögonöppnare.
SKYDDET FÖR FORSKNING OCH INNOVATION SKA STÄRKAS
Framväxande och strategiskt viktig teknik står alltmer i centrum för geopolitisk konkurrens. Teknikutvecklingen har i dag tydliga utrikes- och säkerhetspolitiska dimensioner. Regeringen har därför beslutat att en särskild utredare ska se över hur uppgifter som rör sådan forskning och innovation kan skyddas.
Citat från statsrådet Ebba Buschs pressmeddelande.
Kommentar: Vardagen blir mer och mer komplicerad för forskare och förvaltningschefer vid våra lärosäten.
SAMVERKAN
Vetenskapsrådet och Svenskt näringsliv ordnade i januari ett seminarium i ämnet där rapporten FORSKNING I SAMVERKAN presenterades. Vi kan konstatera att Samverkan är en av innovationspolitikens paradgrenar.
Kommentar: Dessa och andra program har utvärderats men någon juridisk analys har inte gjorts av programmen. Vilka immateriella värden genererar programmen? Ger avtalen god innovationsavkastning? Exempelvis nyttjas Vinnovas avtalsguide och avtalsmall. Den senare stadgar
Om inte medlingen leder till en lösning inom 60 arbetsdagar från det att medlare utsetts, eller den längre tid som berörda Parter skriftligen enar sig om, får Part inleda rättsligt förfarande. Stockholms tingsrätt skall vara ensamt behörig att pröva tvist i anledning av detta avtal i första instans.
Det betyder att den kapitalsvage parten i princip alltid blir den förlorande parten. Hur stimulerar det de mindre aktörerna, som historiskt sett svarat för genombrotts-uppfinningarna? Det är något för våra jurister, entreprenör- eller innovations-forskare? Vi har tidigare påpekat att samverkansprogrammen borde jämföras med forskningsstiftelserna i anknytning till några lärosäten, där det immateriella värdeskapandet är högprioriterat. Ett exempel är SciLifeLab.
DE STÖRRE LÄROSÄTENA TILLSAMMANS MED NÅGRA LEDANDE GLOBALA FÖRTAG TAR FRAM EN NY AVTALSMALL
Anders Söderholm, KTHs rektor har vid ett seminarium meddelat att samtal pågår för att förenkla avtalsskrivandet. Detta är ett initiativ vi uppskattar.
EFTER DRAGHI-RAPPORTEN
Tre ledande forskare har skrivit en epokgörande artikel. The Constitution of Innovation A New European Renaissance,Luis Garicano, Bengt Holmström & Nicolas Petit – Den avslutas så här
The path forward
—–
The European Union must learn from its own successes, and loosen the chains that hold it back from prosperity. The constitution of innovation we propose offers a different path, built on limited objectives, clear rules, and strong enforcement. This constitution does not require a new treaty. It requires will
Artikeln tar upp unionens fundamentala juridiska problem. Kostnaden för den svaga integrationen mellan medlemsstaterna motsvarar en tull på 44 procent på varor och 100 procent på tjänster.
Kommentar: Förhoppningsvis tar någon drivande opinionsbildare upp artikeln och introducerar problemen på den svenska arenan. Här finns anknytningar till Lennart Ohlssons förslag (se förra Nyhetsbrevet) om samarbete mellan några medlemsstater. För att anknyta till immaterialrätten så föreslår författarna att Unified Patent Court (UPC) skall hantera också varumärkes- och upphovrättsmål. I detta sammanhang är alltså UPC ett föredöme. Det tog flera decennier att förhandla fram UPC och dessa ansträngningar från flera svenska justitieministrar av olika färg och de förtjänar uppskattning. Att det kommer att ta UPC ett eller två decennier att finna sin praxis är tyvärr ofrånkomligt. 18 rättstraditioner slås inte ihop i en handvändning.
Några svenska nationalekonomer tror inte på en snar vändning och skriver ”Europa ligger kvar och snoozar”
FRÅN ”BÄST I KLASSEN” TILL ”EU:S MINIMINIVÅ”? ÖVERIMPLEMENTERING SOM BEGREPP OCH PROBLEM
Detta är titeln på viktig rapport, som analyseras på en SIEPS[3] podd. Här kan man lära sig om sambandet mellan EU-rätten och svensk lagstiftning samt dess tillämpning.
Kommentar: För att påverka lagstiftningen inom immaterialrätten är sambandet helt avgörande
KOPIERAD BUSSKUR
Här en piratkopierad SL-busskur i Hallstavik. Den enda av sitt slag och den är av låg kvalitet. Nu blir det roligare att vänta på bussen i innerstan eller förorten, när kuren är äkta och har verkshöjd. Detta kan Du läsa i DN
Kommentar: Vi uppskattar att media noterar skillnaden mellan äkta och kopierade varor.
KONTAKTER MED RIKSDAG, REGERING OCH ALLA INNOVATIONSINTRESSERADE
Kontakter och kommentarer är mycket välkomna. Vi kommer också att kontakta berörda. Meddela om Du vill bli struken från denna mailinglista.
Peter A Jörgensen Kjell Jegefors
Båda ledamöter av Uppfinnarkollegiet och tidigare bl.a. verksamma vid Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) och Svenska Uppfinnareföreningen
peter.jorgensen@innovationeurope.se kjell.jegefors@gmail.com
www.innovationeurope.se
[1] De akademiska patenten utgör sex procent av de svenska ansökningarna med svensk sökande vilket gör Sverige världsledande. 80 procent av dessa dvs fem procent söks av företag och ägs av företagen. Ericsson står för hela 38 procent och 56 procent återstår således att fördela varav en stor andel härrör från de mindre aktörerna. Siffrorna visar att regeringsuppdraget måste vidga blicken från den akademiska världen. Det finns många start-upp-företag, entreprenörer och enskilda uppfinnare utanför den akademiska sfären.
[2] The Intellectual Property Office is an Arm’s Length Body of the Department for Science, Innovation and Technology (DSIT). By working to accelerate innovation, investment, and productivity, DSIT acts as an engine of change and is the driving force behind the government’s mission to grow the UK’s economy through world-class science, technology, and research.
[3] Svenska institutet för europeiska studier
Lämna ett svar