1

28 NOVEMBER 2024

NYHETER INOM DET IMMATERIELLA

VÄRDESKAPANDET

Denna g.ng blir det blandade nyheter och h.sten ser ut att bli sp.ckad av inspel och

aktiviteter. Vill p.peka att det vi presenterar .r bara en br.kdel av det rika

informationsfl.det. Urvalet .r fokuserat p. nyheter som .r policyinriktade.

VINNOVA OCH PRV BEHÖVER REFORMERAS

De>a .r rubriken p. en artikel i ALTINGET.

Syftet med de statliga anslagen har under lång tid varit a4 skapa immateriella

värden. På grund av undermåliga utvärderingar har Vinnova inte noterat hur

kapitalsvaga anslagsmo4agare systematiskt blivit överkörde vid tvister. En

erfarenhet som borde ha ingå4 i den egna lärprocessen. Sammanfa4ningsvis

visar de4a Vinnovas svaga fokusering på värdeskapande.

INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIN – IVA – SKALL DRIVA

ETT IMMATERIALRÄTTSPROJEKT

Christina Wainikka, policyexpert p. Svenskt N.ringsliv, skall leda arbetet. En

referensgrupp har etablerats. Detta .r planen

• Analysera hur konkurrentl.nder strategiskt hanterar kunskapstillg.ngar

genom lagstiftning, policy, st.d och andra .tg.rder

• Analysera nul.get i Sverige

• Ta fram ett underlag som kan ligga till grund f.r en nationell

immaterialr.ttsstrategi f.r Sverige

V.r fr.ga till Christina, n.r hon informerade oss om projektet var: ”Tror Du n.gon .r

medveten om hur stora behoven .r?” Svaret var ”Nej”. Detta kommer vi att f.lja.

NÄRINGSPOLITISK RENÄSSANS – HUR SÄKRAR VI

BÄTTRE RESULTAT?

De>a var rubriken p. e> seminarium, som Entrepren.rskapsforum arrangerade. H.r

presenterade docent Christian Sandstr.m en rapport om utv.rderingar. B.de

seminariet och rapporten var mycket uppska>ade och klarg.rande. .mnet och

seminariet var s. intressant, s. vi skrev e> .ppet brev efter seminariet. De>a bifogas

som bilaga. V.rt svar p. rubrikens fr.ga .r Förstärk immaterialrä4en för de mindre

aktörerna.

Fundamentala problem .r sv.ra a> identifiera genom utv.rderingar. Enligt f.ljande

logik – P. grund av det bristande intresset f.r immaterialr.> inom det forskningsoch

innovationspolitiska etablissemanget utv.rderas ej de potentiella problemen

2

d.rf.r ger de inte underlag f.r deba> och f.rb.>ringar. Tales.>et lyder; Som man

ropar f.r man svar.

.ter konstaterar vi a> det forsknings- och innovationspolitiska etablissemanget

fokuserar p. regleringar och ”sandl.dor” samt utv.rderingar som ber.r

f.retagsst.d. Intresset f.r immaterialr.>en .r d.remot m.>ligt. F.rklara det den som

kan!

AVHANDLING OM RÄTTSLIG HARMONISERING INOM

EUROPEISK PATENTRÄTT.

Vi gratulerar Anna Horn som 2024-11-22 disputerade. Handledare har varit professor

Bengt Domeij. H.r finns mycket a> l.ra. L.s mer. Nedan e> kort citat, som belyser

nya problem.

I dag råder en rättslig osäkerhet avseende de intrångsgörande handlingarna och

tillämpliga begränsningar. Det finns inte någon tydlig definition på̊ någon nivå̊

– nationell, EG-rättslig eller internationell – av vad som utgör ett patentintrång.

I stället präglas juridiken kring patentintrång av faktaspecifika fall frän vilka det

är svårt att härleda universella principer. (Sid 336)

Avhandlingen .r mycket v.lkommen. Den kommer att bidra till .kat intresse f.r

dessa komplexa fr.gor.

D. vi slagit p. trumman, om att det funnits enbart tre doktorander vid landets

institutioner f.r immaterialr.tt undrar vi nu om antalet idag .r tv.?

WIPO GER KOSTNADSFRI KURS I ÄMNET FRÅN IDÉ TILL

SKYDDAD PRODUKT

Bland det stora utbudet kanske denna endagarskurs ger en god v.gledning

This year’s topic, ”The IP Journey of an Innovator”, follows the story of Sarah

Taye, a fictional bioengineer and entrepreneur looking to protect her newest

invention: square bamboo planks from a new variety of bamboo.

”FUNKTIONELL DUMHET ÄR INGET ATT FIRA”

Under rubriken ”Funktionell dumhet .r inget a> fira” skriver organisationsforskaren

Mats Alvesson och .verl.kare Stella Cizinsky i DN a>

”Förutom felstyrning så formas en ångestdriven medelklass, som gör allt för a4

undvika formella fel. Många jurister och myndigheter ägnar tid åt a4

kontrollera lärare och sjuksköterskor – vilket nog är lugnare än a4 syssla med

grovt kriminella.”

Enligt deba>.rerna .r juridikens bidrag till samh.llsutvecklingen inte enbart av

godo.

3

Lite bakgrund; Under .r 2023 uppgick de totala utgifterna f.r svensk forskning och

utveckling, FoU, till 224 miljarder kronor. V.rt v.lst.nd och konkurrenskraft bygger

p. dessa forskningresultat och aff.rsutvecklingen. H.r spelar de mindre akt.rerna

det vill s.ga start-upp-f.retagen, sm.f.retag, entrepren.rer, universitetsforskare och

uppfinnare en stor roll. Denna grupp st.r f.r nyt.nkande. L.s TetraPak och Spotify

med flera.

H.r p.st.r vi i st.llet a> juridiken saknas till skillnad fr.n regeljakten p. sjukhus och

i skolv.rlden. Utan en v.l fungerande immaterialr.> n.r inte de lovande

utvecklingsresultaten fr.n de mindre akt.rerna marknaden. V.rdet av f.rstklassiga

forskningsresultat, som kombineras med svag immaterialr.>, best.ms av den svaga

immaterialr.>en enligt principen a> en kedjas styrka best.ms av dess svagaste l.nk.

ÖVERDRIVEN UTREDNINGSIVER ELLER ÄNGSLIG

PASSIVITET – OM DOMSTOLARNAS MATERIELLA

PROCESSLEDNING

Detta var titeln p. ett seminarium som Svensk F.rening f.r Immaterialr.tt (SFIR) i

.mnet- Hur effektivisera svenska rättegångar. Detta gav oss nya perspektiv p. den

svenska r.ttsprocessen och dess komplexitet. Vi har tidigare i debatten drivit linjen

att i patentm.l b.r delar av nyheterna fr.n Unified Patent Court (UPC) inf.ras s.som

aktiv processf.ring och kostnadstak. Det .r m.jligen sv.rt att tv. till synes of.renliga

komponenter kan samordnas men det .r synnerligen .nskv.rt.

Seminariet var mycket informativt.

EUIPO PRESENTERAR SIN NYA STRATEGI

N.got f.renklat kan EUIPO och dess observatorium beskrivas som EUs praktiska

ledare av utvecklingen inom det immateriella v.rdeskapandet. M.nga av id.erna h.r

kan inspirera svenska myndigheter och den nyetablerade IVA-projektet. N.got om

strategin.

The SP2030 highlights the importance of leveraging new technologies, such

as AI and blockchain, to improve IP services and streamline operations. In

this context, the EUIPO will continue to invest in technology and promote the

use of IP rights as tools for growth and innovation, particularly

for SMEs, young people, and underrepresented groups. As part of its

commitment to sustainability, the EUIPO is also focusing on reducing its

carbon footprint and promoting environmentally friendly practices within the

IP ecosystem

4

SVERIGE, EUROPA OCH KONKURRENSKRAFTEN

Vi har i tidigare Nyhetsbrev tagit upp den viktiga Draghi-rapporten, som p.pekar a>

Europas konkurrenskraft halkar efter. Rapporten anknyter ocks. till regeringens

Produktivitetskommission. H.r har immaterialr.>en en fundamental betydelse. Det .r

inte sj.lvklart a> immaterialr.>ens betydelse uppm.rksammas av Regeringskansliet

och kommissionen. Kan kanske kr.va insatser?

NY TEKNIK HAR PRESENTERAT ÅRETS LISTA ÖVER 33

HÖGINTRESSANTA STAT-UPP-FÖRETAG

Ny Tekniks redaktion har .rligen sedan 2008 tagit fram 33-listan. H.r samlas

Sveriges 33 mest innovativa och lovande unga teknikbolag. Alla bolag har

gemensamt a> de bed.ms ha en egenutvecklad och unik teknik och ha en

internationell aff.rsm.ssig potential.

STATE OF EUROPEAN TECH 2024

Denna rapport om europeisk tech-industris fenomenala tillv.xt visas av f.ljande citat

Today, the European tech workforce stands at 3.5 million. It’s growing at a 24%

compounded annual growth rate, which puts Europe on par with the US’s more

established scene. Detta g.ller Europa inklusive UK.

N.sta steg som kan lyfta tillv.xten .r ett .kat intresse fr.n europeiska pensionsfonder

Investment from pension funds and major insurers provides the beginnings of

the solution. If we take a look at European pension funds, they currently invest

just 0.01% of capital into European venture – a rounding error for the $9

trillion of assets they are managing.

Rapporten fokuserar inte p. det immateriella v.rdeskapandet. Det impliceras bara.

KONTAKTER MED RIKSDAG, REGERING OCH ALLA

INNOVATIONSINTRESSERADE

Kontakter och kommentarer .r mycket v.lkomna. Vi kommer ocks. att kontakta

ber.rda. Meddela ocks. om Du vill bli struken fr.n denna mailinglista.

Peter A J.rgensen Kjell Jegefors

B.da ledam.ter av Uppfinnarkollegiet och tidigare bl.a. verksamma vid Styrelsen f.r Teknisk

Utveckling (STU) och Svenska Uppfinnaref.reningen

peter.jorgensen@innovationeurope.se kjell.jegefors@gmail.com

www.innovationeurope.se

5

Bilaga

2024-11-25

ÖPPET BREV

NÄRINGSPOLITISK RENÄSSANS – HUR SÄKRAR VI

BÄTTRE RESULTAT ?

Förstärk immaterialräEen för de mindre aktörerna

BAKGRUND

2024-11-20 anordnade Entrepren.rskapsforum e> seminarium med titeln

Näringspolitisk renässans – hur säkrar vi bäGre resultat? Med n.gra rader vill vi

f.lja upp de>a. V.rt budskap .r Förstärk immaterialräGen för de mindre aktörerna.

Entrepren.rskapsforum har anordnat tv. seminarier om utv.rderingar inom det

forsknings- och innovationspolitiska omr.det. De>a .r uppska>at. Professor

Christian Sandstr.m har presenterat tv. rapporter1 2 vid dessa seminarier. Av

rapporterna framg.r a> i Sverige genomf.rs e> stort antal utv.rderingar. Dessutom

finns en s.rskild myndighet med ansvar f.r utv.rderingar, Tillv.xtanalys.

Rapporterna visar a> utv.rderingarna ger e> begr.nsat underlag f.r a> avhj.lpa

brister. De samh.llsekonomiska analyserna har varit f.. Statssekreterare Sara Modig

presenterade vid seminariet en rad uppdrag, som initierats med syfte a> utveckla

utv.rderingarna som instrument, vilket .r v.lkommet.

MÅLET FÖR FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPOLITIKEN OCH

BUDGETEN

Det .vergripande m.let f.r forsknings- och innovationspolitiken .r a> skapa

immateriella v.rden. Tyv.rr verkar m.let inte accepterat av alla inom det forskningsoch

innovationspolitiska etablissemanget.

.rets budget .r n.got .ver 50 miljarder kronor f.r forskning och innovation och den

skall succesivt h.jas med 6,5 miljarder till 2028. De privata n.ringslivets forskningsoch

utvecklingskostnader .r ungef.r tre g.nger h.gre.

NÅGRA FUNDAMENTALA PÅSTÅENDEN

F.r f.rstklassiga forskningsresultat som kombineras med en svag immaterialr.>

g.ller a> v.rdet best.ms av den svaga immaterialr.>en enligt principen a> en kedjas

styrka best.ms av dess svagaste l.nk. De>a g.ller b.de p. projekt- och policyniv..

1 Hur anv.nder myndigheter utv.rderingar, Christian Sandstr.m, 2023

2 AQ utv.rdera nyQor och ignorera problem – En analys av n.ringspolitiska utv.rderingar, Christian

Sandstr.m , 2024

6

Det immateriella v.rdeskapandet f.r mycket begr.nsat utrymme i utv.rderingarna

ovan.

Fundamentala problem .r sv.ra a> identifiera genom utv.rderingar. Dessa problem

m.ste identifieras med andra metoder. E> lysande exempel .r den svenska

immaterialr.>ens betydelse f.r landets konkurrenskraft. N.r problemen .r

identifierade kan de kvantifieras med hj.lp av utv.rderingar.

BRISTER

Fokus f.r utv.rderingarna ber.r olika former av F.retagsst.d. Forsknings- och

innovationspolitikens ramvillkor f.r mindre uppm.rksamhet. De olika immateriella

skydden och skyddet av f.retagshemligheter .r grundl.ggande delar av ramverket.

Undertecknarna, vi har sedan snart e> decennium analyserat hur immaterialr.>en

och skyddet av f.retagshemligheter fungerar i Sverige. Vi har fokuserat p. de

mindre akt.rerna s.som start-upp-f.retag, entrepren.rer, mindre f.retag,

universitetsforskare och uppfinnare. En lista p. n.gra problem:

• Kunskapen om skydden .r svag hos myndigheterna, m.lgruppen de mindre

akt.rerna och deras r.dgivare. H.r finns naturligtvis undantag.

• Informationen om de immateriella skyddens brister f.rtigs av myndigheterna

vilket strider mot Förvaltningslagen.

• Statistik och uppf.ljningar .r underm.liga i synnerhet om v.rdeskapandet.

• Under de senaste decennierna har enbart en rapport3, som liknar utv.rdering

genomf.rts. Trots grav kritik har den inte f.ranle> n.gra .tg.rder.

• Vinnova utv.rderar de s. kallade checkarnas effekt kontinuerligt. B.de

st.dets organisation och utv.rderingarna l.mnar mycket .vrigt a> .nska.

• F.r globala f.retag .r b.de tvister och l.rprocessen en del av vardagen.

Forskningen och erfarenhets.tervinningen inom immaterialr.>en bland

myndigheterna .r d.remot synnerligen begr.nsad. Det medf.r a> b.de

myndigheter och de mindre akt.rerna bygger sin policy p. e> tunt underlag.

Evidens saknas. De>a skulle aldrig accepteras inom den naturvetenskapligaeller

medicinska forskningen.

• E> exempel p. en bristande utv.rdering – N.r de Strategiska

samverkansprogrammen utv.rderades saknades en juridisk analys. Den

kunde exempelvis ha visat om samverkansformerna och avtalen var

gynnsamma f.r a> stimulera forskarna och ingenj.rerna a> bidraga till varje

projekts immateriella v.rdeskapande. Totalt omfa>ade dessa program .>a

miljarder kronor fr.n statskassan och lika mycket fr.n n.ringslivet. Det

betyder a> 16 000 forskar- och ingenj.rs.r finansieras och finansierades.

Kulturen inom dessa program ser ut a> skilja sig dramatiskt fr.n de

3 AQ f.rsvara eQ patent – Den lilla akt.rens utmaningar i patenQvister, (Marcus Holgersson et al,

MGMT, 2023)

7

stiftelsefinansierade organisationerna exempelvis SciLifeLab, d.r

immaterialr.>, v.rdeskapande och f.retagsstartande framg.ngsrikt

stimuleras.

SVENSKA SÄRDRAG OCH NYHETER

S.rdrag se4 och nyheter se5

SAMMANFATTNING

Hanteringen av immaterialr.>en som skydd f.r de mindre akt.rerna har s.ledes

mycket allvarliga brister. .kad fokusering p. det immateriella v.rdeskapandet

kommer a> leda till krav p. reformer f.r b.de ber.rda myndigheter och f.r

lagstiftningen samt a> utbildning och forskning inom omr.det m.ste utvecklas.

Detsamma g.ller samarbetet mellan ber.rda departement och mellan myndigheter.

V.r f.rhoppning .r a> den v.ntade Forsknings- och innovationspropositionen

presenterar f.rslag med denna inriktning, om inte, f.r reformer v.nta. Det

immateriella v.rdeskapandet stimuleras inte och landets produktivitet kommer

fortsa> a> halka efter.

Peter A Jörgensen Kjell Jegefors

4 AQ f.rsvara patent och ingrepp mot f.retagshemligheter .r mycket kostsamt beroende

p. behovet av omfaQande underlag vid r.Qslig pr.vning. I Sverige .r kostnaden per part mellan en

och 20 miljoner kronor och den tappande parten d.ms, som regel, aQ betala f.r b.da. Det betyder aQ i

princip vinner dessa aldrig. Inom Europa uppger var tionde SMF aQ de utsaQs f.r patentintr.ng.

Sverige kan inte helt falla tillbaks p. utl.ndsk forskning inom innovationspolitiken och

immaterialr.Qen p. grund av s.rdrag s.som de kostsamma r.Qeg.ngarna, svag svensk lagstiftning

om f.retagshemligheter, den h.ga start-upp aktiviteten, den goda tillg.ngen p. aff.rs.ngelkapital och

Lärarundantaget.

5 Europas regeringar har efter flera decenniers f.rhandlande genomf.rt det sista steget

av reformen om gemenskapspatentet och det .r etablerandet 2023 av Unified Patent Court (UPC). H.r

f.r eQ domslut verkan i 18 l.nder. Regelverket gynnar i m.nga avseenden de mindre akt.rerna.

Ingenj.rsvetenskapsakademin(IVA) har nyligen f.Q uppdrag aQ g.ra en f.rstudie f.r

en nationell immaterialr.Qsstrategi.