NYHETER INOM DET IMMATERIELLA VÄRDESKAPANDET
Denna gång blir det Nyårsnummer och uppföljning av regeringens Forsknings- och innovationsproposition. Vill påpeka att det vi presenterar är bara en bråkdel av det rika informationsflödet. Urvalet är fokuserat på nyheter, som är policyinriktade.
BETRAKTELSE ÖVER 2024 OCH 2025
Vad har hänt och vad har vi åstadkommit?
Vi bedömer att immaterialrätten fått lite ökat utrymme i debatten 2024.
- En ny patentlag har antagits.
- Regeringen har lagt en Forsknings- och innovationsproposition på riksdagens bord. Denna behandlar immaterialrättsfrågorna synnerligen styvmoderligt. Se nedan.
- IVA har fått i uppdrag att göra en förstudie för en nationell immaterialrättstrategi. Se nedan.
- Vi har publicerat tolv nyhetsbrev och tio artiklar. Se.
Våra planer för 2025
- Uppföljning av Forsknings-och innovationspropositionen. Raden av brister som bör åtgärdas är lång. Se nedan.
- Åtgärder för att påskynda harmoniseringen av de svenska rättegångsreglerna vid patentdomstolarna med Unified Patent Court (UPC).
- Uppföljning av bristerna i den svenska lagstiftningen om Företagshemligheter. Se bilagan.
- Åtgärder för att stimulera ökad forsknings- och utredningsverksamhet inom immaterialrätten. Dagens policy bygger på mycket svag evidens.
- Åtgärder för att etablera förståelsen för juridikens avgörande betydelse för innovationspolitiken. Detta är ett stort pensum.
STEGET MELLAN EXCELLENT FORSKNING OCH ÖKAT VÄLSTÅND FÖRUTSÄTTER FUNGERANDE IMMATERIALRÄTT
I en skrivelse har vi sammanfattat några synpunkter på regeringens Forsknings- och innovationsproposition. Här framhåller Regeringen att den föreslår mycket kraftfulla satsningar på forskning och innovation.Propositionen berör bara marginellt det immateriella värdeskapandet. Det är en fundamental brist i propositionen. Se bilagan. Den är en uppdaterad version, som också tar upp bristerna i den svenska lagstiftningen om Företagshemligheter.
NÅGRA DEBATTINLÄGG OM FORSKNINGS – OCH INNOVATIONSPOLITIKEN
Dessa presenterades innan propositionen lades fram.
– Sedan millennieskiftet har antalet chefer och högutbildade inom administrationen ökat kraftigt på landets högskolor och universitet. Det är oklart varför skriver nationalekonomen Anders Kärnä i en ny SNS-rapport.
– Sju lärdomar från missionsorienterad innovationspolitik
”I dag lanseras allt fler riktade politiska åtgärder med större budgetar och högre förväntningar på framgångsrik innovation och förnyelse. Denna s k missionsorienterade innovationspolitik granskas teoretiskt och empiriskt i en ny antologi där vi är redaktörer. Från de olika bidragen vaskar vi fram sju slutsatser som på olika sätt ifrågasätter ändamålsenligheten i detta angreppssätt för att lösa viktiga samhällsproblem.” Detta skriver nationalekonomernaChristian Sandström, Magnus Henrekson och Mikael Stenkula
– ”Forskningspolitiken måste ges en ny inriktning. En fortsatt förstärkning av de ekonomiska resurserna är naturligtvis önskvärd. Och universitet och högskolor behöver ha goda förutsättningar för att bedriva fri grundforskning. Men forskningspolitiken måste framgent tydligare kraftsamla på områden som är långsiktigt strategiskt viktiga för Sverige och det svenska näringslivet. Två av dem är forskning inom energi och totalförsvar.” Det skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert, i en debattartikel i Tidningen Curie, inför den kommande forskningspropositionen.
SVENSKA UPPFINNARE: ”APPLE SNODDE RAKT AV”
”Miljarder människor använder dem varje dag. Nu kan de svenska uppfinnarna bakom pekskärmen få upprättelse. Patentfallet mot Samsung och Apple kan bli det största någonsin.” Här kan Du läsa om NEONODE och dess tvist med Samsung och Apple
Svenska Dagbladet har i en artikel beskrivit hur NEONODE nu har överklagat den dom från en domstol i Texas där bolaget förlorade mot Samsung. Sakkunniga tror nu att bolaget har möjlighet att uppnå en förlikning. Läs också här The lawsuite is still alive.
SVENSKT AI-BOLAG STÄMMER NORSKT BOLAG PÅ 650-MILJONER KRONOR FÖR IP-ÖVERTRÄDELSER
Greater Than, ett svenskt noterat AI-bolag har för avsikt att inlämna stämningsansökan gentemot ABAX för intrång i avtalsreglerade IP-rättigheter, till Patent och marknadsdomstolen (PMD). Kravet uppgår till över 650 miljoner kronor. I pressreleasen kan man läsa ”Utredningen pågår alltjämt men Bolaget anser att bevisläget redan nu är tillräckligt för att väcka talan. Trots bevisläget är Bolaget helt inställt på en långdragen process, allt för att tillvarata det finansiella värdet som tillhör Bolaget och dess aktieägare.”
IVA:S FÖRSTUDIE FÖR EN NATIONELL IMMATERIALRÄTTSSTRATEGI
Nyligen har en referensgruppen för projektet presenterats. Den består av 19 personer och fler är tillfrågade. Imponerande samling av kompetens, men endast några av dessa har deltagit i debatten kring patentsystemets brister och påtalat dem. Debatten har förts under mer än ett decennium och omfattat lagstiftning, tillämpning, information, utbildning och forskning inom immaterialrätten.
Vi utgår också ifrån att några deltagare själva tagit den ekonomiska risken i immaterialrättsliga tvister, att andra varit den ekonomiskt svagare parten vid rättslig prövning av sådana tvister och att andra företrätt dessa.
Sätter man in detta initiativ i en internationell kontext kan vi jämföra Sverige med Singapore, som 2013 antog sin första nationella immaterialrättsstrategi och den uppdaterade 2017. Se Singapore IP Strategy (SIPS) 2030. Säg att arbetet började 2010, då är Sverige idag i startblocken där Singapore var för 15 år sedan. I Singapore är immaterialrättsstrategin en hörnpelare för att utveckla både landet som kunskapsnation och landets utveckling av konkurrenskraft.
SÄNKT SKATT PÅ LICENSINTÄKTER I NEDERLÄNDERNA
”Nederländerna har en så kallad “Innovation Box” med sänkt skattesats på inkomster från kvalificerade immateriella tillgångar. De har även ett startup-visum som tillåter internationella entreprenörer att på kort tid etablera startup-företag i landet.” Detta går att läsa i en intervju med Stina Lantz, VD på Sveriges Inkubatorer och Science Parks, SISP. Artikeln tar upp en rad initiativ för att stimulera entreprenörskap i Europa och USA. Så kallade patentboxar har nyttjats sedan 1970-talet för att attrahera företag i Europa. Regimen har naturligtvis sina kritiker.
KONTAKTER MED RIKSDAG, REGERING OCH ALLA INNOVATIONSINTRESSERADE
Kontakter och kommentarer är mycket välkomna. Vi kommer också att kontakta berörda. Meddela också om Du vill bli struken från denna mailinglista.
Peter A Jörgensen Kjell Jegefors
Båda ledamöter av Uppfinnarkollegiet och tidigare bl.a. verksamma vid Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) och Svenska Uppfinnareföreningen
peter.jorgensen@innovationeurope.se kjell.jegefors@gmail.com
Bilaga
Peter A Jörgensen Kjell Jegefors
peter.jorgensen@innovationeurope.se kjell.jegefors@gmail.com
2025-01-09vfinal3 inkl. lagen om företagshemligheter
STEGET MELLAN EXCELLENT FORSKNING OCH ÖKAT VÄLSTÅND FÖRUTSÄTTER FUNGERANDE IMMATERIALRÄTT
INSPEL TILL FÖLJDMOTIONER
NÅGRA GRUNDLÄGGANDE PÅSTÅENDEN
SKYDDEN
Forsknings- och utvecklingsresultat som skall kommersialiseras måste skyddas huvudsakligen med patent eller som företagshemlighet. Även de andra skydden – upphovsrätt, varumärkesskydd och designskydd (mönsterskydd) är viktiga för värdeskapande. När excellent forskning kombineras med svag immaterialrätt bestäms värdet av den svaga immaterialrätten enligt principen – att en kedjas styrka bestäms av dess svagaste länk. Detta gäller både på projekt- och policynivå.
RÄTTSSTATEN
”Den grundläggande institutionen, som stöder produktivitetsutvecklingen inom näringslivet i en marknadsekonomi är rättsstaten. Rättsstaten och egendomsrättigheterna är viktiga för produktivitetstillväxten eftersom de låter individer ta del av avkastningen från sina ansträngningar vilket uppmuntrar investeringar i kapitalackumulering av kunskap och effektiv organisation av ekonomiska resurser.”[1]
VÄRDESKAPANDET
Ett forskningsresultat eller en affärsidé måste kombineras med lämpligt rättsligt skydd för att kunna kommersialiseras. Denna kombination bidrager till ökad produktivitet och konkurrenskraft och etablerar det ekonomiska värdet.
BAKGRUND
Propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta presenterades strax före jul. I propositionen framhåller Regeringen att den föreslår mycket kraftfulla satsningar på forskning och innovation. Propositionen berör bara marginellt det immateriella värdeskapandet. Det är en fundamental brist i propositionen. Innovationspolitikens hårdvaluta är värdeskapande. Den ökade konkurrenskraften och produktiviteten är det som skapar värdena. Här ett tydligare budskap:
Propositionen borde uttala att målet för Forskningspolitiken är att stimulera excellent forskning och för Innovationspolitiken är målet att skapa immateriella värden.
I EU skapas 43 procent av BNP av immaterialrättsintensiva företag. För börsnoterade företag gäller att i Europa bestäms företagsvärdet till 74 procent och i USA till 90 procent av de immateriella tillgångarna.
Här vill vi understryka
- EUs starka fokusering på det immateriella värdeskapandet. Se exempelvis Agenda för förvaltning av immateriella tillgångar, som presenterades i mars 2023. Inom ramen för den europeiska Handlingsplanen för immateriella rättigheter. Något förenklat beskriver agendan: Hur olika aktörer kan bidraga till det immateriella värdeskapandet inom bland annat EU:s forskningsprogram. Den är svar på långvarig kritik från politiskt håll i Europa. Man ser fokuseringen på det immateriella värdeskapandet i USA och Kina och vill stimulera till motsvarade fokusering bland Europas entreprenörer, forskare och myndigheter.
- Det starka internationella intresse som visas för området. Här ett lysande exempel – Singapore IP Strategy (SIPS) 2030. Strategin etablerades 2013 och uppdaterades 2017. Den innehåller riktlinjer för utbildning, utvecklad tvistelösningskompetens och annan förstärkning av berörda institutioner. Den understryker immaterialrättens fundamentala betydelse för Singapore som kunskapsnation och Singapores konkurrenskraft.
Propositionen omfattar både Forsknings- och Innovationspolitiken. Två politikområden som fungerar enligt olika logiker och som mäts på olika vis. De särbehandlas inte i propositionen, vilket är ett problem. Inom Forskningspolitikenfinns utvecklade mätmetoder. Den klassiska bibliometrin och en kompletterande metod – altmetrin, som bland annat tar upp spridning av resultaten på sociala medier. Motsvarade instrument saknas inom svensk Innovationspolitik. Vi föreslår att de skapade immateriella värdena skall nyttjas för att mäta Innovationspolitiken.
Det är visserligen svårt att mäta immateriella värden, men det görs dagligen i stora och små företag. World Intellectual Property Oranization (WIPO) har utvecklat en metod men det finns många andra, här en. Detta är storföretagarnas strategers, affärsänglars och riskkapitalisters viktigaste sakkunskap – värdering. Börserna gör det på aggregerad nivå varje dag.
I framtiden bör två separata propositioner presenteras – en för Forskningspolitiken och en för Innovationspolitiken.Detta skulle ge bättre fokusering och öka innovationspolitikens politiska betydelse.
NÅGRA PROBLEM OCH LÖSNINGAR
A TVISTER OM INTRÅNG
En EU-studie[2] visar att var tionde mindre företag (SMF), som innehar patent meddelar att de utsatts för intrång. Detär naturligtvis, de mest attraktiva patenten som drabbas.
Rättegångsreglerna missgynnar de mindre aktörerna
Kostnaderna för patenträttegångar är höga då omfattande expertutlåtanden ofta måste inhämtas. Erfarenheterna i Sverige visar att kostnaderna för mål om patent och företagshemligheter uppgår till mellan en och 20 miljoner kronor per part. Dessutom döms den tappande parten, som regel, att betala båda parters kostnader. Tyskland, England och Wales har med framgång infört särskilda regler för att balansera dessa ojämlikheter.
I riksdagen är idag sex av åtta partier för en utredning om obalanser vid rättegångar. Redan 2022 fattades följande beslut i Näringsutskottet,
Utskottet föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden om kostnader i mål om patent. Utskottet anser att regeringen bör se över handläggningstider och kostnader i civilrättsliga mål om patent med inriktningen att dessa ska hållas nere. (Näringsutskottets betänkande 2021/22:NU22)
Detta förslag byggde på motioner från KD, L, M, SD och V. I en kommittémotion har även S anslutit sig till beslutet. (Motion 2022/23:2064).
Det finns enbart, en modern studie som visar hur företagen hanterar tvister om patenträttigheter. 1 400 rättegångar i 40 länder, där svenska företag varit part har analyserats. Studien visar på bristande kompetens både hos de mindre företagen och deras rådgivare.
De nya europeiska reglerna för patenträttegångar, som infördes 2023- Unfied Patent Court (UPC) – gynnar sannolikt de mindre aktörerna. Det kommer att ta lång tid att utveckla praxis för UPCs tillämpning och anpassning till 18 länders nationella lagstiftning och rättstradition.
Lösning: Reform av rättegångsreglerna och upprättande av statistik över rättegångskostnaderna. Tillgång till rättslig prövning är en av Rättsstatens grundpelare. Detta måste också gälla de mindre aktörerna.
B FORSKNINGSFINANSIÄRER MÅSTE FOKUSERA PÅ DET IMMATERIELLA VÄRDESKAPANDET OCH ETABLERA MÄTMETODER
Propositionen (sid 80) slår fast
”Förmågan hos näringslivet, universitet och högskolor, forskningsinstituten och övriga aktörer i innovationssystemet att skydda, förvalta och använda immateriella tillgångar är avgörande för att påskynda spridningen av nyttiggörande innovativa lösningar och utveckla ny teknik, nya produkter och nya tjänster”.
Här har de offentliga forskningsfinansiärerna en särställning. De måste åläggas att utveckla system för uppföljningen och utvärdering av sina satsningar i innovationsprojekt. Här bör också ingå metoder för att mäta skapade immateriella värden.
Lösning: Regeringskansliet och de offentliga forskningsfinansiärerna måste öka fokuseringen på de immateriella värdena och mätning av dessa. Denna utgångspunkt måste anges i myndigheternas Regleringsbrev.
C UTVÄRDERINGAR MÅSTE PRIORITERA DET IMMATERIELLA VÄRDESKAPANDET
Här måste metoderna reformeras i grunden.
Här ett exempel där utvecklingen stått stilla. När de Strategiska samverkansprogrammen utvärderas saknas idag ett krav på en juridisk analys. Programmens organisation och de underliggande avtalen avgör hur programmen kan bidra till den industriella utvecklingen. 16 000 forskar- och ingenjörsår finansieras och finansierades genom programmen. Fler än 1 800 företag, myndigheter och organisationer deltar i dem. En betraktelse av några standardavtal visar att de viktigaste aktörerna – forskarna och start-upp-företagen – bara ges ett skenbart skydd av avtalen. De saknar därmed en möjlighet att få rättslig prövning eller uppskattning för sina insatser. Hur gynnar detta, det immateriella värdeskapandet? Tvisteparagrafen i Vinnovas manual till modellavtalet[3] lyder:
Om inte medlingen leder till en lösning inom 60 arbetsdagar från det att medlare utsetts, eller den längre tid som berörda Parter skriftligen enar sig om, får Part inleda rättsligt förfarande. Stockholms tingsrätt[4] skall vara ensamt behörig att pröva tvist i anledning av detta avtal i första instans.
Kulturen inom dessa program ser ut att skilja sig dramatiskt från de stiftelsefinansierade organisationerna. SciLifeLab, är ett exempel där immaterialrätt, värdeskapande och företagsstartande framgångsrikt stimuleras.
Docent Christian Sandström har presenterat två rapporter[5] [6] om utvärderingar inom innovationspolitiken. Här framgår att i Sverige genomförs ett stort antal utvärderingar. Dessutom finns en särskild myndighet med ansvar för utvärderingar, Tillväxtanalys. Sandströms rapporter visar att när utvärderingarna används har de en tendens att ge en förskönad bild av resultaten. Ett problem är att offentliga forskningsfinansiärer både finansierar projekten och utvärderingarna. Dessutom gäller att immateriellt värdeskapande och immaterialrätt har en mycket undanskymd roll, om någon, i utvärderingarna.
Lösning: Målet är det immateriella värdeskapandet och det måste således preciseras. Immaterialrätten och skydd av företagshemligheter måste få en större utrymme i utvärderingarna. Juridisk kompetens måste nyttjas.
D UNDERMÅLIG INFORMATION OM DE IMMATERIELLA SKYDDENS SVAGA VÄRDE
Patent och registreringsverkets (PRV), med huvudansvar för information om immaterialrätten utmärks av en fokusering på en beskrivning av skydden och deras värde. Bristerna i skydden får ringa utrymme. Av PRVs hemsida framgår exempelvis ”Om någon medvetet begår intrång kan du anmäla brottet till Polisen.” Verkligheten visar, vad gäller patentintrång, att inget allmänt åtal väckts sedan 1967. ”Du kan också på egen hand vända dig till Patent- och marknadsdomstolen, PMD.” Formellt riktigt, men vad det betyder reellt berörs inte. Vi vet att en vanlig rättegång kostar några miljoner kronor.
Lösning: PRV och de offentliga forskningsfinansiärernas måste se över sin informationsstrategi vilket måste anges i Regleringsbreven.
F LAGEN OM SKYDD AV FÖRETAGSHEMLIGHETER – LAGEN OCH DESS TILLÄMPNING LEDER TILL SVAGT SKYDD AV INNOVATIONER
Denna lag har mycket stor betydelse vid allt utvecklingsarbete. De senaste åren har rättsutvecklingen varit omfattande. Inom området halkar Sverige efter de nordiska grannarna. Det finns idag inte någon studie, som visar hur alla de sekretessavtal (NDA), som tecknas dagligen, verkligen fungerar. Se vårt inspel till Forsknings- och innovationspropositionen 2024. Dessutom gäller att ansökningar om forskningsanslag hos statliga forskningsfinansiärer är offentliga handlingar, vilket helt kan förhindra möjligheten att få patent. Denna absurditet påtalades redan 2015 av professor Bengt Domeij och har ännu ej åtgärdats.
Lösning: Reformera lagen om företagshemligheter och de offentliga forskningsfinansiärernas sekretessregler.
[1] Produktivitet och produktivitetsutveckling i Sverige, 2024, E. Lappi, P. Norbäck, L Persson
Underlag till Produktivitetskommissionen, sid 15
[2] Risks of Illicit Trade in Counterfeits to Small and Medium-Sized Firms , OECD, EUIPO, 2023 sid 42
[3] Ang. Eric Runessons manual Denna utarbetades 2006 och har därefter uppdaterats.
[4] Sannolikt gäller en tvist immaterialrätt och då hanteras tvisten sedan 2016 av Patent och marknadsdomstolen (PMD)
[5] Hur använder myndigheter utvärderingar, Christian Sandström, 2023
Lämna ett svar