12 MARS 2024final

NYHETER INOM DET IMMATERIELLA VÄRDESKAPANDET

VÄRLDEN INVESTERAR MEN SVERIGE FUNDERAR – 

HUR LÄNGE?

För start-upp-företagen och universitetsforskarna är bristerna inom immaterialrätten idag avsevärda när det gäller både lagstiftning och kompetens.

Utveckling och revidering av den svenska immaterialrätten måste snarast initieras. Varje dröjsmål med reformer inom området är förenat med stora intäktsbortfall och kostnader för forskare och entreprenörer samt inte minst för samhället i stort. Observera: den globala utvecklingen inom området ser inte ut att avstanna, allt talar för motsatsen. Detta avlutade en artikel vi publicerat i Ny Teknik.

Regeringen har nyligen annonserat att nya strategier för forskning, innovation, life science, konkurrenskraft, utrikeshandel och för de kreativa näringarna ska utvecklas under nuvarande mandatperiod. Men att se över och åtgärda de allvarliga bristerna inom immaterialrätten med en ny strategi får vänta. 

Kommentar: Detta finner vi anmärkningsvärt. För att nå framgång med  dessa strategier krävs en väl fungerande och förutsägbar immaterialrätt.

NYA SVENSKA RÄTTEGÅNGSREGLER FÖR ATT HARMONIERA MED UNIFIED PATENT COURT (UPC)

Det finns europeiskt ljus i tunneln.

Efter decenniers förhandlande har 17 regeringar i unionen etablerat en ny rättegångsordningen för patent, Unified Patent Court (UPC). Den ratificerades och infördes i den svenska lagstiftningen juni 2023. Syftet är  att kunna undvika rättegångar i flera länder om samma affärsidé. Riktlinjen för UPC är att kränkta patenträttsinnehavare skall kunna få sin rätt prövad, ”effektive access to justice”. (Hur begreppet skall tolkas bestäms av EU-domstolen). För kapitalsvaga aktörer kommer domstolen att ha möjlighet att bistå med rättshjälp. Detta är en väsentlig skillnad jämfört med dagens svenska rättsordning, som i praktiken utestänger mindre företag och enskilda på grund av de höga rättegångs-kostnaderna. 

Kommentar: Smolket i bägaren är att det kommer att ta tid för UPC att utveckla en rättspraxis. Sannolikt kommer många överklaganden att ske vilket kan ta flera decennier. Osäkerheten är fortfarande stor, men så är förväntningarna.

Immaterialrättsjurister i SFIR (Svensk förening för immaterialrätt) och Svenskt Näringsliv har föreslagit att de svenska rättegångsreglerna skall reformeras och harmoniseras med UPC:s regelverk så långt möjligt. Vi instämmer naturligtvis med detta. Nu har Regeringen möjlighet att utveckla en regelverket som inte missgynnar de kapitalsvaga aktörerna. 

Detta står också i samklang med Näringsutskottet tillkännagivande till regeringen vilket senare godkändes av Riksdagen enligt följande: Utskottet föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden om kostnader i mål om patent. Utskottet anser att regeringen bör se över handläggningstider och kostnader i civilrättsliga mål om patent med inriktningen att dessa ska hållas nere. (Näringsutskottets betänkande 2021/22:NU22)  

Beslutet byggde på motioner från KD, L, M, SD och V. S har senare i en kommitté-motion anslutit sig till beslutet. (Motion 2022/23:2064).

EUROPA OCH DEEP-TECH

Den här rapporten är synnerligen innehållsrik när det gäller immaterialrätt och strategier. Det gäller alla affärsidéer och inte bara deeptech.

Det europeiska deeptech-landskapet står inför flera utmaningar. Det var fokus för konferensen ”Deep Tech Entrepreneurship for an Innovative, Resilient, and Competitive Internal Market”, som arrangerades av det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd 1–2 juni 2023. Bland utmaningarna märks bland annat svårigheten att omsätta akademiska resultat till kommersiell framgång. Europas kapitalmarknad är inte anpassad för de krav på kapital som Deep Tech-satsningar behöver. Immateriella tillgångar erkänns inte fullt ut som tillgångar. 

Kommentar: Det som utmärker Deep-tech är höga utvecklings-kostnader, långsiktighet och stort beroende av det immateriella skyddet. De svenska bristerna inom det sistnämnda området berörs inte i rapporten. 

RISKFRITT ATT RÖJA FÖRETAGSHEMLIGHETER

Ett tydligt exempel på bristerna i lagstiftning

Christina Wainikka, Svenskt Näringslivs immaterialrättsexpert. skräder inte orden, när det gäller bristerna i lagstiftningen. Hon brukar likna lagen om skydd av företagshemligheter med en schweizerost. Hålen är många. Den som bryter mot lagen kan av en arbetsgivare eller samarbetspart stämmas och målet blir ett civilrättsligt mål. Det betyder att målet i hög grad styrs av den ekonomiska styrkan hos parterna. Detta liknar alltså patentmål. En artikel belyser problemet.

NDA (Non Disclosure Agreements) tecknas varje dag mellan sammanarbetande parter. De är då viktigt att veta att tvister bör undvikas av de kapitalsvaga. Denna brist på rättssäkerhet missgynnar hela innovationspolitiken.

Kommentar: Detta och mycket annat har vi tagit upp i vårt inspel till Forsknings- och innovationspropositionen.

SMARTA FORSKARE RATAR SAMHÄLLSNYTTIGA ÄMNEN

Detta är rubriken på en debattartikel i DN ”I stället för att söka efter kunskap som kan förbättra hur det egna landet fungerar blir det smartare att skriva artiklar om frågor som anses vara av intresse för redaktörer och granskare på de internationellt allra högst rankade tidskrifterna.” Skriver fyra forskare från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) med Karolina Ekholm i spetsen. 

Vi har tidigare påpekat bristen både på forskning och forsknings-program inom det immaterialrättsliga området. Det finns idag endast tre aktiva doktorander inom området. Vi har också efterlyst forskning, som kan fungera, som underlag till policyutveckling. När våra politiker skall fatta beslut finns sällan evidens att falla tillbaka på. Skillnaden är alltså gigantisk i förhållandena inom den medicinska och naturvetenskapliga forskningen, vars mål ofta är att förslå åtgärder, som bygger på evidens.

vårt inspel till Forsknings- och innovationspropositionen har vi föreslagit ett forskningsprogram.

Kommentar: Det betyder att den av oss efterfrågade forskningen inom immaterialrätten idag inte stöds av ett välfinansierat forskningsprogram. Dessutom motarbetas den av den akademiska meritvärderingen.

BANK ID MÅLET PRÖVAS EJ AV HÖGSTA DOMSTOLEN

Stort mål avgjort

Från samarbetsavtal mellan svenska storbanker och Accumulate AB till en tvist med förlorad rättegång i PMD, företagskonkurs men konkursboet överklagar i PMÖD och förlorar. Konkursboet överklagar till Högsta domstolen. Målet gäller otillbörligt nyttjande av företagshemligheter i samband med utvecklingen av BankID. Detta mål har vi rapporterat om tidigare. Totalt har Accumulate AB och dess konkursbo dömts att betala nästan 20 miljoner kronor för att täcka bankernas advokatkostnader. Högsta domstolen har beslutat att inte ta upp målet till prövning.

EU-BIDRAG FRÅN EUIPO:S SMÅFÖRETAGSFOND

Bidrag att söka.

Företagare kan välja att ansöka om att få pengar tillbaka eller för en professionell genomgång av företagets immateriella tillgångar, IP-scan, och för avgiften vid registrering av varumärke och design och patent. Se PRV:s hemsida

THOMAS PÅLSSON VIKARIERANDE CHEF FÖR PRV

Från och med 12 mars är Thomas Pålsson vikarierande generaldirektör

FÖRBERED MOTIONER

Vad vi vet har regeringen inte förberett någon översyn av rättegångsreglerna vid tvister om patent och företagshemligheter. 

Detsamma gäller en utvecklad nationell strategi för förbättrat immaterialrättsligt skydd. Det betyder att intresserade riksdagsledamöter kan motionera i ärendet i höst under allmänna motionstiden och som följdmotioner när Forsknings- och innovationspropositionen lagts på Riksdagens bord i slutet av året. Det kan också bli aktuellt att ta upp angränsande frågor i följdmotionerna, när propositionen om den nya Patentlagen läggs på Riksdagens bord i maj.

Vi kommer att ta fram lämpligt material framför allt i dessa Nyhetsbrev.

KONTAKTER MED RIKSDAG, REGERING OCH ALLA INNOVATIONSINTRESSERADE

Kontakter och kommentarer är mycket välkomna. Vi kommer också att kontakta berörda.

Peter A Jörgensen                                       Kjell Jegefors

Båda ledamöter av Uppfinnarkollegiet och tidigare bl.a. verksamma vid Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) och Svenska Uppfinnareföreningen

peter.jorgensen@innovationeurope.se         kjell.jegefors@gmail.com

www.innovationeurope.se


Publicerat

i

av

Etiketter:

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *