NYHETER INOM DET IMMATERIELLA VÄRDESKAPANDET
Denna gång blir det en uppsjö av nyheter. Här fokuserar vi på svenskt immateriellt värdeskapande 2.0. Immaterialrätten måste fungera 2027! Urvalet är fokuserat på policyinriktade nyheter. Just i detta nummer blir det flera artiklar om upphovsrätt.
LAGEN OM SKYDD AV FÖRETAGSHEMLIGHETER ANTAGEN – UTAN APPLÅDER
Ett mer heltäckande straffansvar vid angrepp på företagshemligheter – Lagen om skydd av Företagshemligheter antogsi november. En av de uppenbara bristerna avhjälptes, men andra återstår. Ett exempel är det kända Ericssonmålet, där en anställd vid bolaget, som haft tillgång till företagshemligheter röjt dessa till en mellanhand, som haft kontakt med en ryska underrättelseorganisation. Mellanhanden fälldes. Däremot fälldes inte den Ericssonanställde. Denna lucka täpper den nya lagen till.
Kommentar: Kvarstående brister – Den nya lagen gäller inte kommersiell information. Detta är svårt att förstå. Advokatsamfundet tog särskilt upp detta i sitt remissvar. Dessutom gäller omvänd bevisbörda. Den som har fått tillgång till affärshemligheter kan hävda att dessa hemligheter var välkända tidigare av honom eller henne. Här hamnar bevisbördan på den kränkte. Den nya lagen, trots uppdateringen, kommer att ge start-upp-företag och uppfinnare mycket huvudbry och jurister omfattande uppdrag.
Det är viktigt att påpeka att för entreprenörer och uppfinnare är denna lagstiftning i många fall viktigare än ett patent. Det gäller att hålla hårt i företagshemligheterna. Vid licensförhandlingar eller tvister måste företaget eller uppfinnaren kunna visa både goda administrativa rutiner och att de efterlevs. Slarv kan få förödande konsekvenser. Här borde både myndigheter och rådgivare vara tydligare i sina anvisningar. Rättegångskostnaderna i den här typen av mål kan hamna i storleks-ordningen 50 miljoner kronor. (BankID-fallet)
RIKSDAGEN – SVENSK INNOVATIONSKRAFT I ETT NYTT GEOPOLITISKT LÄGE
Detta är rubriken på Interpellation 2025/26:130 av Aida Birinxhiku (S) och interpellationen avslutas med orden
” Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att ta ett samlat och strategiskt grepp om svensk innovationskraft, så att Sverige kan stärka sin position som ledande innovationsnation?”
I debatten togs bland annat IVAs förstudie till en Nationell immaterialrättsstrategi upp. Här kan debatten följas.
Kommentar: Aida Birinxhiku har stött frågan om en utvecklad svensk immaterialrätt. Hon bidrog bland annat 2022 till att Socialdemokraterna motionerade (Motion 2022/23:2064) om att som sjätte riksdagsparti stödja förslaget om ett
tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden om kostnader i mål om patent. Utskottet anser att regeringen bör se över handläggningstider och kostnader i civilrättsliga mål om patent med inriktningen att dessa ska hållas nere. (Näringsutskottets betänkande 2021/22:NU22)
Regeringen har ej följt tillkännagivandet ännu. Till denna fråga kommer vi att återkomma.
KREATIV DESTRUKTION – ”YOU AIN’T SEEN NOTHING YET”
Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, för år 2025 gäller innovationspolitik.
För att belysa pristagarnas vetenskapliga genombrott och betydelsen för policymakare finns några citat nedan tagna från Kungliga Vetenskapsakademins presentation med titeln Sustained economic growth through technological progress
At its core, the framework features a conflicting interest of (potential) entrants and incumbent firms. Intellectual property rights in the form of patents do not shield an incumbent firm from the threat of creative destruction, but blocking entry does. As the rate of creative destruction a firm faces in the future decreases its value, an incumbent firm has an incentive to lobby for policy that makes entry or R&D activity harder. Sid 29
Kommentar: Här belyses hur regelverket för patenten bara ger ett tillfälligt skydd till dess nästa upplaga av uppfinningar görs. De etablerade företagens särintresse understryks.
As a consequence, human capital and the selection of who becomes an inventor have far-reaching consequences. It is important not to restrict the pool of potential entrants and to make sure that the available entrepreneurs direct their activity to the most productive use (see Baumol (1996) and Aghion and Howitt (1996)). Sid 37
Kommentar: Nästa generation uppfinnare och entreprenörer var finner vi dem? Ett framgångsrikts innovationssystem måste söka och stödja talanger.
The element of creative destruction is also indispensable for the analysis of optimal patentpolicy (Acemoglu and Akcigit (2012)). Sid 36
Kommentar: Först en generell kommentar om ett viktigt fundament i alla patentsystem, som inte är vida känt, men som knyter samman nationalekonomin och patentsystemen. De årliga kostnaderna för att upprätthålla ett patent under dess 20-åriga livstid stiger år från år för att gallra ut patent som ej nyttjas. Dessa skall ej obstruera för ny teknik, om de ej genererar tillräckliga intäkter. Detta är inte alltid enkelt att acceptera för ett start-upp-företag eller uppfinnare, som kanske tycker att en lång tid att finna finansiärer eller köpare, inte borde bestraffas.
Nästa kommentar – rättegångskostnader vid tvister mellan aktörer, som äger rättigheter till gårdagens teknik hos de etablerade företagen och de, som äger morgondagens hos de mindre aktörerna – borde också styras av naturlagarna om kreativ förstörelse. Här skulle alltså de mindre aktörerna gynnas. Detta är, som vi otaliga gånger visat, inte fallet. De höga rättegångskostnaderna i Sverige ökar tröskeln för de mindre aktörerna, som ofta gör genombrotts-uppfinningarna. Detta hämmar den kreativa förstörelsen och samtidigt konkurrenskraften.
Nationalekonomernas ökade intresse för det svenska regelverket för immaterial-rätten är mycket välkommet.
Den kunskapstörstande publiken väntar utanför Aula Magna på Stockholms Universitet på presentationerna av årets mottagare av Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne
BEHÖVS EN TEKNIKMINISTER? – NEJ VI BEHÖVER EN INNOVATIONSPROPOSITION
IVAs VD, Sylvia Schwaag Serger, skriver i en debattartikel
Det faktum att inget av Riksdagens 15 utskott har ett utmärkande ansvar för teknik och teknikutveckling bekymrar mig. —–Regeringskansliet har inte heller ett utpekat departement eller statsråd för teknikutveckling. Regeringen Löfven hade en innovationsminister, vilket är en bra början.
Detta bemöter Magnus Henrekson
Trots de senaste årens monumentala misslyckanden med batterier, vätgasprojekt, biogas och etanolbilar menar IVA:s vd att vi behöver en teknikminister. Man tar sig för pannan. Harvardekonomen Josh Lerner visade redan för 15 år sedan att politikens uppgift är att skapa goda betingelser för innovation och företagande inte att välja ut branscher, teknik och bolag.
Dessutom bifogar Henrekson förordet skrivit till Josh Lerners bok Innovation och entreprenörskap – politik som hjälper eller stjälper. Förordet har titeln Politikerna uppgift är att kratta manegen
Kommentar: Vi har tidigare föreslagit att Forsknings-. och innovationspropositionen bör delas i två delar en Forsknings- och en Innovationsproposition. Den senare skall fokusera på ramvillkoren.
”HÄR ÄR SVERIGES BÄSTA UNGA TEKNIKBOLAG: 33-LISTAN 2025”
Ny Teknik presenterar årligen denna lista sedan 2008. Här finns ingen anledning till pessimism. Listan ser mycket lovade ut
BEHÖVER SVERIGE EN IMMATERIALRÄTTSSTRATEGI?
Detta är titeln på en artikel (betallänk) av Christina Wainikka som snabbt konstaterar att angreppet bör vidgas till
…. att Sverige ska ta fram en nationell strategi och handlingsplan för kunskapsbaserade tillgångar.
Detta för att bland annat inbegripa skyddet av företagshemligheter.
Kommentar: Singapore började utveckla sin strategi för femton är sedan. Den har varit mycket framgångsrik.
WIPO PULSE ANALYSERAR INSTÄLLNINGEN TILL IMMATERIELLA RÄTTIGHETER
Denna rapport. visar att i Asien svarar 74 % att immaterialrättigheter bidrar till tillväxt och runt 50 % håller med i Europa. Olika grupper inställning till allt ifrån patent till varumärken har analyserats. Att vi i Sverige har svårt att öka intresset hos mindre förtag kan alltså bero på svaga kunskaper hos befolkningen. Detta leder naturligtvis till svagt intresse hos politiker. Förhoppningsvis har årets debatt om behovet av ökad produktivitet ökat intresset för de immateriella skydden.
MEDLING OCH SKILJEMANNARÄTT VID UPC (PMAC)
Medling vid Patent Mediation and Arbitration Centre of the Unified Patent Court (PMAC) kan bli de mindre aktörernas framtidsmodell. Här skriver Anna Horn
PMAC framstår som ett viktigt komplement till UPC och har potential att
utvecklas till ett centralt forum för alternativa lösningar av patenttvister i
Europa. Även om centrets verksamhet ännu inte har inletts, pekar de föreslagna
reglerna på att dess betydelse kan bli långtgående.
Det betyder att för de mindre aktörerna, så målas ånyo upp en framtida lösning. Många har väntat på UPC i fyra decennier, men nu ställs ett medlingsinstitut i utsikt. Här ser vi ingen etablerad praxis i utsikt på många år. Läs mer i artikeln. (Bakom betalvägg)
IP SCAN ENFORCEMENT – NÅGOT FÖR SVERIGE?
Verktyget som nyttjas i flera EU-länder, men ej Sverige, erbjuder subventionerad skanning av marknader för att identifiera intrång.. Denna tjänst kräver att svenska myndigheter etablera ett samarbete med EUIPO, som är unionens expertorgan för immateriella skydd.
Kommentar: Om inte någon svensk myndighet analyserat detta verktyg, så bör det göras.
EUIPO – EUs EXPERTORGANISATION FÖR IMMATERIALRÄTT ERBJUDER RÅD
We are excited to introduce our revamped Intellectual Property Support for Small Businesses website – the next evolution of ‘Ideas Powered for business’.
This platform was built to make intellectual property (IP) simple, accessible and useful for your business, offering access to key resources such as free advice from IP experts (Pro bono support) as well as EU funding to register your IP rights (SME Fund).
”MEN ÖVER LAG FINNS DET EN ALLDELES FÖR STOR OKUNSKAP KRING IMMATERIALRÄTTER”
Varnar Per Wendin, expert på immaterialrättsfrågor i en läsvärd artikel.
DYRT ATT FÅ RÄTT
Nelly fick rätt mot Shein – tvingas ändå betala en miljon: ”Strukturellt fel” är rubriken på en artikel, som visar hur tre kinesiska jättar kopierat ett mindre svenskt modeföretag. Bolaget stämde de tre jättarna och ådömdes 600 000 kronor i skadestånd från ett av de kinesiskan förtagen och dömdes samtidigt att stå för en miljon kronor i rättegångskostnader.
UPPFINNINGSRIKA SMÅLAND
I Uppfinningsrika Småland skriver ledamöterna i Smålands Akademi om vad den småländska idérikedomen har bidragit med – långt utanför de små landens egna gränser. Erika Lagerbielke skriver om glasets innovatörer, Stefan Edman frågar sig om småländsk innovationskraft kan bidra till att lindra effekterna av klimatkrisen och Ulf Beijbom berättar om småländska skyskrapsbyggare i Chicago.
Peter Aronsson & Cecilia Davidsson (redaktörer):
KONTAKTER MED RIKSDAG, REGERING OCH ALLA INNOVATIONSINTRESSERADE
Kontakter och kommentarer är mycket välkomna. Vi kommer också att kontakta berörda. Meddela om Du vill bli struken från denna mailinglista.
Peter A Jörgensen Kjell Jegefors
Båda ledamöter av Uppfinnarkollegiet och tidigare bl.a. verksamma vid Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) och Svenska Uppfinnareföreningen
peter.jorgensen@innovationeurope.se kjell.jegefors@gmail.com
www.innovationeurope.se
Lämna ett svar