NYHETER INOM DET IMMATERIELLA VÄRDESKAPANDET

Denna gång blir det en uppsjö av nyheter. Detta blir med andra ord ett STORT HÖSTNUMMER. Urvalet är fokuserat på policyinriktade nyheter.

REGERINGEN SATSAR PÅ IMMATERIALRÄTTEN I BUDGETEN

I årets budgetproposition rapporterade regeringen dels om ett ökat anslag till PRV med 3 miljoner om året i tre år dels att Vinnova på motsvarade vis får ökat anslag mer 7 miljoner kronor årligen.

”Regeringen arbetar med ett samlat grepp om de immaterialrättsliga frågorna. Mycket av den kunskap som utvecklas är skyddsvärd och eftertraktad av andra länder och aktörer utanför Sverige. Regeringen föreslår ökade medel till Patent- och registreringsverket och Vinnova för kunskapshöjande insatser

om immateriella tillgångar”.

Kommentar: En välkommen markering men den utgör endast 0,3 procent av dessa myndigheters samlade budget. Vi hoppas på en uppgradering av berörda myndigheters regleringsbrev avseende ledning, uppföljning och utvärdering.

PRODUKTIVITETSKOMMISSIONEN UPPMÄRKSAMMAR PROBLEMEN FÖR DE MINDRE AKTÖRERNA

Immaterialrätten har uppmärksammats i kommissions slutbetänkande. Problem har identifierats och förslag om ökad information presenteras. Under rubriken Immaterialrätt – en konkurrensfördel för Sverige? Notera rubrikens frågetecken.

Dessutom hanteras inte rättigheter, som patent, optimalt. Ofta söks patent

för tidigt eller för sent, ansökningarna är dåligt underbyggda och patentet avslutas inte när det borde. Det förefaller därmed behövas mer information och kunskapsspridning om immateriella rättigheter, kanske särskilt till forskare och entreprenörer.

Patent kan också användas för att minska problem med asymmetrisk information kring nya idéer (Hall, 2019), vilket kan vara särskilt viktigt för mindre och nystartade företag. Mindre företag och enskilda aktörer kan emellertid också ha svårt både att upptäcka patentintrång och att försvara sina patent mot företag med större resurser. Patenttvister är ofta kostsamma, både tidsmässigt och monetärt, och knyter upp nyckelpersoner i de mindre företagen (Andersson, m.fl., 2023).^[1]Införandet av ett enhetligt patentsystem inom EU förväntas förbättra läget generellt, men kanske särskilt för mindre aktörer. Sid 124

Kommentar: Det är givetvis välkommet att kommissionen understryker immaterialrättens avgörande betydelse för produktiviteten och konkurrenskraften. Ett påpekande angående den påtalade brist på information – Är det så att skälet till bristen på information är att rättssystemets svagheter då skulle blottläggas? Vi kommer att fortsätta att visa på den stora utvecklingspotentialen för Immaterialrätten i Sverige. Detta Nyhetsbrev är ett exempel.

SNS RAPPORT – PRODUKTIVITET I EN NY EKONOMISK VERKLIGHET: INVESTERINGAR, TEKNOLOGI OCH MARKNADSDYNAMIK

Denna rapport presenterades i slutet av september och ägnar sambandet mellan produktivitet och immateriella investeringar stort utrymme. I förslagkapitlet och avslutningen kan man läsa

Stärk villkoren för immateriella investeringar

Immateriella investeringar spelar en allt viktigare roll för produktivitetstillväxt, särskilt i kunskapsintensiva branscher. Trots detta är regelverken, incitamenten och mätmetoderna fortfarande i stor utsträckning utformade för en materiell ekonomi. För att stärka produktiviteten krävs bättre förutsättningar för att investera i immateriella tillgångar, något som är särskilt avgörande för små och medelstora företag. Vi ser positivt på de policyinitiativ som nyligen tagits på området. Samtidigt behövs mer forskning som tydliggör hur och under vilka villkor immateriella investeringar bidrar till produktivitetstillväxt, så att framtida policyer vilar på en stabil kunskapsgrund. Sid 11

…….

”Nya företag bidrar inte bara med nya produkter, tjänster och teknologier utan skapar även ett konkurrenstryck som pressar befintliga företag att förbättra sin produktivitet och förnyelseförmåga medan lågproduktiva företag läggs ned”

Sid 91

Kommentar: De höga rättegångskostnaderna gör dessa nya företag sårbara. De körs enkelt över av etablerade företag vid tvister. Bristande och missvisande informationen från myndigheter och rådgivare gör de mindre företagen än mer sårbara. När ett företag med hög-produktiva lösningar omsätter mindre än en miljard kronor riskerar en intrångstalan företagets existens. Vid lägre omsättning får ofta bolaget svårt med att finansiera en tvist.

PÅ 1990-TALET FORMADES SVENSK EKONOMI UTIFRÅN FORSKNING – SÅ ÄR DET INTE IDAG

Detta är rubriken på en artikel av Lars Calmfors. Detta gäller också det immateriella värdeskapandet.

Kommentar: Universitetsforskare, start-upp-företag, entreprenörer, uppfinnare, Regeringskansliet och myndigheterna baserar idag sina strategier inom immateriellt värdeskapande på lövtunn evidens. Många beslut måste därför fattas på känn. Behovet av forskning och kunskapsspridning inom det immaterialrättsliga området är uppenbart och omfattande. Därför har vi presenterat flera forskningsprogram. Finansiering av denna forskning är lika viktigt som finansiering av teknisk, naturvetenskaplig, humanistisk och medicinsk forskning.

NÅGRA MOTIONER I ÅRETS SKÖRD

Lili André (KD) har motionerat om Förbättrade villkor för småföretag i patenträttsliga tvistemål i synnerhet rättegångskostnader

Socialdemokraterna har i en kommittémotion bland annat tagit upp följande om Immaterialrätt

vi se över förutsättningarna för att inrätta ett nationellt kompetenscentrum enligt finsk modell. Ett sådant centrum kan fungera som en kunskapshubb som inte bara höjer kvaliteten på våra forskningsinsatser, utan även bidrar till att höja kompetensen i hela samhället.

För att stoppa det växande problemet med intrång i immateriella rättigheter behöver vi göra mycket mer, både nationellt och inom EU.

Kunskapen om immaterialrätt som strategisk tillgång behöver öka, särskilt bland små och medelstora företag och inom universitet och högskolor

Staffan Eklöf (SD)har motionerat om Förutsättningar för Sveriges fortsatta roll som kunskapsnation

Detta ”läckage” av idéer måste hejdas. Tänkbara åtgärder är att öka medvetandet om immaterialrätt och förutsättningarna för att realisera produkter i högskolor, universitet, företag och andra delar av det svenska samhället.

Kommentar: Riksdagsledamöternas motioner om immaterialrätt har tunnats ut. Tror man att problemet är löst på grund av samarbetsgruppen inom Regeringskansliet och genom IVAs förstudie till en Nationell immaterialrättsstrategi? Kanske är det förklaringen. Som framgår av detta Nyhetsbrev är problemen långt ifrån lösta.

IVA HAR LÅTIT GÖRA EN STUDIE ÖVER 48 STRATEGISKA TEKNIKOMRÅDEN

Här några citat från studien och kommentar

Sweden shows strong scientific leadership that has not been converted into technological leadership (patents) in several areas. This is evident in KSTs like MedTech, Synthetic Biology, semiconductors, and Virtual/ Augmented Reality, where publication strength is high, but patenting and investment are below

the median.

Kommentar: Detta kan bero på två faktorer dels Lärarundantaget, som har stora fördelar, men medför en mindre aggressiv patenteringsstrategi vid lärosätena dels på grund av patentskyddets brister för mindre aktörer. Föruniversitetsforskaren och start-upp-företaget saknas incitament att bekosta skydd, då dessa alltid förlorar vid en eventuell tvist. Här saknas (som vanligt) studier. Det finns dock en studie som visar att svenska forskare är världsledande när det gäller att uppfinna. Sex procent av de svenska patenten har uppfunnits av svenska universitetsforskare, men merparten har sökts av företag och 82 procent av patenten ägs av företagen.^[2]

Both R&D expenditure in the public sector (0.92% of GDP in 2025) and Venture Capital expenditures (0.33% of GDP in 2025^[3]) are significantly above the EU average. Public research spending, channelled through agencies like Vinnova, reinforces private sector innovation, and patent applications per capita are two to three times the EU average.

—

Quantum computing

However, Sweden’s competitiveness in this domain is not fully evident from our data on patents. In this domain, Sweden holds a 0.72% share. Major players dominating the landscape include IBM, Google, Microsoft, IonQ, Origin Quantum, etc. Swedish entities are not prominently listed. That said, for what concerns university patents, it must be recalled that R&D culture in Sweden implies features that are not found in other countries: one of them is the so-called Professors’ Privilege (i.e., the researchers own the right to patent, rather than the universities).Compared with U.S. or Chinese players (where universities patent aggressively), Swedish institutions are less visible and therefore historically place less emphasis on protecting IP at early stages.

—

Sweden shows strong scientific leadership that has not been converted into

technological leadership (patents) in several areas. This is evident in KSTs like MedTech, Synthetic Biology, semiconductors, and Virtual/ Augmented Reality, where publication strengths high but patenting and investment are below

the median.

Kommentar: Se ovan om forskarnas uppenbara ointresse att finansiera ett immaterialrättsligt skydd beroende på rättsosäkerheten vid en tvist.

Our data on startup investment place very often Sweden below neighbouring countries and reflect market conditions that appear to fall short of the dynamism that the country’s research community could potential express.

Kommentar: Här har utredarna missat att Sverige har en mycket god tillgång till affärsängel- och venture -investeringar per capita^[4]. Sverige leder i Europa och följs av Schweiz samt Storbritannien. Slutsatsen är därför helt missvisande. När utredarna jämför patentstatiken med tillgången på affärsängel-investeringar ingår Ericsson och Volvo AB bland rättsinnehavare av patenten och de behöver inte affärsängel-investeringar.

Sammanfattande kommentar: Patentstatistik har varit en av huvudfaktorerna i denna studie. Samtidigt gäller fyra svenska särdrag som bara kortfattat berörs i studien. Dels obalansen i patentinnehavet där Ericsson och några andra globala företag dominerar dels Lärarundantaget dels den stora risken för tvister för mindre aktörer (10 procent)^[5] dels det svaga svenska patentskyddet för kapitalsvaga aktörer dels den svaga kompetensen hos dessa och deras rådgivare^[6].

WIPO HAR ÅTERIGEN PEKAT UT SVERIGE SOM EN LEDANDE INNOVATIONSNATION

Så här inleds åretsrapport

The Global Innovation Index (GII) 2025 ranks 139 economies, tracks 100 innovation clusters, and – for the first time – integrates venture capital data. Switzerland, Sweden, and the United States lead the rankings, while China joins the top 10. India, Viet Nam, and Rwanda stand out as long-term innovation overperformers.

EKONOMIPRISET 2025 TILL ALFRED NOBELS MINNE

Har tilldelats tre forskare. Här kan man läsa Kungliga Vetenskapsakademins motiveringar

Joel Mokyr använde bland annat historiska källor för att ta reda på vad som låg bakom att ihållande tillväxt blev det nya normala. Han har visat att för att innovationer ska avlösa varandra i en självgenererande process räcker det inte med att veta att något fungerar. Man behöver också ha vetenskapliga förklaringar till varför. Före den industriella revolutionen saknades ofta det senare. Det gjorde det svårt att bygga vidare på nya upptäckter och uppfinningar. Mokyr pekade även på vikten av ett samhälle som är öppet för nya idéer och tillåter förändring.

Philippe Aghion och Peter Howitt studerade också mekanismerna bakom ihållande tillväxt. I en artikel från 1992 konstruerade de en matematisk modell för det som kallas kreativ förstörelse. Det innebär att när en ny bättre produkt kommer ut på marknaden blir företagen bakom äldre produkter förlorare. Innovationen står för något nytt och är därför kreativ. Samtidigt förstör den genom att konkurrera ut företag vars teknik nu blivit förlegad.

De tre pristagarna visar på olika sätt att den kreativa förstörelsen skapar konflikter som man måste hantera på ett konstruktivt sätt. Annars kommer nya innovationer att blockeras av etablerade företag och intressegrupper som riskerar att förlora på utvecklingen.

Kommentar: Intressant om Ekonomipriset kan bidra till ökat intresse för behovet av evidens och statistik rörande innovationer och uppfinningar.

”THE HIGH COST OF EXECUTIVES’ INTELLECTUAL PROPERTY BLIND SPOTS”

Detta är rubriken på en både skrämmande och upplyftande artikel i MIT Sloan Management Review där Marcus Holgerson, Chalmers, med kollegor gjort en enkätstudie, som visar hur industriledare har problem att kombinera kunskap om immateriellt värdeskapande och företagens strategier.

Kommentar: Rapporten är mycket pedagogisk och utmärkt inledning på samtal om dessa frågor.

”UPC COURT OF APPEAL HAS RULED ON THE LIABILITY OF COMPANY DIRECTORS FOR INFRINGEMENT COMMITTED BY THEIR COMPANIES”

En viktigt dom har fastslagits av UPCs appellationsdomstol UPCA. Det gäller ansvaret för företagsledningen i det berörda företaget och deras personliga ansvar.

IPTV ELLER FUL-TV SES AV VAR SJÄTTE SVENSK

Så här inleds utredningen ”Åtgärder mot illegal ip-tv”

Illegal ip-tv är i dag ett stort problem i Sverige liksom i många andra länder. Många hushåll tar del av olovliga tjänster och hanteringen genererar stora inkomster till organiserad brottslighet, med påvisade förgreningar till allt från bedrägerier till droghandel. Illegal ip-tv skadar påtagligt rättighetshavarnas intressen och utgör ett hot mot finansieringen av både filmskapande, tv-produktion och idrott. Det sistnämnda eftersom många idrottsklubbar finansierar stora delar av sin verksamhet via försäljningen av sändningsrättigheter. Till detta kommer att den olovliga hanteringen avsevärt minskar statens skatteintäkter

I Sverige uppskattas att 15% av hushållen nyttjar denna tjänst och det gör landet till en av de värsta syndarna i Europa. Utredningen har fått tilläggsdirektiv, som kommer att göra det möjligt att lagföra tittarna. Idag krävs att dessa har en speciell avkodningsutrustning för att detta skall var straffbart. Detta krav vill regeringen att utredaren ser över.

Sportkanalerna är särskilt utsatta.

IPTV styrs från utlandet av organiserade brottslingar och utredaren påpekar vilket hot verksamheten innebär ur beredskapshänsyn.

Kommentar: Om det blir straffbart för enskilda tittare att se på IPTV kommer förmodligen rättsmedvetandet att ändras. Här finns utrymme för ännu mer debatt.

KONTAKTER MED RIKSDAG, REGERING OCH ALLA INNOVATIONSINTRESSERADE

Kontakter och kommentarer är mycket välkomna. Vi kommer också att kontakta berörda.

Meddela om Du vill bli struken från denna mailinglista.

Peter A Jörgensen Kjell Jegefors

Båda ledamöter av Uppfinnarkollegiet och tidigare bl.a. verksamma vid Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) och Svenska Uppfinnareföreningen

peter.jorgensen@innovationeurope.se kjell.jegefors@gmail.com

www.innovationeurope.se

^[1] Att försvara ett patent: Den lilla aktörens utmaningar i patenttvister