NYHETER INOM DET IMMATERIELLA VÄRDESKAPANDET
Denna gång blir det blandade nyheter och hösten ser ut att bli späckad av inspel och aktiviteter. Vill påpeka att det vi presenterar är bara en bråkdel av det rika informationsflödet. Urvalet är fokuserat på nyheter som är policyinriktade.
INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIN – IVA – SKALL DRIVA ETT IMMATERIALRÄTTSPROJEKT
Avgående VD Tuula Teeri, berättade nyligen att IVA skall driva ett immaterial-rättsprojekt. Den nytillträdande VDn Sylvia Schwaag Serger har inte kommenterat ännu. Påståendet har konfirmerats av tjänstemän på IVA. Organisationen genomförde ett projekt för att informera om immaterialrätt för ca 20 år sedan.
NYA REGLER GER MINDRE AKTÖRER MÖJLIGHET ATT SKYDDA SINA PATENT
I en artikel beskriver vi hur det nya europeiska regelverket för patenträttegångar Unified Patent Court UPC kommer att ändra maktförhållandena vid tvister i 18 länder. Vi försöker också beskriva det juridiska begreppet Access to Justice eller på svenska Tillgång till rättslig prövning –
Det principiellt intressanta är att om den tappande parten, efter dom i två instanser, anser att denne inte fått tillgång till rättslig prövning, finns möjlighet att överklaga till EU-domstolen. Det blir naturligtvis en lång väg till rättvisa, men denna möjlighet visar den politiska viljan att stödja kapitalsvaga aktörer. Det medför ett stort ideellt stöd för enskilda och mindre företag. I dagens svenska regelverk har däremot de etablerade storföretagen ett outtalat ideellt stöd.
Några ledande jurister driver frågan om anpassning av reglerna för UPC och reglerna för de svenska patentdomstolarna. Vi stödjer naturligtvis detta.
Vi har i skrivelser till regeringen påtalat att delar av UPCs nya regler snarast bör införas även vid de svenska patentdomstolarna. I annat fall kommer både våra domstolars och domares kompetenser att utarmas. Så tidigt som 2015 framförde Svenskt näringsliv och Svensk Förening för Immaterialrätt (SFIR) snarlika förslag och sedan 2022 stöds förslaget av sex av riksdagens partier.
ÖVERDRIVEN UTREDNINGSIVER ELLER ÄNGSLIG PASSIVITET – OM DOMSTOLARNAS MATERIELLA PROCESSLEDNING
Tisdagen den 5 november 2024 kl. 15.00-17.15 arrangerar Svensk Förening för Immaterialrätt (SFIR) ett seminarium i ämnet- Hur effektivisera svenska rättegångar om immateriella värden. Ledande jurister är talare. Se också ovan om NY REGLER….
RIKSDAGENS ANTOG DEN NYA PATENTLAGEN
2024-10-16 antogs lagen av riksdagen.
ALLMÄNNA MOTIONER 2024 OCH IMMATERIALRÄTTEN
Allmänna motioner har nu inkommit för 2024 och det var över 3 000. Åtta berörde immaterialrätt och 17 patent. Se häroch här! Intresset är med andra ord stort. (Observera att många ledamöter avstår från att motionera i eget utskott och om man representerar ett regeringsparti.) Vi skall göra ett nedslag i några av motionerna. Se bilagan
SVAGT INTRESSE FÖR ATT STUDERA HUR JURIDIK OCH INNOVATION SAMVERKAR INOM IMMATERIALRÄTTEN
En intressant rapport har Entreprenörsskapsforum presenterat med titeln Nya policyverktyg – hur kan regulatoriska sandlådor främja innovation? Det är mycket inspirerande att se att inom områdena energipolitik, Finn Tech och AI satsar statsmakterna stora resurser för att studera regleringar det vill säga juridiken. Det byggs upp innovationskontor, samordningskanslier och nu talas det om en Task-force. Det politiska intresset för att studera hur juridiken i form av regleringar kan stimulera innovation är med andra ord stort. Detsamma gäller resurserna.
Detta skall jämföras med juridiken i innovationspolitikens kärna. Det vill säga immaterialrätten, som genererar mångmiljarder i intäkter till svenska företag. Här gäller grundfrågan hur väl fungerar immaterialrätten för de mindre aktörerna? Det finns enbart en studie som studerat det genom mer än 1 400 rättegångar i 40 länder där svenska företag varit parter. Resultatet var nedslående för de mindre aktörerna. Studien har inte följts upp. Inom immaterialrätten saknas såväl forskningsprogram som resurser för att studera enkla samband och elementär statistik. Varför har till exempel inte Riksrevisionen, ITPS, Tillväxtverket, PRV, de offentliga forskningsfinansiärerna eller något av policyinstituten studerat dessa frågor? Tror dessa myndighetsaktörer att immaterialrätten varken går att utveckla eller studera? De kanske tror att Sverige är världsledande här. Se bilagan, nedan, som visar på det motsatta – det vill säga att det finns ett stort politiskt intresse för utveckling av dagens uppenbara brister trots den nyantagna Patentlagen.
Det är märkligt att kombinationen juridik och innovation omhuldas av myndigheter och branschorganisationer när det gäller regleringar men motsatsen gäller beträffande själva immaterialrätten. Förklara det den som kan.
STÄRK EUROPAS KONKURRENSKRAFT
”Detta är våra rekommendationer för EU:s nuvarande och kommande ramprogram för forskning och innovation. Detta program, som omfattar över 100 miljarder euro under en sjuårsperiod, är världens största sammanhållna instrument för forskning och innovation”,
skriver Sylvia Schwaag Serger, professor och vd Kungl. Ingenjörsvetens-kapsakademien och Antti Vasara, vd VTT, Finlands teknologiska forskningscentral.
DEBATT OM FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPOLITIK
”På väg mot teknologisk klassresa – nedåt” är rubriken på en artikel i SvD, som föreslår en kraftig översyn av forskningsbudgeten. Så här inleds artikeln
Sverige är en av de stora förlorarna på den nya globala protektionismen. Vår förmåga att vända detta är helt beroende av betydligt större satsningar på forskning och utveckling inom framtidens tekniker, skriver Fredrik Erixon.
RAPPORT: SVENSK LIFE SCIENCE VÄXER OCH ÖKAR STARKT I EXPORT
Vinnova har gjort en kartläggning över nästan 4 000 företag. De som växer snabbst är företagen utan anställda. Detta ger en antydan om samlade immateriella tillgångar. Kanske nått att studera för immaterialrättsforskarna?
WIPO GLOBAL INNOVATION INDEX – GII 2024: THE LATEST INSIGHTS ON GLOBAL INNOVATION PERFORMANCE
Denna digra rapport har publicerats och Sverige kommer synnerligen väl ut och placeras som nummer två. Här väljer vi några få påståenden.
- kvaliteten på de svenska institutionerna får plats 16 och USA plats 17. Detta gäller bland annat politiska och legala risker. Se sid 282
- antalet varumärkesansökningar i relation till BNP ligger Sverige på plats 57 av 133 länder.
- riskkapitalinvestering/BNP placerar oss på plats 7.
Detta är ett dokument som kan fungera som underlag för många analyser och artiklar.
KONTAKTER MED RIKSDAG, REGERING OCH ALLA INNOVATIONSINTRESSERADE
Kontakter och kommentarer är mycket välkomna. Vi kommer också att kontakta berörda. Meddela också om Du vill bli struken från denna mailinglista.
Peter A Jörgensen Kjell Jegefors
Båda ledamöter av Uppfinnarkollegiet och tidigare bl.a. verksamma vid Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) och Svenska Uppfinnareföreningen
peter.jorgensen@innovationeurope.se kjell.jegefors@gmail.com
Bilaga
ALLMÄNNA MOTIONER 2024 OCH IMMATERIALRÄTTEN
Allmänna motioner har nu inkommit för 2024 och det var över 3 000. Åtta berörde immaterialrätt och 17 patent. Se häroch här! Intresset är med andra ord stort. (Observera att många ledamöter avstår från att motionera i eget utskott och om man representerar ett regeringsparti.) Vi skall göra ett nedslag i några av motionerna.
S
Öka kunskapen om immaterialrätt
För att säkra Sveriges innovationsledarskap måste kunskapen om immaterialrätt som strategisk tillgång öka, framför allt bland små och medelstora företag och inom universitets- och högskolevärlden. ——
Öka insatserna mot immaterialrättsintrång
För att sätta stopp för det växande problemet med intrång i immateriella rättigheter behöver vi göra mycket mer, både nationellt och inom EU. Det gäller oavsett om det handlar om exempelvis illegal IPTV, varumärkesförfalskning eller piratkopiering av film och dataspel. Alla former av intrång i immateriella rättigheter är stöld……( Nu krävs det att Sverige, liksom flertalet andra länder inom EU, gör det enklare att stoppa illegala tjänster. Vidare krävs stärkta insatser för att öka kunskapen och medvetenheten om immaterialrättsliga intrång och deras konsekvens
Fredrik Olovsson (S) Monica Haider (S) Mattias Jonsson (S) Marianne Fundahn (S) Isak From (S) Aida Birinxhiku (S) Daniel Vencu Velasquez Castro (S) |
S
Sammanfattningsvis är det avgörande att vi ser över hur immateriella rättigheter hanteras inom offentlig upphandling för att främja en mer rättvis, effektiv och innovationsdriven upphandlingsmiljö.
Aida Birinxhiku (S)
SD
Kunskapscenter för immaterialrättsliga frågor
Sverigedemokraterna vill att regeringen ska ta initiativ till ett kunskapscenter där man samlar och knyter samman kompetenser inom patent och immaterialrättsliga frågor. Denna ska arbeta med uppsökande verksamhet vad gäller exempelvis utbildningar dessutom finnas som ett stöd för svenska företagare som söker kunskap eller hamnat i trångmål.
Assistans vid immaterialrättsligt intrång
Den svenska staten behöver bli betydligt mer behjälplig vad gäller att skydda svenska patent och hjälpa till i patenttvister. En myndighet bör få i uppdrag att assistera svenska företag och uppfinnare som råkar ut för immaterialrättsligt intrång i exempelvis USA, Kina, och Japan.
Tak för rättegångskostnader i patenttvister
I en internationell jämförelse har Sverige visat sig ha få patenttvister som avgörs i domstol. Detta kan antas bero på att den svagare parten tar en stor risk genom att eventuellt få betala stora rättegångskostnader om denne förlorar målet. Ett tak för rättegångskostnader i patenttvister bör därför utredas.
Tobias Andersson (SD) Johnny Svedin (SD) Jessica Stegrud (SD) Eric Palmqvist (SD) Josef Fransson (SD) Mattias Bäckström Johansson (SD) |
M
Många verksamheter i Stockholm Stad har innovationsstrategier mer eller mindre uttalade, såväl företag som offentliga verksamheter och universitet. Men det kan göras mer för att främja uppfinnande och innovationer i huvudstaden. —–
Det är synnerligen ovanligt att en mindre aktör vinner en rättslig process. Detta är viktigt och motsägelsefullt eftersom Sverige sedan 1990 är en ledande start-upp-nation i Europa. Det är viktigt inom innovationspolitiken att rättssäkerhet gäller. Effektiv tvistelösning är även ur konkurrenssynpunkt en viktig del av rättssäkerheten.
Vart tionde mindre företag inom EU, som innehar patent, rapporterar att de utsatts för patentintrång. Avsaknaden av beprövade råd från Patent och Registreringsverket (PRV) angående eventuella juridiska konsekvenser av ett beviljat patent är oförsvarligt inte minst mot bakgrund av att den ekonomiskt starkaste parten oftast vinner målen. Avsaknaden av råd skadar förtroendet för patentets värde, för PRV och inte minst för innovationspolitiken i stort
Kristina Axén Olin (M) Margareta Cederfelt (M) Arin Karapet (M) Carl Nordblom (M) Merit Frost Lindberg (M)
M
Det är därför angeläget att en patentintrångsförsäkring med villkor som är rimliga för innovationer utvecklas. Staten skulle kunna vara initiativtagare i processen för att utveckla en innovationsförsäkring.
Margareta Cederfelt (M)
KD
Översyn för stärkt skydd och ökade möjligheter att tillvarata sin rätt
Det är ett problem för rättssäkerheten om kapitalsvaga aktörer avskräcks från att tillvarata sin rätt i domstol. Sverige behöver därför regler som ökar incitamenten för företag, forskare och startup-företag att investera i patentskydd och tillvarata sin rätt. Det behövs ett skydd som indikerar de ekonomiska ramar som, i det enskilda fallet, gäller för att få patentskydd rättsligt prövat.
—-
Mot denna bakgrund behövs en översyn av rättegångskostnaderna i patenträttsliga tvistemål med inriktningen att kostnaderna ska hållas nere. Långa handläggningstider i domstol är kostnadsdrivande och därför föreslås även att handläggningstiderna ses över.
Lili André (KD)
V
För att stärka innovationskraften behöver småföretags startups och uppfinnares patent säkerställas. Patenträttegångar är väldigt dyra, vilket gör att få vågar ta risken. Bland annat har Europeiska kommissionen och World Intellectual Property Organization (WIPO) studerat dessa frågor. Sammanfattningsvis har de kommit fram till att reglerna för rättegångar är en grundpelare i ett patentsystem, att kostnadsfördelning har en fundamental betydelse, att tidsutdräkten till det rättsliga utslaget har stor betydelse samt att data för jämförelse mellan olika system saknas. I Sverige tar dessutom rättegångarna lång tid jämfört med liknande rättegångar i andra delar av världen.
Dessutom föreslår Vänsterpartiet att patentlagstiftningen bör ses över i andra avseenden såsom tekniköverföring som gynnar klimatomställningen eller för att bredda livsviktig läkemedelsproduktion vid pandemier. Se vår motion En aktiv handelspolitik (mot. 2021/22:443).
Regeringen bör utreda hur patenträttigheterna kan ses över, bl.a. med avseende på hur obalansen mellan parterna vid rättegångar påverkar nyttiggörandet av forskning och innovationsviljan. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Lorena Delgado Varas (V) Ida Gabrielsson (V) Malcolm Momodou Jallow (V) Birger Lahti (V) Ilona Szatmári Waldau (V) Ciczie Weidby (V) |
Lämna ett svar