NYHETER INOM DET IMMATERIELLA VÄRDESKAPANDET
Idag blir det bara en nyhet, som vi hoppas kommer att påverka den politiska debatten. Hösten ser ut att bli späckad med inspel.
Skrivelsen nedan har vi idag sänt till Regeringskansliet och Näringsutskottets ledamöter. Den beskriver
- Rättsstatens avgörande betydelse för att forskningen skall leda till nyttiggörande och ökad tillväxt.
- Tillgång till rättslig prövning (access to justice) är från 2023 styrande för rättsutvecklingen inom patenträtten.
Detta påverkar både Forsknings- och innovationspolitiken.
Hör gärna av Dig med frågor och kommentarer.
Utbildningsdepartementet
Statssekreterare Maria Nilsson
KOPIA
Justitiedepartementet
Statssekreterare Mikael Kullberg
Klimat och näringsdepartementet
Statssekreterare Sara Modig
NÄRINGSUTSKOTTET
2024-08-27final
FORSKNING, RÄTTSSTATEN OCH TILLVÄXTEN
ÄRENDE: (2023-10-30 Dnr U2023/01467)
Kompletterande inspel angående Forsknings- och innovationspropositionen i synnerhet om immaterialrättens betydelse för forskningens nyttiggörande och ökad produktivitet
Skrivelsen berör immaterialrättens undanskymda roll som vi har påpekat i tidigare inspel till Regeringskansliet. Debatten har hittills fokuserat på forskningspolitiken och i mindre omfattning på forskningens värdeskapande.
Vi har koncentrerat oss här på frågeställningar som berör Utbildningsdepartementet.
MÅL:
Stärk Sverige som ledande kunskaps- och innovationsnation. Samtidigt skall landets produktivitetsutveckling prioriteras.
BAKGRUND:
För forskning som i första hand är initierad för att bidraga till innovationer gäller
att om ett förstklassigt utvecklingsresultat kombineras med ett svagt immateriellt skydd, så bestäms det ekonomiska värdet av det svaga skyddet. Med andra ord – värdet bestäms av den svagaste länken i kedjan.
Detta gäller både för enskilda projekt och hela politikområden. Det betyder att immaterialrätten är avgörande för att forskningen skall bidraga till landets tillväxt och konkurrenskraft.
För grundforskning gäller ibland andra värderingsnormer.
GRUNDTES:
”Den grundläggande institutionen som stöder produktivitetsutvecklingen inom näringslivet i en marknadsekonomi är rättsstaten. Rättsstaten och egendoms-rättigheterna är viktiga för produktivitetstillväxten eftersom de låter individer ta del av avkastningen från sina ansträngningar, uppmuntrar investeringar i kapital, ackumulering av kunskap och effektiv organisation av ekonomiska resurser. [1]
Nedan belyser vi hur den svenska lagstiftningen och tillämpningen allvarligt brister avseende denna grundtes.
BRISTER SOM BÖR ÅTGÄRDAS:
Universitetsforskare och entreprenörer vinner i princip aldrig patenträttegångar på grund av de höga kostnaderna dessa är förenade med. Per part uppgår dessa till mellan en och tjugo miljoner kronor och den tappande parten döms, som regel, att betala för båda.[2]
Inför ett tak för rättegångskostnader genom att fullfölja samordningen mellan de europeiska rättegångsreglerna (Unified Patent Court) och reglerna för de svenska patentdomstolarna. Svenskt näringsliv och Svenska Föreningen för Immaterialrätt (SFIR) har redan 2015 tillstyrkt förslaget.
All innovationsverksamhet bygger på samarbeten. Dessa baseras på lagstiftning och avtal. Idag är nyckelspelarna – universitetsforskarna, start-upp-företagen och uppfinnarna – de ekonomiskt svagare parterna och de som missgynnas i dagens system. Detta är naturligtvis hämmande för allt samarbete. Erfarenhetsmässigt stimuleras innovationsarbete av tillgång till rättslig prövning (access to justice)[3] [4]. Tillgång till rättslig prövning är en av grundpelarna i de nya europeiska rättegångsreglerna för patenttvister, Unified Patent Court (UPC), som etablerades 2023. Se Rule 375 i Rules of Procedure of the Unified Patent Court. Detta understryker rättsstatens betydelse.
Under de senaste decennierna har flera svenska regeringar varit pådrivande i denna utveckling.
Praktiskt har tillgången till rättslig prövning betydelse dels inom enskilda projekt dels inom de omfattande Samverkansprogrammen. I de tidigare Samverkansprogrammen har detta inte uppmärksammats. Nya Samverkansprogram har i debatten efterlysts av representanter för näringslivet. Innan nya program sjösätts bör en juridisk analys göras av de tidigare programmen.
De offentliga forskningsfinansiärerna har visat att de saknar tillräcklig kompetens för att ge adekvat stöd med syfte att skapa immateriella värden. Studier saknas. Här finns en stor utvecklingspotential.
Det saknas ett nationellt forskningsprogram för att öka kunskapen och stimulera nyttjandet av immaterialrätten och skyddet av företagshemligheter. Dagens policy inom området, som tillämpas av Regeringskansliet och olika myndigheter, är sällan evidensbaserad. Det vill säga att policyn bygger på tunt underlag. Därför behövs ett nationellt forskningsprogram. Sverige kan inte i alla avseenden förlita sig på internationella utredningsresultat på grund av vår särart. Detta gäller exempelvis vår stora tillgång på affärsängelkapital och riskkapital, skattelagstiftningen, rättegångs-reglerna, lagar om företagshemligheter och lärarundantaget.
Här några frågor som policyutvecklare borde ha svar på:
- Fungerar lagstiftningen och des tillämpning för att stimulera samarbeten, såsom samverkansprogrammen, med avsikt att höja produktiviteten? Detta gäller de immateriella skydden, skydd av företagshemligheter och val av tvisteforum.
- Fungerar erfarenhetsåtervinningen? Exempelvis har forskare visat att de mindre företagens skydd ofta har varit undermåligt. De har gjort en analys [5]av 1 427 rättegångar från 40 länder, där svenska företag varit part i målet.
- Vilka faktorer styr entreprenörers val av skyddsformer? Hur baseras dessa val på fullgod information och hur mycket på allmänt tyckande?
Utbildningen inom immaterialrätten är underdimensionerad vid våra lärosäten.
Detta blir ett framtida problem, då det idag endast finns tre aktiva doktorander inskrivna vid landets fakulteter för immaterialrätt. Det påverkar naturligtvis evidens inom området och tillgången på lärare på sikt.
- Det finns ingen nationell sammanställning av lärosätenas kursutbud inom området.
- Det saknas kvalitetssäkring av utbildningsmaterialet. Detta gäller också Patent och registreringsverkets (PRV) material.
- Det saknas utbildning för patentingenjörer.
SAMMANFATTNING:
Politiken inom det immateriella värdeskapandet behöver dramatiskt utvecklas. Både USA och Asien investerar stort inom området. I Forsknings- och innovations-propositionen bör detta naturligtvis prioriteras.
Peter A Jörgensen Kjell Jegefors
peter.jorgensen@innovationeurope.se kjell.jegefors@gmail.com
Tidigare bl.a. teknisk attaché i Kalifornien Tidigare bl.a. ordförande för Aktietorget
Båda ledamöter av Uppfinnarkollegiet
[1] Produktivitet och produktivitetsutveckling i Sverige, 2024, E. Lappi, P. Norbäck, L Persson
Underlag till Produktivitetskommissionen, sid 15
[2] Kostnaderna styrs av de omfattande underlag, som krävs vid patenttvister. Tyskland, England och Wales har infört speciella rättegångsformer för att öka balansen vid dessa rättegångar.
[3] Handbook on European law relating to access to justice, legal standards set by the European Union (EU) and the Council of Europe, particularly through the case law of the Court of Justice of the European Union and the European Court of Human Rights, 2016.
[4] Access to justice i Skandinavien, 2022, red. Anna Wallerman Ghavanini, Sebastian Wejedal
[5] Att försvara ett patent: Den lilla aktörens utmaningar i patenttvister, D Andersson, , R Heurlin, ,
M Holgersson, 2023
Lämna ett svar