29 NOVEMBER 2024
NYHETER INOM DET IMMATERIELLA VÄRDESKAPANDET
Denna gång blir det blandade nyheter och hösten ser ut att bli späckad av inspel och aktiviteter. Vill påpeka att det vi presenterar är bara en bråkdel av det rika informationsflödet. Urvalet är fokuserat på nyheter som är policyinriktade.
TVÅ MYNDIGHETER ÄR I BEHOV AV REFORMER
Här ett citat från artikel.
Syftet med de statliga anslagen har under lång tid varit att skapa immateriella värden. På grund av undermåliga utvärderingar har Vinnova inte noterat hur kapitalsvaga anslagsmottagare systematiskt blivit överkörde vid tvister. En erfarenhet som borde ha ingått i den egna lärprocessen. Sammanfattningsvis visar detta Vinnovas svaga fokusering på värdeskapande.
INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIN – IVA – SKALL DRIVA ETT IMMATERIALRÄTTSPROJEKT
Christina Wainikka, policyexpert på Svenskt Näringsliv, skall leda arbetet. En referensgrupp har etablerats. Detta är planen
- Analysera hur konkurrentländer strategiskt hanterar kunskapstillgångar genom lagstiftning, policy, stöd och andra åtgärder
- Analysera nuläget i Sverige
- Ta fram ett underlag som kan ligga till grund för en nationell immaterialrättsstrategi för Sverige
Vår fråga till Christina, när hon informerade oss om projektet var: ”Tror Du någon är medveten om hur stora behoven är?” Svaret var ”Nej”. Detta kommer vi att följa.
NÄRINGSPOLITISK RENÄSSANS – HUR SÄKRAR VI BÄTTRE RESULTAT?
Detta var rubriken på ett seminarium, som Entreprenörskapsforum arrangerade. Här presenterade docent Christian Sandström en rapport om utvärderingar. Både seminariet och rapporten var mycket uppskattade och klargörande. Ämnet och seminariet var så intressant, så vi skrev ett Öppet brev efter seminariet. Detta bifogas som bilaga. Vårt svar på rubrikens fråga är Förstärk immaterialrätten för de mindre aktörerna.
Fundamentala problem är svåra att identifiera genom utvärderingar. Enligt följande logik – På grund av det bristande intresset för immaterialrätt inom det forsknings- och innovationspolitiska etablissemanget utvärderas ej de potentiella problemen därför ger de inte underlag för debatt och förbättringar. Talesättet lyder; Som man ropar får man svar.
Åter konstaterar vi att det forsknings- och innovationspolitiska etablissemanget fokuserar på regleringar och ”sandlådor” samt utvärderingar som berör företagsstöd. Intresset för immaterialrätten är däremot måttligt. Förklara det den som kan!
AVHANDLING OM RÄTTSLIG HARMONISERING INOM EUROPEISK PATENTRÄTT.
Vi gratulerar Anna Horn som 2024-11-22 disputerade. Handledare har varit professor Bengt Domeij. Här finns mycket att lära. Läs mer. Nedan ett kort citat, som belyser nya problem.
I dag råder en rättslig osäkerhet avseende de intrångsgörande handlingarna och tillämpliga begränsningar. Det finns inte någon tydlig definition på̊ någon nivå̊ – nationell, EG-rättslig eller internationell – av vad som utgör ett patentintrång. I stället präglas juridiken kring patentintrång av faktaspecifika fall frän vilka det är svårt att härleda universella principer. (Sid 336)
Avhandlingen är mycket välkommen. Den kommer att bidra till ökat intresse för dessa komplexa frågor.
Då vi slagit på trumman, om att det funnits enbart tre doktorander vid landets institutioner för immaterialrätt undrar vi nu om antalet idag är två?
WIPO GER KOSTNADSFRI KURS I ÄMNET FRÅN IDÉ TILL SKYDDAD PRODUKT
Bland det stora utbudet kanske denna endagarskurs ger en god vägledning
This year’s topic, ”The IP Journey of an Innovator”, follows the story of Sarah Taye, a fictional bioengineer and entrepreneur looking to protect her newest invention: square bamboo planks from a new variety of bamboo.
”FUNKTIONELL DUMHET ÄR INGET ATT FIRA”
Under rubriken ”Funktionell dumhet är inget att fira” skriver organisationsforskaren Mats Alvesson och överläkare Stella Cizinsky i DN att
”Förutom felstyrning så formas en ångestdriven medelklass, som gör allt för att undvika formella fel. Många jurister och myndigheter ägnar tid åt att kontrollera lärare och sjuksköterskor – vilket nog är lugnare än att syssla med grovt kriminella.”
Enligt debattörerna är juridikens bidrag till samhällsutvecklingen inte enbart av godo.
Lite bakgrund; Under år 2023 uppgick de totala utgifterna för svensk forskning och utveckling, FoU, till 224 miljarder kronor. Vårt välstånd och konkurrenskraft bygger på dessa forskningresultat och affärsutvecklingen. Här spelar de mindre aktörerna det vill säga start-upp-företagen, småföretag, entreprenörer, universitetsforskare och uppfinnare en stor roll. Denna grupp står för nytänkande. Läs TetraPak och Spotify med flera.
Här påstår vi i stället att juridiken saknas till skillnad från regeljakten på sjukhus och i skolvärlden. Utan en väl fungerande immaterialrätt når inte de lovande utvecklingsresultaten från de mindre aktörerna marknaden. Värdet av förstklassiga forskningsresultat, som kombineras med svag immaterialrätt, bestäms av den svaga immaterialrätten enligt principen att en kedjas styrka bestäms av dess svagaste länk.
ÖVERDRIVEN UTREDNINGSIVER ELLER ÄNGSLIG PASSIVITET – OM DOMSTOLARNAS MATERIELLA PROCESSLEDNING
Detta var titeln på ett seminarium som Svensk Förening för Immaterialrätt (SFIR) i ämnet- Hur effektivisera svenska rättegångar. Detta gav oss nya perspektiv på den svenska rättsprocessen och dess komplexitet. Vi har tidigare i debatten drivit linjen att i patentmål bör delar av nyheterna från Unified Patent Court (UPC) införas såsom aktiv processföring och kostnadstak. Det är möjligen svårt att två till synes oförenliga komponenter kan samordnas men det är synnerligen önskvärt.
Seminariet var mycket informativt.
EUIPO PRESENTERAR SIN NYA STRATEGI
Något förenklat kan EUIPO och dess observatorium beskrivas som EUs praktiska ledare av utvecklingen inom det immateriella värdeskapandet. Många av idéerna här kan inspirera svenska myndigheter och den nyetablerade IVA-projektet. Något om strategin.
Adopted by the EUIPO’s Management Board and Budget Committee, the SP2030 takes effect on 1 January 2025 and aims to strengthen the European IP ecosystem, promote innovation, and foster economic growth. The SP2030 positions the EUIPO to play a key role in supporting European businesses, innovators, and creators while contributing to a more robust and inclusive global IP ecosystem.
The SP2030 highlights the importance of leveraging new technologies, such as AI and blockchain, to improve IP services and streamline operations. In this context, the EUIPO will continue to invest in technology and promote the use of IP rights as tools for growth and innovation, particularly for SMEs, young people, and underrepresented groups. As part of its commitment to sustainability, the EUIPO is also focusing on reducing its carbon footprint and promoting environmentally friendly practices within the IP ecosystem
SVERIGE, EUROPA OCH KONKURRENSKRAFTEN
Vi har i tidigare Nyhetsbrev tagit upp den viktiga Draghi-rapporten, som påpekar att Europas konkurrenskraft halkar efter. Rapporten anknyter också till regeringens Produktivitetskommission. Här har immaterialrätten en fundamental betydelse. Det är inte självklart att immaterialrättens betydelse uppmärksammas av Regeringskansliet och kommissionen. Kan kanske kräva insatser?
STATE OF EUROPEAN TECH 2024
Denna rapport om europeisk tech-industris fenomenala tillväxt visas av följande citat
Today, the European tech workforce stands at 3.5 million. It’s growing at a 24% compounded annual growth rate, which puts Europe on par with the US’s more established scene. Detta gäller Europa inklusive UK.
Nästa steg som kan lyfta tillväxten är ett ökat intresse från europeiska pensions-fonder
Investment from pension funds and major insurers provides the beginnings of the solution. If we take a look at European pension funds, they currently invest just 0.01% of capital into European venture – a rounding error for the $9 trillion of assets they are managing.
Rapporten fokuserar inte på det immateriella värdeskapandet. Det impliceras bara.
KONTAKTER MED RIKSDAG, REGERING OCH ALLA INNOVATIONSINTRESSERADE
Kontakter och kommentarer är mycket välkomna. Vi kommer också att kontakta berörda. Meddela också om Du vill bli struken från denna mailinglista.
Peter A Jörgensen Kjell Jegefors
Båda ledamöter av Uppfinnarkollegiet och tidigare bl.a. verksamma vid Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) och Svenska Uppfinnareföreningen
peter.jorgensen@innovationeurope.se kjell.jegefors@gmail.com
Bilaga
2024-11-25
ÖPPET BREV
NÄRINGSPOLITISK RENÄSSANS – HUR SÄKRAR VI BÄTTRE RESULTAT ?
Förstärk immaterialrätten för de mindre aktörerna
BAKGRUND
2024-11-20 anordnade Entreprenörskapsforum ett seminarium med titeln Näringspolitisk renässans – hur säkrar vi bättre resultat? Med några rader vill vi följa upp detta. Vårt budskap är Förstärk immaterialrätten för de mindre aktörerna.
Entreprenörskapsforum har anordnat två seminarier om utvärderingar inom det forsknings- och innovationspolitiska området. Detta är uppskattat. Professor Christian Sandström har presenterat två rapporter[1] [2] vid dessa seminarier. Av rapporterna framgår att i Sverige genomförs ett stort antal utvärderingar. Dessutom finns en särskild myndighet med ansvar för utvärderingar, Tillväxtanalys. Rapporterna visar att utvärderingarna ger ett begränsat underlag för att avhjälpa brister. De samhällsekonomiska analyserna har varit få. Statssekreterare Sara Modig presenterade vid seminariet en rad uppdrag, som initierats med syfte att utveckla utvärderingarna som instrument, vilket är välkommet.
MÅLET FÖR FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPOLITIKEN OCH BUDGETEN
Det övergripande målet för forsknings- och innovationspolitiken är att skapa immateriella värden. Tyvärr verkar målet inte accepterat av alla inom det forsknings- och innovationspolitiska etablissemanget.
Årets budget är något över 50 miljarder kronor för forskning och innovation och den skall succesivt höjas med 6,5 miljarder till 2028. De privata näringslivets forsknings- och utvecklingskostnader är ungefär tre gånger högre.
NÅGRA FUNDAMENTALA PÅSTÅENDEN
För förstklassiga forskningsresultat som kombineras med en svag immaterialrätt gäller att värdet bestäms av den svaga immaterialrätten enligt principen att en kedjas styrka bestäms av dess svagaste länk. Detta gäller både på projekt- och policynivå.
Det immateriella värdeskapandet får mycket begränsat utrymme i utvärderingarna ovan.
Fundamentala problem är svåra att identifiera genom utvärderingar. Dessa problem måste identifieras med andra metoder. Ett lysande exempel är den svenska immaterialrättens betydelse för landets konkurrenskraft. När problemen är identifierade kan de kvantifieras med hjälp av utvärderingar.
BRISTER
Fokus för utvärderingarna berör olika former av Företagsstöd. Forsknings- och innovationspolitikens ramvillkor får mindre uppmärksamhet. De olika immateriella skydden och skyddet av företagshemligheter är grundläggande delar av ramverket.
Undertecknarna, vi har sedan snart ett decennium analyserat hur immaterialrätten och skyddet av företagshemligheter fungerar i Sverige. Vi har fokuserat på de mindre aktörerna såsom start-upp-företag, entreprenörer, mindre företag, universitetsforskare och uppfinnare. En lista på några problem:
- Kunskapen om skydden är svag hos myndigheterna, målgruppen de mindre aktörerna och deras rådgivare. Här finns naturligtvis undantag.
- Informationen om de immateriella skyddens brister förtigs av myndigheterna vilket strider motFörvaltningslagen.
- Statistik och uppföljningar är undermåliga i synnerhet om värdeskapandet.
- Under de senaste decennierna har enbart en rapport[3], som liknar utvärdering genomförts. Trots grav kritik har den inte föranlett några åtgärder.
- Vinnova utvärderar de så kallade checkarnas effekt kontinuerligt. Både stödets organisation och utvärderingarna lämnar mycket övrigt att önska.
- För globala företag är både tvister och lärprocessen en del av vardagen. Forskningen och erfarenhetsåtervinningen inom immaterialrätten bland myndigheterna är däremot synnerligen begränsad. Det medför att både myndigheter och de mindre aktörerna bygger sin policy på ett tunt underlag. Evidens saknas. Detta skulle aldrig accepteras inom den naturvetenskapliga- eller medicinska forskningen.
- Ett exempel på en bristande utvärdering – När de Strategiska samverkansprogrammen utvärderades saknades en juridisk analys. Den kunde exempelvis ha visat om samverkansformerna och avtalen var gynnsamma för att stimulera forskarna och ingenjörerna att bidraga till varje projekts immateriella värdeskapande. Totalt omfattade dessa program åtta miljarder kronor från statskassan och lika mycket från näringslivet. Det betyder att 16 000 forskar- och ingenjörsår finansieras och finansierades. Kulturen inom dessa program ser ut att skilja sig dramatiskt från de stiftelsefinansierade organisationerna exempelvis SciLifeLab, där immaterialrätt, värdeskapande och företagsstartande framgångsrikt stimuleras.
SVENSKA SÄRDRAG OCH NYHETER
Särdrag se[4] och nyheter se[5]
SAMMANFATTNING
Hanteringen av immaterialrätten som skydd för de mindre aktörerna har således mycket allvarliga brister. Ökad fokusering på det immateriella värdeskapandet kommer att leda till krav på reformer för både berörda myndigheter och för lagstiftningen samt att utbildning och forskning inom området måste utvecklas. Detsamma gäller samarbetet mellan berörda departement och mellan myndigheter.
Vår förhoppning är att den väntade Forsknings- och innovationspropositionen presenterar förslag med denna inriktning, om inte, får reformer vänta. Det immateriella värdeskapandet stimuleras inte och landets produktivitet kommer fortsatt att halka efter.
Peter A Jörgensen Kjell Jegefors
[1] Hur använder myndigheter utvärderingar, Christian Sandström, 2023
[2] Att utvärdera nyttor och ignorera problem – En analys av näringspolitiska utvärderingar, Christian Sandström , 2024
[3] Att försvara ett patent – Den lilla aktörens utmaningar i patenttvister, (Marcus Holgersson et al, MGMT, 2023)
[4] Att försvara patent och ingrepp mot företagshemligheter är mycket kostsamt beroende på behovet av omfattande underlag vid rättslig prövning. I Sverige är kostnaden per part mellan en och 20 miljoner kronor och den tappande parten döms, som regel, att betala för båda. Det betyder att i princip vinner dessa aldrig. Inom Europa uppger var tionde SMF att de utsatts för patentintrång.
Sverige kan inte helt falla tillbaks på utländsk forskning inom innovationspolitiken och immaterialrätten på grund av särdrag såsom de kostsamma rättegångarna, svag svensk lagstiftning om företagshemligheter, den höga start-upp aktiviteten, den goda tillgången på affärsängelkapital och Lärarundantaget.
[5] Europas regeringar har efter flera decenniers förhandlande genomfört det sista steget av reformen om gemenskapspatentet och det är etablerandet 2023 av Unified Patent Court (UPC). Här får ett domslut verkan i 18 länder. Regelverket gynnar i många avseenden de mindre aktörerna.
Ingenjörsvetenskapsakademin(IVA) har nyligen fått uppdrag att göra en förstudie för en nationell immaterialrättsstrategi.
Lämna ett svar