NYHETER INOM DET IMMATERIELLA VÄRDESKAPANDET
Denna gång blir det en uppsjö av nyheter. Här fokuserar vi på Svenskt immateriellt värdeskapande 2.0. Immaterialrätten måste fungera 2027! Urvalet är fokuserat på policyinriktade nyheter.
”INTE NÅGON AV VÅRA SVENSKA MYNDIGHETER HAR INITIERAT DESSA STUDIER ÄN MINDRE SPRIDIT RESULTATEN”
Detta skriver vi i en artikel för att stimulera fram mer utredningar om det immateriella värdeskapandet och ökad informationsspridning.
Kommentar: De få studier som gjorts tar inte myndigheterna till sig. Ett exempel är EUIPO (EUs expertorgan för immaterialrätt) som 2017 rapporterade om den höga risken för patenttvister. Vart tionde mindre företag inom EU hade utsatts för intrång. Detta gäller särskilt attraktiva patent. Andra studier saknas, vilket medför att många beslut måste fattas på känn av Regeringskansliet, myndigheterna och entreprenörerna. Vi tar bland annat upp bristerna inom lagen om Företagshemligheter och avsaknaden på juridiska analyser av de gigantiska samverkansprogrammen.
”SKILLNADEN MOT EVIDENSKRAVEN INOM MEDICINSK OCH NATURVETENSKAPLIG VERKSAMHET ÄR MILSVID”.
Detta skriver vi i en annan artikel om hur viktig immaterialrätten är för Sveriges konkurrenskraft och produktivitet. Titeln är Det här missar Produktivitetskommissionen.
Kommentar: Det finns ingen elementär statistik över de mindre aktörernas kostnader och skyddens effekter. Dessa aktörer har avgörande betydelse för genom-brottsuppfinningar och landets konkurrenskraft. Ett talande exempel är att frågan om de mindre aktörernas problem med höga rättegångskostnader inte har studerats. Nedan två viktiga artiklar som borde följts upp:
- En forskargrupp har analyserat 1 427 rättegångar där ett svenskt företag deltagit i 40 länders rättsprocesser inklusive Sverige. De rapporterade 2023
”Vår studie visar dock på stora kunskapsluckor bland små aktörer—liksom bland de rådgivare de träffar—när det kommer till vad som krävs för att upprätthålla patentskyddet vid en eventuell tvist.”
- Vi visade redan 2018[1] att om svenska domstolar hade följt det tyska regelverket så hade vi haft femtio rättegångar om året istället för sju, där små företag (färre än 50 anställda) varit inblandade. Om man får tro de engelska erfarenheterna hade flertalet av de mindre aktörerna sannolikt vunnit dessa rättegångar. Detta rapporterade vi på nytt till Regeringskansliet i vårt inspel till Forsknings- och innovations-propositionen i en bilaga 2023.
”VEM SKA VÅGA SÄGA SANNINGEN OM TVÄRVETENSKAP?”
Det är rubriken på en artikel som är mycket kritisk mot den svenska fokuseringen på tvärvetenskap.
”Om ingen längre är expert riskerar forskningen att bli ytlig, svårgranskad och styrd av politiska krav snarare än vetenskaplig kvalitet, skriver Catrin Lundström, docent på Linköpings universitet.”
Kommentar: När det gäller det immateriella värdeskapandet är problemet det omvända. Förutom jurister krävs här insatser av bland annat nationalekonomer, företagsekonomer och statsvetare. Två nationalekonomer, Florin Maican
Matilda Orth, skriver i en SNS-rapport
Immateriella investeringar spelar en allt viktigare roll för produktivitetstillväxt, särskilt i kunskapsintensiva branscher. Trots detta är regelverken, incitamenten och mätmetoderna fortfarande i stor utsträckning utformade för en materiell ekonomi.
Här öppnas stora forskningsfält inom flera discipliner. Vi ser fram emot strategierna och de föreslagna utredningsuppdragen från Regerkansliets samarbetsgrupp som skall utveckla immaterialrätten. Behovet av ett samlat forskningsprogram är stort och det måste vara välfinansierat och hanteras av en kompetent styrgrupp.
Ett viktigt område, som vi tidigare tagit upp är mätmetoderna. Skapade immateriella värden måste vara i fokus för de offentliga forskningsfinansiärernas utvärderingar. Detta leder i sin tur omedelbart till ett starkare engagemang för skyddsfrågor och erfarenhetsåtervinning.
ANPASSA SKATTESYSTEMET TILL VÅRT STORA BEROENDE AV IMMATERIELLT KAPITAL
……utformat för en tid och en värld där varor produceras och konsumeras på en och samma plats, i huvudsak med fysiskt kapital och lokal arbetskraft. Resultatet är en struktur som främjar kapital framför arbete och fysiskt kapital framför immateriellt kapital som patent, varumärken och företagsspecifika IT-system. För den växande kunskapsintensiva tjänstesektorn, vars viktigaste resurser är just arbetskraft och immateriellt kapital, blir detta problematiskt.
Detta skriver nationalekonomerna Åsa Hansson och Ann Öberg från Lund. De påpekar också det stora behovet av tvärvetenskaplig forskning. Intresset från nationalekonomer för det immateriella kapitalet – både skyddat och oskyddat – är mycket välkommet. Se också SNS-rapporten ovan.
AI FÖR JURISTER PÅ RIKTIGT
Svenska AI-bolaget Legora har på mindre än två år gått från idé till att ha världens största advokatbyråer som kunder. Nu tar bolaget in 1,6 miljarder kronor i färskt kapital.
Detta skriver Ny Teknik i en artikel, som många väntat på.
20 MILJONER FÖRFALSKADE PRODUKTER VÄRDA 1,5 MILJARDER EURO STOPPADES AV MEDLEMSLÄNDERNAS TULLVERK 2024
Detta, och att de tre största ursprungsländerna är Kina, Turkiet och Förenade Arabemiraten, kan man läsa i EUIPOs rapport för 2024. Italienska rättsväsendet är synnerligen duktiga i denna jakt.
LÄR DIG MER OM UPC (UNIFIED PATENT COURT)
3e OCH 4e DECEMBER
En möjlighet att lära sig mer om det nya rättegångsystemet. Här kan Du anmäla Dig.
”PALANTIR SUES FORMER EMPLOYEES FOR STEALING COMPANY”
Detta är en rubrik. som kan vara öppningen på decenniets största tvist om Företagshemligheter i USA. Palantir, ett ungt AI-bolag, som nyligen drog in miljardbelopp i samband med introduktionen på börsen i New York, har stämt sina tidigare anställda, Radha Jain och Joanna Cohen. Bolaget hävdar att de anställda under lång tid jobbat för att starta ett konkurrende företag.
”EU:S NYA FÖRORDNING OM POLITISK REKLAM”
Sveriges Förening för Immaterialrätt (SFIR) ordnar 1 december ett seminarium i ämnet lagom inför nästa års val. Intresserade kan läsa mer här.
SKRIV MASTER THESIS HOS ASSA ABLOY
Vill Du läsa om ett företag som tar examensarbeten på allvar så kan Du se mer här.
Kommentar: Detta är imponerande att se hur ett välskött företag tar ansvar dels för den egna jakten på talanger dels stödjer unga studenter. Eftersom företaget är en banérförare när det gäller immateriellt värdeskapande, så kommer studenterna säkert att lära sig några grunder också.
AMERIKANSKA TOPPSTUDENTER FLOCKAS TILL HANDELS INKUBATOR
Detta är mycket goda nyheter. Denna inkubator, som fått internationell uppmärksamhet, attraherar utländska talanger. Det är välkommet.
FÖRBERED 25-ÅRSFIRANDET AV KINGSTONRAPPORTEN
2001 publicerade den irländske forskaren William Kingston en studie som gjorts på uppdrag av europeiska kommissionen om hur immaterialrätten fungerade. Akademiker från andra länder inklusive Sverige hade bidragit med datainsamling. Studien gällde bland annat europeiska start-upp-företag, som ville etablera försäljning i USA.
Large firms are only too ready to use this threat, as has been confirmed by detailed research for the European Commission. This found that ‘every patent of value owned by a small firm in an EU country was infringed in the US’ (European Commission, 2001).
Kommentar: Denna studie är en sorglig milstolpe, som följts av flera försök att öka intresset för de mindre aktörernas svaga ställning inom immaterialrätten. Håkan Lans refererar ofta till Kingstonrapporten.
2001 borde det immaterialrättsliga aktörerna – offentliga och privata – vaknat och drivit frågan om hur de mindre aktörernas möjlighet att bidraga till innovations-utvecklingen kunde utvecklas. Tyvärr blev det inget startskott då och inte senare heller.
Flera Forsknings- och innovationspropositioner har lagts på riksdagens bord och antagits. En ny Patentlag har antagits. En ny lag om skydd av Företagshemligheter har efter flera försök antagits. Allt detta utan att universitetsforskare, start-upp-företag och uppfinnares juridiska situation väsentligen har förbättrats. En enkel åtgärd som att informera om skyddens brister hade bidragit till förstärkt konkurrenskraft. En fråga som infinner sig – kommer Regeringskansliets samarbetsgrupp, som arbetar med utvecklingen inom området, att vara kraftfull nog?
Under 2026 finns anledning att sammanställa några av de underkritiska försöken, som gjorts av forskare, politiker, myndigheter och oss få att sprida strålkastarljus på frågan. Har Du bidrag till denna sammanställning så hör av Dig.
KONTAKTER MED RIKSDAG, REGERING OCH ALLA INNOVATIONSINTRESSERADE
Kontakter och kommentarer är mycket välkomna. Vi kommer också att kontakta berörda. Meddela om Du vill bli struken från denna mailinglista.
Peter A Jörgensen Kjell Jegefors
Båda ledamöter av Uppfinnarkollegiet och tidigare bl.a. verksamma vid Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) och Svenska Uppfinnareföreningen
peter.jorgensen@innovationeurope.se kjell.jegefors@gmail.com
www.innovationeurope.se
[1] För få mål går till rättegång – problemför små företag och uppfinnare, Peter A Jörgensen, PATENTEYE nr 6 , 2018 (Det är svårt att få tag på denna artikel)
Lämna ett svar