Här har vi samlat några nyheter. Den har gången blev det lite sommaruppehåll och det har varit mycket nyheter senaste tiden. Dessutom är mer att vänta.
INTERPELLATIONSDEBATT OM EN OFFENSIV INNOVATIONSSTRATEGI MED TYNGDPUNKT PÅ IMMATERIALRÄTT
Immaterialrätt tar sig in på den politiska agendan igen, men nyheterna är minst sagt dåliga
På riksdagens sista sammanträde 2023-06-21 inför sommaruppehållet hade Aida Birinxhiku (S) interpellerat om en offensiv innovationsstrategi med tyngdpunkt på immaterialrätt. ”Först och främst behöver vi öka kunskapen om immaterialrätt som strategisk tillgång, framför allt bland små och medelstora företag och inom universitets- och högskolevärlden.” Aida och Åsa Eriksson ville se mer aktivitet från regeringen sida. Dessutom påpekades hur väsentligt patentsystemet varit för att ta fram de olika vaccinerna under Covid-epedemin. Ännu en gång påpekades den bristande kompetensen hos mindre företag och problemen med intrång och den bristfälliga utbildningen underströks. De andra nordiska ländernas strategiarbete togs upp, som förebild.
Det blev debatt där klimat- och näringsministern, Ebba Busch (KD) svarade ”Kanske, kanske ……” och berättade om de strategiarbeten, som pågår på departementet. Det gäller Den gröna omställningen, En strategi för Norra Sverige, Strategi för utrikeshandel, Investeringar och global konkurrenskraft, En strategi för de kreativa och kulturella näringarna, En produktivitetskommission och dessutom har myndigheter och lärosäten ombetts inkomma med inspel inför den planerade forsknings- och innovationspropositionen. Om det finns behov av en innovationsstrategi med tyngdpunkt på immaterialrätt, efter allt detta analyserande, så kanske en innovationsstrategi tas fram, sa Ebba Busch.
Detta är dåliga nyheter, då en strategi skulle ge immateriellt värdeskapande ett politiskt fokus, som saknats. När en strategi etableras måste också någon form av styrgrupp få mandat. Allt detta skulle ge det immateriella värdeskapandet, en struktur, en budget och nytt energitillskott. Och allra viktigast- det skulle förstärka svensk konkurrenskraft.
Det är anmärkningsvärt att frågan om immaterialrättens betydelse inte får större uppmärksamhet, när majoriteten i riksdagen vill utveckla det det immateriella värdeskapandet.
OBALANSERNA VID RÄTTEGÅNGAR BEKRÄFTAS AV TVÅ DOMAR I JUNI FRÅN PATENT OCH MARKNADSÖVERDOMSTOLEN (PMÖD)
En anställd riskerade kostnader på uppskattningsvis fem miljoner kronor för att få sin rätt prövad och det kan bli ännu dyrare
En tidigare anställd vid ett medicinsk-tekniskt företag riskerar hittills kostnader på cirka fem miljoner kronor för att få sin rätt prövad. Han förlorade i första instans och valde då att överklaga och eftersom domslut alltid är svåra att förutsäga, medförde detta en stor risk. Han vann i patent och Marknadsöverdomstolen (PMÖD). Företaget har nu valt att överklaga till Högsta Domstolen, som ännu inte beslutat om de tar upp ärendet. Vid ett positivt beslut blir risken för uppfinnaren ännu större.(Mål PMT 9596-21.) Detta mål har andra aspekter, som vi inte analysera här.
Från samarbetsavtal med de svenska storbankerna, till en tvist med förlorad rättegång i PMD, företagskonkurs men konkursboet överklagar i PMÖD och förlorar. Målet gäller otillbörligt nyttjande av företagshemligheter
Målet handlar om utvecklingen av tekniken bakom BankID. Accumulate AB, ett mindre konsultbolag, hade tecknat flera sekretess- och samarbetsavtal med de sex svenska storbankerna för utvecklingsarbetet. Samarbetet bröts och bolaget stämde bankerna och i PMD förlorade bolaget. Domen fastslog att bolaget skulle betala 13,7 miljoner kr för att täcka bankernas advokatkostnader. Konsultbolagets gick i konkurs och konkursboet drev frågan vidare i PMÖD och förlorade. Denna gång blev kostnaden 5,8 miljoner. (Mål PMT 7747-20) Här behövde den förfördelade parten riskera och förlora 19,5 miljoner för att få sin rätt prövad. Även denna dom har andra aspekter, som vi avstår ifrån att analysera här.
INFORMATION OM DESSA OBALANSER I STYRKEFÖRHÅLLANDET MELLAN PARTERNA OCH DESS KONSEKVENSER
PRV tar aldrig upp dessa problem i sina nyhetsbrev. Det gör ingen annan av de offentliga aktörerna heller bortsett från Domstolsverket. Verket publicerar bara domen och det är välkommet.
VEM STÅR FÖR FIOLERN?
Seminarium om tredjepartsfinansiering och processkostnader
Svenska Föreningen för Immaterialrätt (SFIR) arrangera ett seminarium i ämnet den 28 augusti. Denna typ av finansiering är ibland den sista lösningen för kapitalsvaga aktörer. Patentskyddets ökade betydelsen och ogynnsamma rättegångsregler medför att denna verksamhet ökat. EU har också etablerat reglering.
PRV-UTBILDNING FÖR LÄROSÄTENAS STÖDORGANISATIONER
Mer utbildning
Den 24-25 april stod PRV återigen värd för den grundläggande utbildning för aktörer i det akademiska innovationsstödsystemet som arrangeras i samarbete mellan SNITTS, FUHS, SISP och PRV. På PRVs hemsida kan man finna fler initiativ för att förstärka den immaterialrättsliga kompetensen vid lärosätena.
Här kan vi göra några kortfattade kommentarer.
- Regeringskansliet rapporterar regelmässigt om den svaga kompetensen om immaterialrätt hos universitetsforskare, start-upp-företag och andra mindre företag och dess stödorganisationer. Det finns ingen utvärdering om kompetensen, däremot anekdoter om brister.
- Svenska universitetsforskare söker mest patent i världen. Deras ansökningar uppgår till drygt sex procent av alla sökta patent i Sverige. Sveriges akademi är inte sämre än andra på innovation – Universitetsläraren. Här saknas dock utvärdering av såväl patentens värde som deras fortsatta öden.
FLERA SEMINARIER OCH DEBATTARTIKLAR OM FORSKNINGENS INRIKTNING
Postionerandet inför forsknings- och innovationspropositionen, som regeringen kommer att lägga på riksdagens bord sent 2024 pågår för fullt.
–
2023-05-30 anordnade SNS ett seminarium om forskningsfinansiering. Staten kan finansiera universitets och högskolors forskning antingen genom basanslag eller i konkurrens via myndigheter och forskningsråd. Hur påverkar olika styrmodeller kvalitet och effektivitet? Och hur har styrningen förändrats över tid? Roger Svensson presenterade rapporten Konkurrens och styrning av den statliga forskningsfinansieringen
–
2023-06-09 anordnade Entreprenörskapsforum ett seminarium med titeln Riktad forskning. Frågan var är det idéerna som är väsentliga för finansiärerna eller forskarnas CV?
–
2023-06-17 hade DN Debatt rubriken ”Mer spets än bredd krävs för att lösa forskningskrisen”. Där skrev representanterna för forskarvärlden och näringslivet Hans Ellgren, Jan-Olof Jacke och Tuula Teeri. Rubriken är mycket talade och beskriver artikeln väl.
–
2023-10-16 ordnar IVA en konferens i ämnet. IVAs FoU-barometer baseras på enkäter och intervjuer och behandlar synen på det svenska FoU-investeringsklimatet och hur det kan förbättras. Syftet med undersökningen är att förbättra möjligheterna att följa och förstå utvecklingen, samt göra det lättare att utforma policyförslag, baserade på evidens och kunskap, för att öka Sveriges attraktionskraft för investeringar i FoU.
Och det kommer att bli många fler både debattartiklar och konferenser. I år har forskningens nyttiggörande, som vanligt, spelat en undanskymd roll. Det skiljer sig väsentligt från interpellationsdebatten ovan, som fokuserade på innovationskraften i vårt land. Här fick det immateriella värdeskapandet stort utrymme.
REGERINGEN TILLSÄTTER NY FORSKNINGSBEREDNING
Detta kan öppna dörrarna för de immateriella skydden
15 mycket välmeriterade personer från forskarvärlden, kulturen och näringslivet har kallats till detta viktiga uppdrag. Flera av dem kommer från miljöer där immaterialrätt är en grundpelare. Det betyder att det bör öka möjligheterna att få en Forsknings- och innovationsproposition, som prioriterar eller åtminstone behandlar nyttjande av immaterialrätten. Detta är inte självklart. Stefan Löfvens regering inrättade ett Innovationsråd. Rådet undvek frågan om de immateriella skyddens värdeskapande under hela sin existens.
MILJARDPATENTET, NY PODD OM SVENSK UPPFINNING, SOM VÄRDERA(DE)S TILL 500 MILJARDER KRONOR
Här finns mycket att lära
Följ en spännande resa, som börjar i Tyresö för tjugotvå år sedan och som behandlas i rättegångar i Texas och Kalifornien under sommaren och hösten 2023. Duon som står bakom uppfinningen är svenskarna Magnus Goertz, som är uppfinnaren och Thomas Eriksson. Nu ägs patenten av företaget Neonode, listat på Nasdaq. Uppfinningen gäller hur man kan styra telefonernas bildskärmar med fingrarna. Historien visar tydligt hur ekonomiska muskler påverkar rättsskipningen. Här bekräftas tesen att risken för tvister ökar med värdet av patent. Lyssna på Spotify.
Den andra augusti föll domen i tvisten mellan Samsung och Neonode. Samsung vann målet.
Hur mår Sveriges FoU – vad behöver förbättras?Hur mår Sveriges FoU – vad behöver förbättras?
Hur mFoU – vad behöver förbätt
KONTAKTER MED RIKSDAG, REGERING OCH ALLA INNOVATIONSINTRESSERADE
Kontakter och kommentarer är mycket välkomna. Vi kommer också att kontakta berörda.
Peter A Jörgensen
Kjell Jegefors
Båda ledamöter av Uppfinnarkollegiet och tidigare bl.a. verksamma vid Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) och Svenska Uppfinnareföreningen
Lämna ett svar