Här har vi samlat några nyheter.
IMMATERIALRÄTT TRYGGAR SVENSKA JOBB
Viktigt underlag för den politiska förståelsen av värdet av immaterialrätt
In Sweden, firms with an intense dependency on intellectual property rights during 2022 created an added value of nearly 104 billion euros in total and employed over 1,2 million persons. Kan man läsa i en nyligen publicerad rapport utgiven av bl.a. Rättighetsalliansen. Observera att dessa värden innefattar alla företag – stora och små. Intellectual Property, Jobs & Prosperity in the Nordic Reion, 2023, Nima Sanandaji Sid 63
OSÄKERHETEN ÄR FORTFARANDE STOR – 1 JUNI INFÖRDES EN EUROPISK PATENTREFORM
Detta är en ny rättsordning som medför att en dom i en domstol får rättsverkan i de 17 anslutna länderna. Den kallas Unified Patent Court (UPC). Detta är ett betydande utvecklingen av det legala ramverket för Europas innovatörer. Det finns dock smolk i glädjebägaren.
Första juni är en märkesdag för europeisk patenträtt. Detta har näringsminister Ebba Busch och justitieministerGunnar Strömmer presenterat i en artikel med titeln Patentreform framgång för svenska innovatöreri Dagens Industri. Det enhetliga patentsystemet och den nya rättegångsordningen etableras. Regelverket har varit föremål för förhandlingar i flera decennier och olika svenska regeringar har varit pådrivande. Riksdagen fattade beslut i ärendet 2014. Detta är en ny rättsordning, som medför att en dom i en domstol får rättsverkan i de 17 anslutna länderna. Den kallas Unified Patent Court (UPC). Detta är en betydande utvecklingen av det legala ramverket för Europas innovatörer. Ambitionen är givetvis att alla europeiska länder skall ansluta sig. Spanien är ett viktigt land, som många vill se ansluta sig. Storbritannien valde att stå utanför, som en följd av Brexit.
Det finns dock smolk i glädjebägaren. Tyvärr kommer även framtida processer att bli mycket kostsamma. För en rättegång om värden, som uppgår till 300 miljoner kronor, kan kosta den förlorande parten 25 miljoner kronor. (Värden om 300 miljoner är lågt i dessa sammanhang.) Detta gäller dessutom enbart advokatkostnader för båda parter och omfattar inte eventuella skadestånd. Dessa kostnadsberäkningar är idag preliminära, då kostnadsbilagan till rättegångsordningen bara är tillgänglig som utkast. För kapitalsvaga aktörer kommer domstolen att ha möjlighet att bistå med rättsskydd vilket är mycket positivt. Det är värt att notera att regelverket och intentionerna är en sak och den utvecklade praxisen, som kommer att etableras, en annan. Osäkerheten är alltså fortfarande stor.
Idag gäller att svenska start-upp-företag eller universitetsforskare sällan tvistar i svensk domstol och vinner mål än mer sällan, på grund av de höga kostnaderna. Per part är kostnaden en till tio miljoner kronor och förloraren betalar, som regel, för båda. Det är inte självklart, att den nya rättsordningen eliminerar dessa problem, eftersom kostnaderna också enligt den nya rättsordningen blir höga. Fortsättning följer.
Om någon tror att UPC inte har kritiker, så kan vi meddela att självklart finns det. Här ett franskt exempel.
EU PRESENTERAR EN AGENDA FÖR IMMATERIELLT VÄRDESKAPANDE – VAD KAN SVERIGE LÄRA?
Den kan nyttjas som underlag för en nationell strategi
Licensiering är huvudspåret för kommersialiseringen för universitetsforskning. Detta gäller ej Sverige, påstår en utredare, men har han rätt?
| Effektiv förvaltning av immateriella tillgångar är avgörande för att påskynda spridningen av innovativa lösningar och utveckla ny teknik, nya produkter och nya tjänster för att ta itu med de mest akuta samhällsutmaningarna, som att säkerställa en rättvis grön och digital omställning i linje med målet för den nya europeiska innovationsagendan och samtidigt bibehålla unionens öppna strategiska oberoende inom forskning och innovation i sikte. Så inleds på EU-svenska en viktiga kod inom ramen för Intellectual property action plan och dess implementering. Det är enuppförandekod för förvaltning av immateriella tillgångar för kunskapsutnyttjande inom det europeiska forskningsområdet, som antogs 1 mars i år. Något förenklat beskriver koden: Hur forskare och entreprenörer kan bidraga till det immateriella värdeskapandet inom EUs forskningsprogram. Detta är ett utmärkt underlag för Regeringskansliet och de berörda svenska myndigheterna, som vill ta ett steg till i policy-utvecklingen. Den djärve statssekreteraren kunde nyttja den för att skriva en nationell strategi för immateriellt värdeskapande. Beskrivningen är både pedagogisk och detaljerad. Begreppet licens nyttjas 23 gånger. Detta påpekar vi särskilt, då exempelvis utredningen Innovation som drivkraft – från forskning till nytta, SOU 2020:59 slår fast Utredningens sammantagna bedömning är att licensiering förekommer men att det är resurskrävande och att det – åtminstone ur högskolornas perspektiv – kan ifrågasättas det kommersiella värdet av arbetet. Europeiska kommissionen och forskare, som studerat de amerikanska universiteten påpekar den stora betydelsen av licensiering, som ett kommersialiserings-verktyg. Lever utredaren eller de svenska lärosätena i en annan verklighet? |
TVÅ VIKTIGA KONFERENSER INOM RAMEN FÖR DET SVENSKA ORDFÖRANDESKAPET
Forknings- och innovationspolitik inom deep-tech
Immateriellt värdeskapande inom life science
Conference on deep tech entrepreneurship gick av stapeln i Stockholm 1 och 2 juni. Den går i efterhand att följa på Youtube.
European life science competetiveness: Why IP is Fundamental genomförs i Stockholm 27 juni. Anmäl er gärna. Frågorna, som behandlas är fundamentala för Sverige, life-science och forskning i allmänhet.
EU UTÖKAR SITT FINASIELLA STÖD TILL MINDRE AKTÖRER
Ytterligare en möjlighet
Här en länk för den intresserade Ideas powered for business
På hemsidan kan Du bland annat läsa
att 93% av SMF upplever en positiv effekt av sina registrerade immaterialrättsliga skydd
att 68% av SMF, som har immaterialrättsliga skydd har högre omsättning per anställd än ett genomsnittsföretag
att 36% av SMF haft finansiell nytta av sina registrerade immateriella skydd
(SMF är företag med färre än 250 anställda.)
INSPEL INFÖR FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROPOSITIONEN 2024
Här en möjlighet att påverka politiken
Unde senhösten i år uppmanar Regeringskansliet myndigheter och olika intressenter att inkomma med inspel till forsknings- och innovationspropositionen. Propositionen kommer att läggas på riksdagens bord sent 2024. Vill påminna om att i den proposition, som presenterades 2020 avhandlades det immateriella värdeskapandet mycket sparsamt med hänvisning till att man avsåg att återkomma. Vill också påminna om att sedan 2020 är vi på vår tredje regering. Inga uttalanden, som signalerar hur mycket nyheter, vi har att vänta, föreligger.
Svenskt Näringsliv, PRV, Vinnova och undertecknarna till detta nyhetsbrev är de enda vi idag vet kommer att på olika vis förbereda inspel om det immateriella värdeskapndet. Vår förhoppning är att fler engagerar sig. Behovet av en bättre politik är uppenbara. Detta återkommer vi till. Om Du är otålig hör av Dig!
En påminnelse: År 2022 under förra mandatperioden beslöt riksdagen att göra ett tillkännagivande till regeringen och anser att regeringen bör se över handläggningstider och kostnader i civilrättsliga mål om patent med inriktningen att dessa ska hållas nere. (2021/22:NU22)
KONTAKTER MED RIKSDAG, REGERING OCH ALLA INNOVATIONSINTRESSERADE
Kontakter och kommentarer är mycket välkomna. Vi kommer också att kontakta berörda.
Peter A Jörgensen
Kjell Jegefors
Båda ledamöter av Uppfinnarkollegiet och tidigare bl.a. verksamma vid Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) och Svenska Uppfinnareföreningen
Lämna ett svar