Här har vi samlat några nyheter.
UTREDNING OM RÄTTEGÅNGSKOSTNADER
Socialdemokraterna ansluter sig till förslaget om översyn av rättegångskostnaderna
Utskottet föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden om kostnader i mäl om patent. Utskottet anser att regeringen bor se over handläggningstider och kostnader i civilrättsliga mal om patent med inriktningen att dessa ska hällas nere. (Näringsutskottets betänkande 2021/22:NU22)
Detta förslag byggde på motioner från KD, L, M, SD och V
I en kommittémotion skriver S ett år senare En annan viktig aspekt är skyddet för små och fristående innovatörer. De mest sårbara innovatörerna bör skyddas från alldeles för höga processkostnader. Slutligen är det viktigt att bekämpa intrången i immateriella rättigheter på ett effektivt sätt.(Motion 2022/23:2064) Den behandlas i maj.
NY ARTIKEL OM SVENSKA SMÅFÖRETAG SOM DELTAGIT I DOMSTOLSFÖRHANDLINGAR VÄRLDEN ÖVER
Fyra forskare ledda av Marcus Holgersson vid Chalmers driver inom ramen för projekten ”David och Goliat: Småföretags och entreprenörers utmaningar i patenttvister” finansierat av Vinnova och ”Köpa, sälja eller behålla: Hur använder svenska företag sina immateriella rättigheter?” finansierat av Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse och Tore Browaldhs stiftelse, har nyligen publicerat en artikel.
Att försvara ett patent – Den lilla aktörens utmaningar i patenttvister, 2023, David Andersson, Robert Heurlin, Marcus Holgersson, Fredrik Tell, MGMT of Innovation and Technology
Här några citat:
Våra studier bygger både på material från databaser och intervjudata. Vi använde databasen ’Darts-ip’ för att identifieraalla patentintrångsmål fram till 2021 där en svensk aktör varit inblandad. Totalt fann vi 1 427 mål från domstolar i 40 länder.
En sammanfattande slutsats är att små aktörer och deras rådgivare saknar erfarenhet av och kunskap om patentintrångsmål, och att dessa aktörers patentstrategier inte primärt är utformade för att i slutänden lyckas upprätthålla patentet i domstol, utan snarare för att lyckas övertyga exempelvis inkubatorer, riskkapitalister och samarbetspartners om värdet av teknologin.
Vår studie visar dock på stora kunskapsluckor bland små aktörer—liksom bland de rådgivare de träffar—när det kommer till vad som krävs för att upprätthålla patentskyddet vid en eventuell tvist.
Artikeln visar på den bristande kompetensen och behovet av mer forskning. Vi skulle vilja veta mer om några utmärkande drag för de mindre företag, som lyckats vinna, trots intrång. Det finns också mycket annat av intresse att studera vid de 1 427 målen.
PRVs BRISTFÄLLIGA INFORMATION TILL PATENTSÖKANDE OM KOSTNADER OCH RISKEN FÖR TVISTER
Omkring 2 000 patentlösningar lämnas in till PRV varje år från mindre förtag (< 50 anställda) och privatpersoner såsom universitetsforskare. Detta till en uppskattad kostnad av 100 miljoner kronor. Detta gäller bara de initiala kostnaderna och alltså ej årsavgifterna. Den enda rättighet ett patent ger är möjligheten att stämma någon för intrång. Kostnaden för en sådan process är avsevärd. I Sverige är varje parts kostnad en till tio miljoner kronor och förloraren betalar, som regel, för båda. Risken för intrång ökar med det uppskattade värdet på patentet. Sannolikheten för intrång för mindre aktörer på deras immateriella rättigheter ligger någonstans mellan 20 och 25%.
Risken är alltså avsevärd. Detta borde den myndighet, som dels promoverar det immateriella skydden i Sverige dels beviljar patenten, informera om. PRV har valt att föreslå att den sökande skaffar en försäkring. Hur vet vi att denna metod fungerar? PRV borde kunna visa en beprövad lösning på detta stora problem.
Detta är ytterligare ett exempel på att politiken inom det immateriella värdeskapandet inte är evidensbaserad. När hinner politiken ikapp dessa problem?
Peter A Jörgensen
Kjell Jegefors
Båda ledamöter av Uppfinnarkollegiet och tidigare bl.a. verksamma vid Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) och Svenska Uppfinnareföreningen
Lämna ett svar