NY MANDATPERIOD OCH NYA MÖJLIGHETER
Vårriksdagen avslutades med att vi gemensamt nådde till ett påtagligt resultat om en utredning om kostnader vid patenträttegångar. Trots lite kontakter anslöt sig inte Miljöpartiet till förslaget. Utredningen gäller både kostnader och tidsutdräkt. Se nedan.
Dagens politik inom det immateriella värdeskapandet är inte evidensbaserad. Med gemensamma krafter hoppas vi att politiken skall utvecklas till rätt nivå för en ledande kunskapsnation. Det finns mycket att göra.
Vi vill försöka att uppdatera er med ojämna mellanrum. Vi ser fram emot att få träffa er fysiskt eller via datorn för att utveckla tankeutbytet. Har ni frågor eller kommentarer hör gärna av er.
Peter A Jörgensen och Kjell Jegefors
Ledamöter av Uppfinnarkollegiet
NYHETER INOM DET IMMATERIELLA VÄRDESKAPANDET
Här har vi samlat några nyheter. Det finns anledning att tro att även denna mandatperiod kommer att öppna möjligheter till framsteg. Problemen är uppenbara och gäller ofta ramverket dvs lagstiftningen. Andra gäller stöd till olika aktörer via myndigheter eller lärosäten.
UTREDNING OM RÄTTEGÅNGSKOSTNADER
Förra mandatsperiden avslutades med ett förslag till tillkännagivande
Utskottet föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden om kostnader i mäl om patent. Utskottet anser att regeringen bor se over handläggningstider och kostnader i civilrättsliga mal om patent med inriktningen att dessa ska hällas nere. (Näringsutskottets betänkande 2021/22:NU22)
Detta förslag byggde på motioner från KD, L, M, SD och V
DEBATTARTIKEL
Det saknas forskning om immateriellt värdeskapande
När professor Bengt Domeij, Uppsala universitet, berättade att det idag bara är tre aktiva doktorander inom immaterialrätt vid landets samtliga juridiska fakulteter, beslöt vi skriva en artikel. Den tar även upp behovet av mera utredningar och forskning eftersom dagens politik inte är evidensbaserad.
NY RÄTTEGÅNGSORDNING INFÖRS UNDER 2023
Unified Patent Court (UPC) – Denna nya rättegångsordning kommer att införas under första 2023.
Här gäller att ett domslut får rättsverkan i alla anslutna länder. Detta är ett gigantiskt framtag för Europa. Inom denna rättsordning, som godkändes av Sveriges riksdag 2014 tillämpas tak för rättegångskostnader eller ”recoverable cost”. För kapitalsvaga aktörer ges rättsskydd, som beslutas av domstolen. Härigenom skall denna part få en rättssäker domstolsprövning eller ”effective access to justice”. Principen är tilltalade, men hur kommer det att fungera i praktiken? Rättstillämpningen skall gälla i hela Europa med mångskiftande rättstraditioner. Kommer det att ta två decennier för att finna en praxis, som gör rättsordningen acceptabel för kapitalsvaga aktörer? Kommer den nya rättsordningen någonsin att ge kapitalsvaga aktörer ett riktigt skydd?
Utan rättsskydd blir denna domstolsprövning kostsam. För en rättegång om värden, som uppgått till 300 miljoner kronor, kan kosta den förlorande parten 25 miljoner kronor. (Värden om 300 miljoner är lågt i dessa sammanhang.) Detta gäller enbart advokatkostnader för båda parter och inte eventuella skadestånd. Dessa kostnadsberäkningar (”recoverable cost”) är idag preliminära, då kostnadsbilagan till rättegångsordningen bara är tillgänglig som utkast.
NY BOK OM SVENSKA INNOVATIONER
Författarna Henrik Berggren och Eva Krutmeijer har skrivit boken Svenska Innovationer, som förändrat världen.
IVA har tillsammans med det svenska EU-ordförandeskapet distribuerat dess engelska version till utländska politiker. Läsaren får här veta att alla de uppfinningar som avhandlas i boken är patentskyddade, med ett undantag, Pacemakern. Den nya tekniken trodde uppfinnarna skulle få blygsam användning. Boken är mycket läsvärd.
Lämna ett svar