NYHETER INOM DET IMMATERIELLA VÄRDESKAPANDET
Denna gång blir det blandade nyheter. Lite sommarläsning inför en höst som ser ut att bli späckad av inspel och aktiviteter.
EN UPPFINNING SOM FÖRÄNDRADE VÄRLDEN
”Numera är det inte ofta som en epokgörande uppfinning kan hänföras till en enda person.”
Så inleder Sten Niklasson, tidigare generaldirektör för PRV och numera författare, en artikel om containertrafikens uppfinnare Malcom McLean, en åkeriägare som tar ett lån på USD 22 miljoner 1956 för att modifiera några äldre fartyg för containertrafik. Det var ett stort pilotprojekt. McLean kunde sänka omlastningskostnaderna från
6 USD per ton till 16 cent med sina containrar. Det är en kostnadssänkning med 97 procent. Idag beräknas omkring 6 000 containerfartyg nyttja uppfinningen.
Detta är ett strålande exempel på en utveckling, som bidragit till produktiviteten och konkurrenskraften. Malcom McLean patentskyddade uppfinningen, som blev världsstandard. Därefter upplät han licenser avgiftsfritt.
Kommentar: Detta är en spännande artikel och historia som kunde vara underlag för flera seminarier på ämnen som Vem tjänar på en uppfinning – Uppfinnaren eller samhället? eller Varför har policymakare så svårt att acceptera de immateriella skyddens betydelse?
PRODUKTIVITET BYGGER PÅ IMMATERIALRÄTT OCH RÄTTSSÄKERHET
”Regeringen vill förstärka Sveriges produktivitet och utveckla landet som ingenjörsland. Dessutom skall Life Science, de kreativa och kulturella näringarna samt innovationskraften stärkas. Rättssäkerhet och immaterialrätt är grundbultar i sådan utveckling. Produktivitetskommissionen måste därför komplettera sina förslag.” Så avslutar vi en artikel. Produktivitetskommissionen skall identifiera hinder för förstärkt konkurrenskraft. I direktivet tas bland annat upp utbildningssektorn och tillståndsprocessen inom byggnadssektorn. Dessutom står det Kommissionen fritt att lämna andra förslag. Se regeringens informationsmaterial.
Här kan påpekas att SNS också bedriver ett projekt med titeln Produktivitet, konkurrens-kraft och hållbar tillväxt. Inte heller här har bristerna inom immaterialrätten uppmärksammats. Vi har kontaktat projektledarna.
Kommentar: Här blir det tydligt hur svag forsknings- och utredningsverksamheten är inom det immaterialrättsliga området. Det gäller i synnerhet kvantitativa studier. (Detta har vi påpekat tidigare.) Det betyder att Kommissionen och SNS endast kommer att ha ett tunt och begränsat material för att dels kunna identifiera problem dels kunna föreslå åtgärder. Under nästa mandatperiod om fyra år är risken stor att situationen kommer att vara likadan. Svagt underlag gör det svårt att driva krav på utveckling. Vi har hänvisat till vårt inspel till Forsknings- och innovationspropositionendär vi presenterar översiktliga problembeskrivningar och förslag till reformer.
NÖDVÄNDIG REFORM AV LAG (2016:188) OM PATENT OCH MARKNADSDOMSTOLAR (PMD) OCH (PMÖD)
Regeringen överlämnade 2024-05-29 en proposition till riksdagen med förslag till en ny patentlag. Som vi påpekat finns behov att även reformera Lag (2016:188) om patent- och marknadsdomstolar. Vi har i skrivelser i ärendet 2024-04-22 och
2024-05-08 till Näringsutskottets ledamöter från oppositionspartierna preciserat förslaget. Detta kommer vi att följa upp.
Kommentar: Utan en reform av regelverket för PMD och PMÖD kommer inte de mindre aktörernas potential att komma till sin rätt i Sveriges innovationssystem. Det har gällt i decennier och det blir svårt för våra politiker att hävda Sveriges roll som en ledande kunskaps- och innovationsnation utan att denna reform genomförs.
IMMATERIELLA INVESTERINGAR HAR STIGIT TRE GÅNGER SNABBARE ÄN DE MATERIELLA MELLAN ÅREN 2008 TILL 2023 OCH SVERIGE LEDER
World Intellectual Property Organization (WIPO, ett FN-organ) har nyligen publicerat en rapport, som kommer att glädja många nationalekonomer och några politiker. Bland statistiken framgår att de immateriella investeringarna (intangible investment) i Sverige gått från 11 procent av BNP till 17 från år 1995 till 2023 och det ger Sverige ledartröjan framför USA. Här är viktigt att understryka att immateriella investeringar innefattar bland annat FoU och att begreppet är alltså mycket bredare än de immateriella skydden.[1] Studien gäller 26 länder, som sammanlagt representerar 52 procent av den globala BNP.
Kommentar: Ur policysynpunkt är det tyvärr svårt att dra slutsatser, som gäller de mindre aktörerna ur detta material.
PRV OCH MYNDIGHETENS INFORMATIONSSTRATEGI
”Statliga PRV hissar kurskraschade och blödande förhoppningsbolag på sociala medier och på sin egen sajt, visar DI:s granskning. Solskenshistorierna sållas fram av myndighetens kommunikatörer – som inte behöver redovisa sina privata aktieinnehav. Det är inte det vi tittar på, säger PRV-chefen Margareta Ternell.” Detta kunde man läsa i DI 2024-07-02.
Och dagen därpå står följande att läsa. ”När PRV lyfter fram enskilda bolag på sociala medier och på sin sajt sker det i strid med grundlagen. Det konstaterar Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet. Det är precis sådant här som myndigheter inte ska ägna sig åt, säger han.”
I PRVs regleringsbrev stadgas att ”myndigheten arbetar för ökad förståelse för immateriella tillgångar och rättigheter och minskade intrång i förhållande till allmänhet, näringsliv och offentliga aktörer” och myndigheten har fått en nationell roll som informatör, när det gäller stimulans av det immateriella värdeskapandet. Det ger PRV en central roll som en nyckelspelare för att utveckla det immateriella värdeskapandet i synnerhet för entreprenörer, uppfinnare, start-upp-företag och universitetsforskare. PRVs ansvar är således stort.
Under rubriken Företagare berättar hittar man en rad beskrivningar från dagens företag som nyttjar olika immateriella skydd. Under rubriken Uppfinnare från Sverige hittar man Alfred Nobel, måttJohansson och många fler. Här framstår informationschefens dilemma. Hur balansera mellan historia och framtid? På ett tydligt sätt bör PRV framhålla att PRV inte har legitimerat ett företags potentiella affärsförutsättningar utan endast bedömt ett intressant patent. Det är självklart svårt att presentera nya innovationer, då risken är stor att de inte utvecklats, som man hoppats, när de startades.
Kommentar: Vi har tagit upp ett annat brist hos PRVs informationsstrategi som vi bedömer är långt allvarligare. ”Problemet är att det finns ett grundläggande krav på att man ska vara saklig, opartisk och objektiv som myndighet. Då duger det naturligtvis inte att lyfta fram enskilda näringsidkare” säger Olle Lundin. Patentskyddets svaga värde får synnerligen lite uppmärksamhet i informationsspridningen. Skydden måste klara en tvist, som behandlas i domstol. Under rubrikerna Vårda dina tillgångar och Stoppa otillåten användning meddelas exempelvis att ”Du kan också på egen hand vända dig till Patent- och marknadsdomstolen, PMD.” Detta är inte saklig och objektiv information. Det finns inga kända exempel där detta givit avsedd effekt. Ej heller finns någon trovärdig studie i ärendet. Detta missriktade påstående kan åsamka enskilda och förtag stor skada. Varför? Kostnaderna för att få sin rätt prövad är, som regel, mycket höga. Kostnader för tvister hamnar sällan under än över en miljon kronor. Kostnaden hamnar ofta runt fem miljoner kronor. Ett mindre företag av tio, som innehar patent, rapporterar att de utsatts för patentintrång inom EU. Detta har vi påtalat i artiklar och skrivelser. PRV har inte beaktat kritiken. Det visar att myndigheten saknar förståelse för sin egen roll i det immateriella värdeskapandet. Detta skadar naturligtvis förtroendet för både PRV och innovationspolitiken. Eftersom informationen inte är saklig så strider den enligt professor Olle Lundin dessutom mot grundlagen.
Det är sådana här grundläggande brister vi hoppades att PRVs insynsråd skulle rätta till. Nu faller lotten på den nytillträdande generaldirektören. Vår uppfattning är att det krävs en större reform inom det immateriella värdeskapandet i landet. Reformbehovet gäller inte bara PRV utan lagstiftning, kompentens och annan myndighetsutövning.
ATT ÖKA INTRESSET FÖR DET IMMATERIELLA VÄRDESKAPANDET
Vi har i snart ett decennium arbetat för att öka intresset för de olika immateriella skydden. Vi vet att de etablerade globala svenska företagen och flera av start-upp-företagen utnyttjar dessa skydd mycket framgångsrikt. Däremot har vi kunnat konstatera att intresset och kompetensen utanför denna krets är svagt. Anmärkningsvärt är att detta gäller såväl Regeringskansliet, berörda myndigheter, de offentliga forsknings-finansiärerna som våra lärosäten. Vi försöker råda bot på dessa problem. Detta nyhetsbrev är ett av verktygen.
När vi hittar tydliga artiklar eller statistik är vi måna om att sprida materialet. Här en sammanställning som har nästan ett år på nacken från Ekonomifakta. Här framgår att de globala antalet patentansökningar gått från 1 116 300 till 3 401 000 från år 1997 till 2021. Den asiatiska dominansen framgår tydligt och dessutom ökar dominansen. Hur antalet patentansökningar förhåller sig till BNP i olika länder framgår också. Ansökningsfrekvensen är naturligtvis beroende av företagens forskningsbudget. I Sydkorea har företagen en väl tilltagen budget och antalet patentansökningar är högt. Landet har flest patentansökningar som andel av BNP, följt av Kina, Japan och Schweiz. Sverige fick en åttonde plats under år 2021.
Vi samlar denna statistik för att nyttja i det fortsatta opinionsbildandet.
RUMÄNIEN BLIR 18e MEDLEMMEN AV UNIFIED PATENT COURT (UPC)
2024-09-01 kommer Rumänien att ansluta sig till UPC.
KONTAKTER MED RIKSDAG, REGERING OCH ALLA INNOVATIONSINTRESSERADE
Kontakter och kommentarer är mycket välkomna. Vi kommer också att kontakta berörda.
Peter A Jörgensen Kjell Jegefors
Båda ledamöter av Uppfinnarkollegiet och tidigare bl.a. verksamma vid Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) och Svenska Uppfinnareföreningen
peter.jorgensen@innovationeurope.se kjell.jegefors@gmail.com
[1] What are intangible assets?
In today’s economy, the most valuable firms, spanning high-tech, pharmaceutical, automotive and financial services industries, derive their competitiveness and market value from intangible rather than physical, that is to say, “tangible” capital. Intangible assets encompass R&D, know-how, software and data, design, brands and reputation, organizational or supply-chain expertise and top-tier skills; all assets that either result from or interact with intellectual property (IP) in some form. Despite their intangible nature, such assets have the power to create immense value for companies, economies, societies and individuals alike.
Lämna ett svar